1,722,401 research outputs found
Bondeskog : husbehovsbruk skapade varierade skogar
No full textBondeskogen i det svenska barrskogsbältet var mycket mer än ett timmerförråd. Den fyllde gårdarnas behov av bete och vinterfoder, av ved till värme och kolmilor, av virke till gärdesgårdar, husbehovsslöjd och husbyggen. Igenväxning och hyggesbruk har suddat ut många av spåren, men kvardröjande växt- och djurarter och karaktäristiska trädformer kan ibland berätta om dessa öppna, ljusa och mångformiga skogar
Bondeskog : Husbehov skapade varierade skogar
No full textBondeskogen i det svenska barrskogsbältet var mycket mer än ett timmerförråd. Den fyllde gårdarnas behov av bete och vinterfoder, av ved till värme och kolmilor, av virke till gärdesgårdar, husbehovsslöjd och husbyggen. Igenväxning och hyggesbruk har suddat ut många av spå- ren, men kvardröjande växt- och djurarter och karaktäristiska trädformer kan ibland berätta om dessa öppna, ljusa och mångformiga skogar
Bondeskog : husbehovsbruk skapade varierade skogar
No full textBondeskogen i det svenska barrskogsbältet var mycket mer än ett timmerförråd. Den fyllde gårdarnas behov av bete och vinterfoder, av ved till värme och kolmilor, av virke till gärdesgårdar, husbehovsslöjd och husbyggen. Igenväxning och hyggesbruk har suddat ut många av spåren, men kvardröjande växt- och djurarter och karaktäristiska trädformer kan ibland berätta om dessa öppna, ljusa och mångformiga skogar
Skydd av kulturmiljöer i skogen : Levande skogar – delmål 1
No full textRapport från Riksantikvarieämbetet 2006:6. Riksdagen beslutade 1999 att skydda skogsmark med höga natur-, kultur- och friluftsvärden genom miljökvalitetsmålet Levande skogar. Ekonomiska resurser har årligen tilldelats Naturvårdsverket som med hjälp av länsstyrelserna väljer och avsätter skog till naturreservat. Riksantikvarieämbetet har undersökt i vilken grad kulturmiljövärdena bidragit vid val av hittills inköpt skogsmark. Där framkom att kulturmiljövärdena endast obetydligt eller inte alls fångats upp. Undersökningens slutsats är att hela det uppsatta miljökvalitetsmålet Levande skogar inte uppnås på det sätt arbetet bedrivs i dag
Skyddsvärda statliga skogar : Samråd om områden på Statens fastighetsverks markinnehav i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län
No full textRapporten redovisar 114 områden med skyddsvärda skogar nära fjällen och hur deras naturvärden har bedömts av Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Fastighetsverket. Områdena beskrivs med kartor, foton och arealuppgifter. Rapporten är ett led i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om statliga skogar
Bondeskog [Elektronisk resurs] : husbehovsbruk skapade varierade skogar
No full textBondeskogen i det svenska barrskogsbältet var mycket mer än ett timmerförråd. Den fyllde gårdarnas behov av bete och vinterfoder, av ved till värme och kolmilor, av virke till gärdesgårdar, husbehovsslöjd och husbyggen. Igenväxning och hyggesbruk har suddat ut många av spåren, men kvardröjande växt- och djurarter och karaktäristiska trädformer kan ibland berätta om dessa öppna, ljusa och mångformiga skogar.</p
Skyddsvärda statliga skogar : Samråd om områden på Statens fastighetsverks markinnehav i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län
No full textRapporten redovisar 114 områden med skyddsvärda skogar nära fjällen och hur deras naturvärden har bedömts av Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Fastighetsverket. Områdena beskrivs med kartor, foton och arealuppgifter. Rapporten är ett led i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om statliga skogar
Västerbottens skogar: på väg att nå miljömålen?
No full textSkogen och skogsmarken sågs tidigare till största delen som en ren ekonomisk produkt som skulle brukas på bästa sätt för att nå optimal avkastning. Två betydelsefulla och viktiga förändringar inträffade emellertid under 1990-talet. Den första ägde rum 1994 då skogens miljömässiga värde jämställdes med skogens produktionsmål i skogsvårdslagen. Detta bidrog till ett kraftigt ökat hänsynstagande inom skogsbruket samt medverkade till att skapa ett ökat allmänt intresse för skogsfrågor. Den andra var då regering och riksdag i april 1999 beslutade att övergripande miljökvalitetsmål ska vara vägledande ivårt framtida miljöarbete, med målsättningen att inom en generation lösa befintliga miljöproblem ochdärmed kunna lämna över ett långsiktligt hållbart ekologiskt samhälle till framtida generationer.Ett av de femton miljökvalitetsmålen kallas för "Levande skogar", och dess allmänna och övergripandeformulering är: "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt somden biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen äratt miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation."För att realisera miljökvalitetsmålet behöver konkreta och tidsatta delmål preciseras. Dessa delmål för"Levande skogar" har fastställts av riksdagen i november 2001 och lyder:" Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år 2010." Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras ochförstärkas till år 2010 på följande sätt:-Mängden hård död ved ska öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områdendär den biologiska mångfalden är särskilt hotad.-Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 procent.-Arealen gammal skog ska öka med minst 5 procent.-Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka." Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övrigakända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010." Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktadeåtgärder.Eftersom Sverige är ett avlångt land med stora geografiska och ekologiska variationer i skogsmarken behöver delmålen brytas ner ytterligare till så kallade "regionala mål". Skogsvårdsstyrelsen har regionaliseringsansvaret för "Levande skogar", medan Länsstyrelsen ansvarar för de övriga fjorton målen. För Västerbottens del är detta arbete i slutskedet, men inga regionala mål är ännu beslutade.Syftet med denna rapport är att beskriva tillståndet i länets skogar, främst med utgångspunkt från riksdagens beslutade miljökvalitetsmål "Levande skogar". Rapporten är uppdelad i fyra kapitel, vart och ett med fördjupade infallsvinklar på länets skogar. I det första kapitlet beskrivs skogarnas miljötillstånd utifrån ett biologiskt mångfaldsperspektiv, baserat på uppgifter från riksskogstaxeringen. Vidare belyses vilka förutsättningar som finns samt vilka förändringar som ägt rum. I det andra kapitlet klarläggs möjligheter respektive begränsningar med användandet av satellitbildsanalys. Dennaanalysmetod kan bli ett viktigt instrument för den framtida uppföljningen av miljömålen.Länsstyrelsen, som är den myndighet som skyddar och förvaltar länets naturreservat har under de senaste åren fått ökade anslag för att avsätta skogsområden. Hur detta går till och vilka prioriteringar som görs beskrivs i det tredje kapitlet. Även kulturmiljövärden beaktats inom miljömålsarbetet. Dilemmat är bara att det råder stor kunskapsbrist om var kulturlämningarna är belägna. Detta redovisas närmare i det avslutande kapitlet.</p
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
- …
