1,720,961 research outputs found
Student then, now and forward : Assessment narratives and student performativity in development and grade dialogues
No full textBetygs- och utvecklingssamtal är återkommande inslag i skolgången och är centrala för såväl skolans styrning som elevers syn på sig själva och sin förmåga. I avhandlingen studeras betygs- och utvecklingssamtal med elever som får betyg i årskurs 4–6. Syftet är att bidra med kunskap om det elever, lärare och vårdnadshavare gör genom samtalen och belysa betydelser detta kan ha för elever och skolan. Fokus är att förstå hur betygs- och utvecklingssamtal formar elever i ett skolsystem präglat av performativ styrning. Frågeställningarna rör hur berättelser formas och används, hur elever positioneras, hur nationell bedömningspolicy och lokala villkor kommer till uttryck samt hur föreställningar om elever konstrueras och förhandlas i relation till skolans bredare uppdrag. Avhandlingen utgår från en interaktionsorienterad narrativ ansats med perspektiv på positionering, policygörande och performativitet. Empirin består av ljudinspelningar från betygs- och utvecklingssamtal från fem skolor och analyseras genom en positioneringsanalys. I avhandlingen ingår tre artiklar som visar hur deltagarna (I) formar narrativ om elevers framtidsutsikter, (II) förhandlar förväntningar om elevers muntliga aktivitet och (III) gör betyg till en emotionell angelägenhet. Resultaten diskuteras genom begreppen individualisering och temporalitet som synliggör hur elevers förmåga, ansvar och utveckling förstås, förhandlas och värderas över tid. För att fördjupa diskussionen introduceras begreppen elevperformativitet och bedömningsberättelser. Elevperformativitet synliggör hur elever förväntas framställa sig själva som ansvarstagande och strategiska i linje med skolans mål och ideal. Bedömningsberättelser synliggör hur samtalets deltagare i samspel med bedömningspolicy formar berättelser om elever och deras prestationer. Avhandlingen visar hur betygs- och utvecklingssamtal fungerar som styrningsmekanismer som kan stabilisera, utmana eller omförhandla bedömningsberättelser om elever, som därigenom kan forma hur elever ser på sin förmåga och sig själva i skolan.Development and grade dialogues are recurring meetings, central for both educational governing and students’ perceptions of themselves and their abilities. This thesis examines development and grade dialogues with students who receive grades in Years 4–6. The aim is to contribute to knowledge about the actions of students, teachers and parents in these meetings and their implications for students and school. The focus is on how these dialogues shape students within a performativity-driven school system. The research questions address how narratives are formed, how students are positioned, how national assessment policies and local conditions interact, and how notions of students are constructed in relation to broader educational goals. The thesis uses an interaction-oriented narrative approach combined with perspectives on positioning, policy enactment and performativity. The data consists of audio recordings of development and grade dialogues in five schools, analysed through positioning analysis. The included articles show how participants (I) construct narratives about students’ paths, (II) negotiate expectations about students’ verbal participation and (III) construct grades as an emotional concern. The findings are discussed using the concepts of individualisation and temporality, illustrating how the students’ responsibility and progress are negotiated, understood and valued over time. The thesis also introduces the concepts of student performativity and assessment narratives. Student performativity refers to expectations for students to present themselves as responsible and strategic in line with school objectives. Assessment narratives demonstrate how participants, in interaction with assessment policies, form stories about students and their performance. The thesis demonstrates that development and grade dialogues function as mechanisms that can stabilise, challenge or negotiate assessment narratives, shaping how students understand themselves and their abilities in school.
Quiet in class? Exploring discourses on verbal participation
No full textBackgroundVerbal participation in the classroom is generally considered to contribute to positive student engagement and learning outcomes. Students are often required to demonstrate their learning in class by, for example, raising their hands and answering questions. However, there are students who remain quiet in the classroom, and are not responsive to invitations to participate. As quietness and low levels of verbal participation in class are often perceived and positioned as problematic in many educational systems and settings, more needs to be understood about the notion of students verbal participation and the implications for supporting all students learning journeys through school. PurposeThe study sought to explore how students verbal participation was constructed and positioned in the narratives of parent-teacher conferences. MethodA Swedish corpus of audio recordings and transcriptions of parent-teacher conferences with 24 students in years 5 and 6 (approximate student ages 10-12) across five schools was utilised as the basis for the investigation. Through an interactionally-oriented narrative approach, a collection of stories about verbal participation was identified. These stories were analysed using the concept of narrative positioning. Three stories from the collection were selected to demonstrate, in greater depth, aspects of how students verbal participation was constructed and how discourses unfolded. FindingsThe analysis demonstrated diversity in terms of how discourses were employed and how students were positioned in the narratives about verbal participation. Prevalent discourses drew on notions of learning, affect and assessment and were identified as pedagogical, psychological and performative discourses.ConclusionsThe study highlights how verbal participation tends to be constructed as an individual undertaking, with the implication being that students are assigned individual responsibility for this. As students are usually encouraged to make the most of their verbal participation in class, the study gives rise to important and complex questions in terms of challenging assumptions about how best to support student learning, particularly in the case of students who remain quiet in the classroom
Formativ bedömning i matematik : Effekter för elevers lärande
No full textSyftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte. Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer. Det finns alltså skäl att tro att formativ bedömning har en positiv inverkan för elevers lärande i matematik och är därmed är ett viktigt redskap i undervisningen
Formativ bedömning i matematik : Elevers uppfattningar
No full textSyftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen. Det som resultatet sammanfattningsvis belyser är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling. Avslutningsvis visar resultatet att eleverna uppfattar att rättvisa och ärliga bedömningar, tillsammans med kommentarer som kan betraktas som positiva, är betydelsefullt att ta hänsyn till vid kamratbedömningar
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
