1,720,964 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Organiska miljögifter i Dalarnas ytvatten [Elektronisk resurs]
No full textLänsstyrelsen i Dalarnas har sedan 2004 genomfört provtagningar i länets ytvatten för att analysera organiska miljögifter. Mer än 60 sjöar och vattendrag har provtagits och över 400 olika naturfrämmande ämnen har påträffats. Provtagningarna har varit fokuserade kring större pågående miljöfarliga verksamheter, förorenade områden som utgör stor risk för miljön och vid större tätorter. Denna rapport är en sammanställning av alla analyser av organiska miljögifter som genomförts mellan 2004 och 2014.Provtagningen har skett i vatten, sediment och/eller fisk, och vattenprover har tagits både med stickprover och passiva provtagare. Alla resultat presenteras överskådligt för de 24 ämnesgrupper som har analyserats, för att ge en helhetsbild av miljöproblemet i länets ytvatten. I rapportens första del beskrivs ämnesgruppernas kemiska egenskaper, användningsområden, spridning till miljön och effekter i vattenmiljön i ett inledande kapitel innan resultaten från undersökningarna presenteras.De ämnesgrupper som oftast påträffas i Dalarnas ytvatten är tungmetaller, perfluorerade ämnen (PFAS) och PAHer. Dessa ämnen påträffas i minst hälften av de prover som de analyserats i. Tungmetaller och PAHer kan kopplas till länets långa industrihistoria av gruv- och metallbearbetning och träindustrier med olika typer av impregneringsverksamheter. Perfluorerade ämnen används inom många olika områden i samhället och har därför spridits till vår miljö från många olika källor under lång tid, vilket återspeglas i att de påträffas i mer än vart annat prov.Det finns tre geografiska områden som utmärker sig med höga halter av miljögifter. Det är sjöar längs med Faluån i Falu kommun, Svartån i Avesta kommun och sjöarna längs med Kolbäcksån i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I Faluåns sjöar påträffas höga halter av dioxiner och furaner som kan kopplas till två tidigare verksamheter. Påverkansbilden i Svartån är mer komplex. Längs med ån finns det många olika pågående miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan sprida miljögifter till ån, vilket också syns i analysresultaten med många olika påträffade ämnen. Vid sjöarna i Ludvika och Smedjebacken ligger flera förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter som har bidragit till de förhöjda halterna av PAHer och PCBer. Även tennorganiska föroreningar förekommer i höga halter i sedimenten i några sjöar, men påverkanskällan för denna förorening är inte helt kartlagd. Utöver de tre ovan nämnda områdena finns det några provtagningslokaler som sticker ut i datamaterialet, bl.a en lokal i Österdalälven vid Gråda där fiskarna har förhöjda halter av många olika organiska miljögifter. I Bysjön i Borlänge har de högsta halterna av PFOS i fisk uppmätts. Vid Bysjön ligger en brandövningsplats där man använt sig av brandsläckningsskum med PFOS.Miljögiftsprovtagningen som genomförts har bidragit till kunskap om problembilden i länets ytvatten, men den har också gett oss erfarenheter inför kommande provtagningar. Flera åtgärder för att minska spridningen av miljögifter till ytvatten har genomförts som ett resultat av miljögiftsprovtagningen, men många fler behöver genomföras för att minska belastningen av miljögifter i länets ytvatten. Provtagningsinsatserna har, utöver ökad kunskap, även resulterat i nya frågeställningar. Vi behöver fortsätta med olika typer av undersökningar, både kemiska analyser men även effektstudier, för att kartlägga miljögiftsproblematiken och dess eventuellt negativa effekter i vattenmiljön. Resultaten behöver även komma till större användning i åtgärdsarbetet i länet, för att vi ska kunna uppnå en giftfri miljö.</p
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Organiska miljögifter i Dalarnas ytvatten
No full textLänsstyrelsen i Dalarnas har sedan 2004 genomfört provtagningar i länets ytvatten för att analysera organiska miljögifter. Mer än 60 sjöar och vattendrag har provtagits och över 400 olika naturfrämmande ämnen har påträffats. Provtagningarna har varit fokuserade kring större pågående miljöfarliga verksamheter, förorenade områden som utgör stor risk för miljön och vid större tätorter. Denna rapport är en sammanställning av alla analyser av organiska miljögifter som genomförts mellan 2004 och 2014. Provtagningen har skett i vatten, sediment och/eller fisk, och vattenprover har tagits både med stickprover och passiva provtagare. Alla resultat presenteras överskådligt för de 24 ämnesgrupper som har analyserats, för att ge en helhetsbild av miljöproblemet i länets ytvatten. I rapportens första del beskrivs ämnesgruppernas kemiska egenskaper, användningsområden, spridning till miljön och effekter i vattenmiljön i ett inledande kapitel innan resultaten från undersökningarna presenteras. De ämnesgrupper som oftast påträffas i Dalarnas ytvatten är tungmetaller, perfluorerade ämnen (PFAS) och PAHer. Dessa ämnen påträffas i minst hälften av de prover som de analyserats i. Tungmetaller och PAHer kan kopplas till länets långa industrihistoria av gruv- och metallbearbetning och träindustrier med olika typer av impregneringsverksamheter. Perfluorerade ämnen används inom många olika områden i samhället och har därför spridits till vår miljö från många olika källor under lång tid, vilket återspeglas i att de påträffas i mer än vart annat prov. Det finns tre geografiska områden som utmärker sig med höga halter av miljögifter. Det är sjöar längs med Faluån i Falu kommun, Svartån i Avesta kommun och sjöarna längs med Kolbäcksån i Ludvika och Smedjebackens kommuner. I Faluåns sjöar påträffas höga halter av dioxiner och furaner som kan kopplas till två tidigare verksamheter. Påverkansbilden i Svartån är mer komplex. Längs med ån finns det många olika pågående miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan sprida miljögifter till ån, vilket också syns i analysresultaten med många olika påträffade ämnen. Vid sjöarna i Ludvika och Smedjebacken ligger flera förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter som har bidragit till de förhöjda halterna av PAHer och PCBer. Även tennorganiska föroreningar förekommer i höga halter i sedimenten i några sjöar, men påverkanskällan för denna förorening är inte helt kartlagd. Utöver de tre ovan nämnda områdena finns det några provtagningslokaler som sticker ut i datamaterialet, bl.a en lokal i Österdalälven vid Gråda där fiskarna har förhöjda halter av många olika organiska miljögifter. I Bysjön i Borlänge har de högsta halterna av PFOS i fisk uppmätts. Vid Bysjön ligger en brandövningsplats där man använt sig av brandsläckningsskum med PFOS. Miljögiftsprovtagningen som genomförts har bidragit till kunskap om problembilden i länets ytvatten, men den har också gett oss erfarenheter inför kommande provtagningar. Flera åtgärder för att minska spridningen av miljögifter till ytvatten har genomförts som ett resultat av miljögiftsprovtagningen, men många fler behöver genomföras för att minska belastningen av miljögifter i länets ytvatten. Provtagningsinsatserna har, utöver ökad kunskap, även resulterat i nya frågeställningar. Vi behöver fortsätta med olika typer av undersökningar, både kemiska analyser men även effektstudier, för att kartlägga miljögiftsproblematiken och dess eventuellt negativa effekter i vattenmiljön. Resultaten behöver även komma till större användning i åtgärdsarbetet i länet, för att vi ska kunna uppnå en giftfri miljö
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
