1,721,398 research outputs found
Miscellaneous name studies 2
No full textThe present volume consists of six essays that illustrate the wide thematic and chronological scope of Nordic name research. Jan-Åke Alvarsson explains how proper names can reflect changes within the Pentecostal movement in Sweden. Bent Jørgensen sheds light on various trends in Danish onomastic research and presents a fundamentally interesting study of the village name Bleld. Maria Löfdahl deals with names of younger settlements in Sotenäs härad, Bohuslän; a central theme in her research is naming on the pattern of other names. Svante Strandberg's two contributions focus on the interpretation of the river name Lafsån in Västergötland and the farm name Njälva in Södermanland. In Inge Særheim’s essay, we face place names with a tragic historical background: the abandonment of unwanted infants
Miscellaneous name studies 2
No full textThe present volume consists of six essays that illustrate the wide thematic and chronological scope of Nordic name research. Jan-Åke Alvarsson explains how proper names can reflect changes within the Pentecostal movement in Sweden. Bent Jørgensen sheds light on various trends in Danish onomastic research and presents a fundamentally interesting study of the village name Bleld. Maria Löfdahl deals with names of younger settlements in Sotenäs härad, Bohuslän; a central theme in her research is naming on the pattern of other names. Svante Strandberg's two contributions focus on the interpretation of the river name Lafsån in Västergötland and the farm name Njälva in Södermanland. In Inge Særheim’s essay, we face place names with a tragic historical background: the abandonment of unwanted infants
Deutsches Gewässernamenbuch als Hilfsmittel für schwedische Namenforscher
Full text linkDeutsches Gewässernamenbuch – a resource for Swedish onomasticians. – The publication of Albrecht Greule’s magnificent work Deutsches Gewässernamenbuch (DGNB) in 2014 was an event of European significance. Consulting this extensive dictionary makes it much easier than before to obtain information about the wide-ranging and important German research undertaken in the field of hydronymy. The material dealt with in DGNB is of great interest from a lexicographic, morphological and semantic point of view. The present author has found many hydronyms in DGNB that merit consideration in the study of Swedish place-names
Deutsches Gewässernamenbuch als Hilfsmittel für schwedische Namenforscher
Full text linkDeutsches Gewässernamenbuch – a resource for Swedish onomasticians. – The publication of Albrecht Greule’s magnificent work Deutsches Gewässernamenbuch (DGNB) in 2014 was an event of European significance. Consulting this extensive dictionary makes it much easier than before to obtain information about the wide-ranging and important German research undertaken in the field of hydronymy. The material dealt with in DGNB is of great interest from a lexicographic, morphological and semantic point of view. The present author has found many hydronyms in DGNB that merit consideration in the study of Swedish place-names
Hundert Jahre Namn och Bygd: Tendenzen und Entwicklungslinien
Full text linkIn 2012, Namn och bygd, which is considered to be the world’s oldest specialised journal for place-name research, is publishing its one-hundredth issue. In this essay, the author attempts a survey of key aspects of the journal, and changes affecting it, since 1913. This includes comments on its aims, its editors and associate editors, contributing authors from different academic disciplines, contacts with other countries within and beyond the Nordic region, different sections of the journal and, of course, the scholarly content of Namn och bygd over the hundred years of its history
<em>Flocken</em> och <em>Fluxerum</em> : Till frågan om <em>-nir</em> i svenska sjönamn
