1,720,963 research outputs found
Ecological effects of pesticides in freshwater model ecosystems
No full textIn this thesis I have investigated the effects of pesticide exposure on the ecosystem level using various types of experimental ecosystems, i.e. microcosms. The direct effect of exposure to cyperemthrin, a pyretroid insecticide, was a rapid decrease of crustancean zooplankton in enclosures in a lake. In the exposed enclosures the biomass of algae, heterotrophic nanoflagellates, ciliates and bacteria increased, likely due to indirect effects of the exposure to cypermethrin. The effects of a sulfonylurea herbicide, metsulfuron-methyl, were investigated in two studies. The experiments showed that the macrophytes were negatively affected following exposure to concentrations of metsulfuron-methyl at which no negative effects were observed on the algal communities. Instead the algae proliferated in the exposed microcosms. The alterations of the primary producing community propagated to the zooplankton, and the species composition of the zooplankton community was altered, which thus was an indirect effect of exposure to metsulfuron-methyl. Hence, these studies show that both insecticides (i.e. cypermethrin) and herbicides (i.e. metsulfuron-methyl), through different mechanisms, can induce a competitive advantage for the algal communities in relation to the macrophytes. This suggests that exposure to pesticides may shift an aquatic ecosystem over to an algal dominated turbid state, i.e. cause alterations similar to changes induced by eutrophication. Furthermore, a study of the effects of a pesticide mixture on aquatic model ecosystems of different trophic status, indicated that the structure and trophic status of aquatic ecosystems is important for the final outcome of pesticide exposure. The effects of the pesticide treatment on the macrophytes and their associated algal community was different in the mesotrophic compared to the eutrophic model ecosystems and the effects were observed at lower concentrations in the mesothrophic microcosms
Ecological effects of pesticides in freshwater model ecosystems
No full textPopular Abstract in Swedish Bekämpningsmedel och algblomningar - finns det någon koppling? Inom det konventionella jordbruket används idag regelmässigt stora mängder bekämpnings-medel, bara i sverige spreds under år 2001 mer än 1700 ton kemiska bekämpnings-medel på åkrarna. Ett stort problem med användandet av dessa ämnen är risken att de sprids och förorenar den intilliggande naturen. De kan driva med vinden när bonden sprutar sina fält, eller följa med vattnet från åkrarna efter regn, och på så sätt hamna i sjöar och vattendrag. I vatten-prover som är tagna från olika sjöar och vattendrag i Sverige mellan åren 1985 och 2001 så hittade man till exempel rester av bekämpnings-medel i mer än 40 % av proverna (Törnquist et al. 2002). Tyvärr så är bekämpnings-medlen ofta giftiga även för andra organismer än de skadedjur och ogräs som de egentligen är avsedda för. Om bekämpnings-medlen hamnar i en sjö så kan därför djur och växter som lever i sjön skadas. Olika typer av bekämpnings-medel slår mot olika grupper av organismer. Växt-bekämpnings-medel skadar främst vattenväxter och alger (alltså de små mikroskopiska växterna som antingen lever fritt i vatten-massan eller växer på ytor t.ex. på blad), medan insekts-bekämpnings-medel särskilt påverkar vatten-levande insekter, som till exempel vattengråsuggor och sländelarver, och även vissa grupper av zooplankton (mikroskopiska vattenlevande djur). Ett sätt att undersöka hur en sjö påverkas om den utsätts för gifter är att använda konstgjorda dammar. Dammarna kan liknas vid jättestora akvarier där man försöker skapa ett system som liknar en sjö genom att ta in djur och växter från naturliga ekosystem. Under mitt arbete så har jag undersökt effekterna både av insekts- och växtbekämpningsmedel i olika typer av konstgjorda dammar. Den effekt som vi först såg i de konst-gjorda ekosystem som vi utsattes för insekts-bekämpnings-medel (cyper-methrin) var att zoo-planktonen, alltså de små vattenlevande djuren, försvann eller minskade kraftigt. Den här direkta effekten av giftet fortplantade