1,720,954 research outputs found
The impact of frame factor theory in the collaboration between the special education needs coordinator and preschool teachers in the preschool.
No full textSammanfattning/Abstract Naz Taha, Farah & Siveryd, Sandra (2025). Ramfaktorers inverkan på samverkan mellan specialpedagog och förskollärare i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förståelse för förskollärarnas upplevelser och förväntningar i samverkan med specialpedagogen. Identifiera vilka faktorer som kan främja och/eller hindra samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. Syfte och frågeställningar Syftet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samarbetet mellan förskolan och specialpedagogen. Hur påverkar eventuellt dessa faktorer de förväntningar förskollärare har på samarbetet. Studien syftar vidare till att försöka synliggöra de utmaningar som kan uppstå samt att identifiera framgångsfaktorer som kan bidra till ett mer effektivt och hållbart samarbete mellan de olika yrkesgrupperna. · Vilka faktorer upplevs främja och/eller hindra specialpedagogens möjligheter att samverka med förskollärarna? · Hur påverkar specialpedagogens organisatoriska placering (centralt team eller fysiskt på förskolor) förskollärares förväntningar på samarbetet? Teori Ramfaktorteorin har möjliggjort en analys av de organisatoriska och strukturella villkor som påverkar samverkan mellan specialpedagog och förskollärare i förskolan. Ramfaktorteorin har fungerat som ett verktyg för att synliggöra hur yttre och inre faktorer inom organisationen påverkar det dagliga arbetet. I studien används en modell med fem kategorier av ramfaktorer (Imsen, 1997); · Administrativa ramar. · Resursrelaterade ramar. · Barnrelaterade ramar. · Pedagogiska ramar. · Organisatoriska ramar. Dessa kategorier har möjliggjort en systematisk tematisering av det empiriska materialet. Metod Från dessa fem ramfaktorkategorier utformades en intervjuguide. Intervjuer genomfördes med förskollärare som har varierande erfarenheter av specialpedagogiskt stöd samt specialpedagogisk närvaro. Ur de fem kategorierna formades en tematisk analys av det empiriska materialet. Resultat Specialpedagogens närvaro i förskolan varierar, det kan kopplas till hur det specialpedagogiska stödet är organiserat av huvudmannen. Utifrån olika former av organisation leder det till att de verksamma förskollärarna har olika förväntningar på specialpedagogen och samverkan. De ramfaktorer som identifieras utgöra hinder/möjligheter är hur det specialpedagogiska stödet organiseras samt vikten av kompetent och utbildad personal. Dessa påverkar undervisningens likvärdighet och de barn som är i behov av särskilt stöd. Delar av den tidigare forskningen som presenteras samstämmer med förskollärarnas upplevelser och rapporter från Skolinspektionen (2017a, 2017b). Specialpedagogiska implikationer Studien påvisar ett behov av specialpedagogisk kompetens i förskolan. De intervjuade lyfter en skillnad av upplevd kvalité i det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en efterfrågan från förskollärarna som tolkas röra den specialpedagogiska närvaron, gällande individ-, grupp- och organisationsnivå.
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande
No full textSyftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