No full textBy Lake Flocken ( flokins siöö, 1538; floknan, 1541) in Karlstorp parish, Småland,there is a farm by the name of Fluxerum ( floknisrum, 1320). An important questionof principle from a word formation point of view is whether Flocken derives from anOSw. *Floknir without i-mutation before the suffix -nir. The author suggests a num-ber of morphological and semantic alternatives for the interpretation of Flocken. Hisconclusion is that it is by no means necessary to trace Flocken back to an early OSw.*Floknir containing the suffix -nir.</p
Hundert Jahre Namn och Bygd: Tendenzen und Entwicklungslinien
Full text linkIn 2012, Namn och bygd, which is considered to be the world’s oldest specialised journal for place-name research, is publishing its one-hundredth issue. In this essay, the author attempts a survey of key aspects of the journal, and changes affecting it, since 1913. This includes comments on its aims, its editors and associate editors, contributing authors from different academic disciplines, contacts with other countries within and beyond the Nordic region, different sections of the journal and, of course, the scholarly content of Namn och bygd over the hundred years of its history
Namn och namnvård : Vänskrift till
No full textNamn och namnvård är titeln på den här boken. Den är tillägnad Annette C. Torensjö på hennes 60-årsdag. Titeln är medvetet bred (namn) samtidigt som den lyfter fram den gren av namnverksamheten som särskilt varit Annettes eget arbetsfält. Hon har i olika roller ägnat sitt yrkesliv åt namnvård och namnplanering, på engelska ofta kallat name standardization. Namnlagar samt namnvårdens aktörer och administrativa processer är något av hennes specialitet, men hon har alltid verkat i nära kontakt med annan namnforskning och med andra inriktningar inom studiet av namn. I den här boken ger tjugotvå av Annettes kollegor – namnvårdare och namnforskare – prov på de många olika namntyper, frågeställningar och problem som dagens professionella namnarbetare har att tackla. Här finner vi t.ex. förklaringar av gamla, dunkla ortnamn som Södertörn och Vingra, vi möter lätt ekivoka namn som Pittlösa och Musbacken, och vi får en inblick i moderna ortnamn från barnens värld som Bilplåten och Elefantgropen. Teoretiska resonemang om hur ortnamn ska avgränsas – Är namn på skolor ortnamn? – varvas med mycket konkreta namnfrågor som om Umeå istället borde heta Ume. Svar ges i boken. För personnamnens del behandlas givetvis namnet Annette. Men också andra namn, såväl gamla, som släktnamnet Urup och det isländska, litterära kvinnonamnet Bera, som unga. Idag kan man heta Ananas, Melona och Smultron. Hur många gör det? Finns det andra »ätliga» förnamn? Kan man ändra sitt namn och vilka regler gäller då? I ett bidrag tas särskilt transpersoners byten av förnamn upp. Efter ett lyckat sådant byte hörs: »Nu sitter namnet som en smäck». Liksom Annettes egen namnverksamhet spänner bidragen i boken från det lokala/kommunala perspektivet på namn och namnvård till det nationella (Lantmäteriet, Ortnamnsrådet) och det internationella (FN). Jubilaren själv och hennes insatser ställs i fokus i flera av dessa
Allan Rostvik den 22 mars 1990 : En hyllningsskrift
No full textInnehåll: "Aktuella problem inom nordisk namnforskning" av Thorsten Andersson "Till frågan om det gamla namnet på Västerdalälven" av Erik Olof Bergfors "Emund Slema" av Eva Brylla "Dillö" av Lennart Elmevik "Bykåka. Ett gammalt arbetsgille" av Gösta Franzén "Inkongurens av typen Sverige är beredd att.. och arkivet är ansvarig..." av Lennart Hagåsen "Ösmo — ett vantolkat sockennamn. Med en avslutande notis om medeltida kronolandbor och forntida karlar" av Lars Hellberg "Tornsvala eller tornseglare? Ansatsen till ornitologisk beteckningsreform" av Lars-Gunnar Larsson "Kyndelsmässknax och Matsmässgrav" av Helge Lindberg "Fasma" av Lennart Moberg "Har vi fått en 'ny' ortnamnsvård?" av Leif Nilsson "Det västgötska sockennamnet Undenäs" av Eva Nyman "Personbinamn i ortnamnsbelysning" av Svante Strandberg "Om ordet spjäll i svenska ägonamn" av Mats Wahlberg "Några kristna konstnamn" av Anders Öber
- …
