290,388 research outputs found
Ordning och reda i skolan
No full textUnder senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande
Podmiotowy wymiar pracy a elastyczne formy zatrudnienia – uwagi na tle encykliki Jana Pawła II Laborem exercens
No full textUdostępnienie publikacji Wydawnictwa Uniwersytetu Łódzkiego finansowane w ramach projektu „Doskonałość naukowa kluczem do doskonałości kształcenia”. Projekt realizowany jest ze środków Europejskiego Funduszu Społecznego w ramach Programu Operacyjnego Wiedza Edukacja Rozwój; nr umowy: POWER.03.05.00-00-Z092/17-00.
Publikacja dofinansowana przez Uniwersytet Kardynała Stefana Wyszyńskieg
Lärandets ordning och reda : ledarskap i klassrummet
No full textLärandets ordning och reda – ledarskap i klassrummet handlar om vad som rimligen kommer först: undervisning eller ordning och reda? Boken problematiserar en vanligt förekommande föreställning om att lärare först måste ha eller skapa ordning och reda, för att sedan kunna undervisa. Marcus Samuelsson visar att det kan vara tvärt om, samt hur undervisningen då kan bedrivas.Lärandets ordning och reda redogör för sex områden som ledare i klassrummet behöver tänka över och sedan förhålla sig till, för att undervisningen ska göra det möjligt för elever att utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Att vara ledare i klassrummet innebär att arbeta förbyggande, långsiktigt, medvetet och tålmodigt.</p
Nožišne krivulje drugog reda
No full textU ovom radu definira se i objašnjava pojam nožišne krivulje krivulje drugog reda obzirom na neku fiksnu točku ravnine koja može, ali ne mora pripadati krivulji drugog reda. Detaljno se argumentira izvod implicitne jednadžbe nožišne krivulje za pojedinu krivulju drugog reda obzirom na odabranu fiksnu točku ravnine i ukratko se obrazlažu osobitosti dobivene nožišne krivulje
Disinformazione: una risorsa strategica per la nuova geopolitica
No full textL’attenzione che si registra in questi ultimi anni verso il tema della disinformazione è dovuta a tre fattori chiave: la dinamica user generated dell’informazione, la perdita di credibilità dei sistemi dell’informazione pubblica e la globalizzazione dell’informazione.
Ne abbiamo avuto chiara contezza in alcuni momenti della nostra storia quando hanno dispiegato il proprio potenziale di impatto a livello geo-politico: nel 2014, con l’annessione russa della Crimea; nel 2016 con la Brexit e le elezioni presidenziali americane; nel 2020 con la pandemia da Covid-19. Fra un evento ed un altro sono decine i casi in cui l’esperienza della disinformazione ha sollevato preoccupazioni per le sue ricadute sui processi
decisionali e sull’organizzazione del consenso, spingendo i governi, ma anche le comunità scientifiche, a farsi carico del confinamento del fenomeno o, quantomeno, della sua comprensione.
Questa stessa rubrica ha toccato a più riprese il tema, intercettando, nel corso del tempo, alcune delle iniziative in campo sul fronte del debunking e lambendo quei settori che appaiono più critici, dalla competizione politico-elettorale all’uso della disinformazione nel conflitto russo-ucraino fino all’entrata in scena dell’intelligenza artificiale (De Rosa e Reda, 2023; 2022a; 2022b; 2021). Ne sono emersi frammenti, insufficienti a rappresentare la complessità del fenomeno, ma indicativi dei molti aspetti che questo assume, delineando il quadro che questa special issue affronta in modo diretto: se e quanto la disinformazione sia diventata un fattore chiave sul terreno della geopolitica
Način određivanja tangenti u singularnoj tački prostorne krive 4.reda
No full textCentralna projekcija prostorne krive 4. reda iz njene dvostrukesingularne tačke na ravan je konika-kriva 2. reda. Vrsta konike koja se dobija centralnim projiciranjem zavisi od položaja ravni na koju se vrši projiciranje. Cilj ovog rada je da prikaže jedan od načina određivanja tangenti u dvostrukoj tački prostorne krive 4. reda, koristeći kružne preseke njenog projicirajućeg konusa. Prostorna kriva 4. reda je dobijena kao rezultat prodora dve površi 2. reda (kvadrike) koja imaju zajedničku
tangencijalnu ravan. Tangente u njenoj dvostrukoj tački su dve izvodnice projicirajućeg konusa, sa vrhom u dvostrukoj tački krive 4. reda, koje leže u zajedničkoj tangencijalnoj ravni oba tela. Određuje se položaj ravni projiciranja sa ciljem da se kriva 4. reda projicira u kružnicu, a dve
njene tangente u singularnoj tački, u dve tačke ove kružnice. One se nalaze na presečnici ravni kružnice i zajedničke tangencijalne ravni dva izabrana tela
Debatten om ordning och reda
No full textAbstract
Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school.
Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status. Vår undersökning ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Vad är det som sägs i debatten? Vilken slags argumentation förekommer? Vilka är det som uttalar sig? I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppet ordning och reda? Detta är frågor som besvaras i arbetet. Svaret har vi fått fram genom att analysera narrativen i tidningsartiklar som innehåller begreppskonstuktionen ordning och reda. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter och Lärarnas Nyheter mellan åren 2006 och 2010. Det framkom två olika narrativ i artiklarna där det ena är en skola i kaos och lösningen på problemet är mer kontroll och ökade befogenheter till lärarna. Den andra synen menar att debatten är missvisande, bakåtsträvande och inte leder till någon skolutveckling och att skolans problem är mer komplext än så. Den effektiva argumentationen har lett till att en sida står för ordning och reda, samtidigt som den andra sidan måste försvara att deras idéer inte är detsamma som oordning och oreda.
Nyckelord: Narrativ, Mediadebatt, Ordning och reda, Skolpolitik
Osvrt na radove trigonometrijske mreže I. reda na području Jugoslavije
No full textOsvrt na radove trigonometrijske mreže I. reda na području Jugoslavije
- …
