1,721,217 research outputs found
Prioriteringscentrum – 20 år i rättvisans tjänst
No full textÅr 2021 är det 26 år sedan den så kallade Prioriteringsutredningen lade fram sitt betänkande ”Vårdens svåra val” om principer och metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det är samtidigt 20 år sedan Prioriteringscentrum bildades med syfte att bidra till implementering och kunskapsutveckling rörande prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket också skett inom såväl teori som praktik. Med denna jubileumsskrift vill vi summera och dela med oss av gjorda erfarenheter och belysa aktuella frågeställningar inom prioriteringsområdet inför framtiden. Hälso- och sjukvården har begränsade resurser, hur ska dessa fördelas rättvist
Prioriteringscentrum – 20 år i rättvisans tjänst
No full textÅr 2021 är det 26 år sedan den så kallade Prioriteringsutredningen lade fram sitt betänkande ”Vårdens svåra val” om principer och metoder för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Det är samtidigt 20 år sedan Prioriteringscentrum bildades med syfte att bidra till implementering och kunskapsutveckling rörande prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket också skett inom såväl teori som praktik. Med denna jubileumsskrift vill vi summera och dela med oss av gjorda erfarenheter och belysa aktuella frågeställningar inom prioriteringsområdet inför framtiden. Hälso- och sjukvården har begränsade resurser, hur ska dessa fördelas rättvist
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Etisk analys av omdiagnostisering
No full textBehovet av omdiagnostisering av patienter med olika tillstånd väcker etiska frågeställningar. I denna korta etiska analys som genomförts på uppdrag av Nationellt programområde för psykisk hälsa lyfts ett antal etiska frågeställningar kopplade till omdiagnostisering. Analysen går inte i på detaljer kring vem som ska genomföra en sådan, inte heller var i hälso- och sjukvårdssystemet det bäst sker – eftersom detta beror på vilket specifikt diagnosområde det handlar om. Analysen landar i följande övergripande slutsatser: Generellt är diagnossättande förknippat med etiska principer om att göra gott(genom att ge underlag för att patienten får rätt insatser) och icke-skada(genom att förhindra uppkomst av risker och vårdskada). Vårdgivaren har ett etiskt ansvar för att patienten får rätt diagnos (ellerdiagnoser). I detta ansvar ingår att också överväga vilka konsekvenserdiagnostisering och omdiagnostisering får ur ett vidare perspektiv –exempelvis om det kan innebära risker för andra individer. Patientens önskemål om omdiagnostisering kan vara en utgångspunkt, meninte avgöra frågan om huruvida en omdiagnostisering bör ske – eller resultatetav en sådan omdiagnostisering. Det finns skäl att skilja mellan situationer där skälet för omdiagnostisering äratt patienten i nuläget har en diagnos som negativt påverkar tillgången tillbehovsbaserade insatser eller riskerar att leda till vårdskada – och de fall därskälet för omdiagnostisering snarare drivs av att diagnosen inte längre äraktuell och snarare har påverkan på patientens upplevelse eller innebär hinderi patientens övriga liv. I det första fallet finns det generellt skäl att prioritera omdiagnostisering högreän i det andra fallet – beroende på hur stora det potentiella konsekvensernaför patienten är. I det andra fallet beror det på hur livet i stort påverkas men vidmindre allvarlig påverkan finns det generellt skäl att prioritera diagnostiseringhögre än omdiagnostisering
On the Autonomy Turf. Assessing the value of autonomy to patients
No full textWithin the western health-care context autonomyis a central value. Still, as it is used withinthis context it is far from clear what we areactually talking about. In this article theauthor outlines four different uses or aspectsof autonomy: self-determination, freedom,desire-fulfilment and independence. Oneimportant conclusion will be that in order tobe able to respect autonomy in a way thatactually brings value to the patient’s life weneed to clearly assess what aspect of autonomythe patient values and for what reason it isvalued by the patient.</p
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