sig sedan till andra delar av ekosystemet. Antalet alger blev fler i de konstgjorda dammar som exponerats för insekts-bekämpnings-medlet. Det berodde antagligen på att det inte längre fanns lika många djur, dvs. några zoo-plankton, som betade på algerna där (se figur 1 i avhandlingen). Vi har även undersökt hur ett växt-bekämpnings-medel (metsulfuron-mehyl) kan tänkas påverka en sjö. Växtbekämpnings-medlen är tillverkade för att utrota ogräsväxter och följaktligen var den första direkta effekten vi såg en kraftigt minskad tillväxt av vatten-växterna. Denna minskade tillväxt av vatten-växterna gjorde att vatten-växterna tog upp mindre näring och att det därför blev mer näring kvar i vattnet i de förorenade systemen. Denna extra näring utnyttjades av algerna, och mängden alger ökade således i de system där vi hade tillsatt växt-bekämpnings-medel (se figur 2 och 3 i av-handlingen). Detta kan tyckas vara konstigt eftersom även alger är växter och därför borde skadas av växt-bekämpnings-medlet. Varför algerna inte påverkades vet vi inte riktigt. En förklaring kan vara, att alger, även om de är nära släkt med kärlväxter, ändå har någon egenskap som gör att de inte skadas av just detta växt-bekämpnings-medel (metsulfuron-methyl). Detta gäller inte generellt för växt-bekämpnings-medel, utan det finns även ämnen som påverkar alger. Algblomningar och andra förändringar av sjöar som följer av över-gödning är idag ett stort problem i många länder, inte bara i Sverige. Hittills har man skyllt de här fenomenen framförallt på en ökad näringstillförsel, orsakad av utsläpp av närings-ämnen från t.ex. jordbruk och reningsverk. Våra och även tidigare studier tyder dock på att algblomningar också skulle kunna orsakas av att balansen i ett ekosystems störs genom att de förorenas med bekämpnings-medel, och således att bekämpnings-medels användningen kan bidra till de övergödnings förändringarna som vi ser i sjöar i jordbruks-områden.In this thesis I have investigated the effects of pesticide exposure on the ecosystem level using various types of experimental ecosystems, i.e. microcosms. The direct effect of exposure to cyperemthrin, a pyretroid insecticide, was a rapid decrease of crustancean zooplankton in enclosures in a lake. In the exposed enclosures the biomass of algae, heterotrophic nanoflagellates, ciliates and bacteria increased, likely due to indirect effects of the exposure to cypermethrin. The effects of a sulfonylurea herbicide, metsulfuron-methyl, were investigated in two studies. The experiments showed that the macrophytes were negatively affected following exposure to concentrations of metsulfuron-methyl at which no negative effects were observed on the algal communities. Instead the algae proliferated in the exposed microcosms. The alterations of the primary producing community propagated to the zooplankton, and the species composition of the zooplankton community was altered, which thus was an indirect effect of exposure to metsulfuron-methyl. Hence, these studies show that both insecticides (i.e. cypermethrin) and herbicides (i.e. metsulfuron-methyl), through different mechanisms, can induce a competitive advantage for the algal communities in relation to the macrophytes. This suggests that exposure to pesticides may shift an aquatic ecosystem over to an algal dominated turbid state, i.e. cause alterations similar to changes induced by eutrophication. Furthermore, a study of the effects of a pesticide mixture on aquatic model ecosystems of different trophic status, indicated that the structure and trophic status of aquatic ecosystems is important for the final outcome of pesticide exposure. The effects of the pesticide treatment on the macrophytes and their associated algal community was different in the mesotrophic compared to the eutrophic model ecosystems and the effects were observed at lower concentrations in the mesothrophic microcosms
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Effects of a sulfonylurea herbicide on macrophyte dominated experimental ecosystems : II. Direct effects on Elodea canadensis and structural alterations on community level
No full text
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
- …
