270 research outputs found
Representing and analyzing community language teachers’ professional identities through poetic transcriptions
No full textThis presentation aims to highlight and discuss the dialogical relationship between poetic transcriptions (Ahlgren, 2021) and analysis of narrative interviews. The data comprises interviews with two teachers of Vietnamese in a community language (CL) school in Australia conducted in a larger linguistic ethnographic project (Reath Warren, 2017). Qualitative content and positioning analysis of interviews offer compelling insights into the teachers' migration journeys and linguistic repertoires. Moreover, the analysis reveals their reasons for teaching Vietnamese, and how their professional teacher identities are expressed in different contexts. However, representing and analyzing the teachers' thoughtful, sometimes non-standard, and emotional utterances, also involves methodological challenges (Reath Warren & Ahlgren, forthcoming). In this case, decisions made in the process of transcription relate directly to the researchers' epistemological assumptions about language and reflect and shape the theories and purposes of the research project in question. In this presentation, we will illustrate how poetic transcriptions can create a space for representing existential experience and emotion, as well as highlighting the resourcefulness of language use rather than deviance from a monolingual norm (Ahlgren, 2021). In a relation to an ideological environment, where monolingual norms emerge as a powerful factor impacting on CL teacher identity, the use of poetic transcriptions can be a way to not only highlight the seldom-heard perspectives of CL teachers but also to validate and even valorize their voices – reflecting struggle as well as proudness and hope for the future.</p
Identitets- och kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmål : perspektiv från forskning och utbildning
No full textI den svenska grund- och gymnasieskolan kan elever få stöd i olika skolämnen genom att bearbeta ämnesstoff på andra språk än svenska i så kallad. studiehandledning på modersmålet (SHMM). Detta är en lagstadgad rättighet för alla elever som behöver det. SHMM har funnits sedan 1960-talet, men det är bara under de senaste två åren som forskningen om studiehandledning har tagit fart. Forskningen visar hur SHMM kan stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling samt bidra till ett stärkande av deras identitetsutveckling, men att organiseringen av SHMM ofta är ogenomtänkt och resurserna otillräckliga (Avery, 2017; Reath Warren, 2016; Wedin & Wessman, 2017). Inga särskilda kvalifikationer krävs dessutom av studiehandledare, verksamheten är tidsbegränsad och SHMM betraktas inte som undervisning, vilket har bidragit till verksamhetens marginalisering. Dessa villkor avspeglar en generell tendens att nedprioritera minoritetsspråk (Lainio, 2013). I kollokviet lyfter vi resultat från ny forskning som visar hur SHMM, när den är väl genomförd och organiserad, bidrar till språk- och kunskapsutveckling, Vidare diskuteras de möjligheter som studiehandledning erbjuder avseende elevers möjligheter att utveckla en flerspråkig identitet samt vilka attityder till flerspråkighet som förekommer bland studiehandledare, lärare och familjer. Anne Reath Warren ger en introduktion till SHMM och presenterar studien ”Studiehandledning på modersmål – ett tillfälligt utrymme för transspråkande”. En analys av flerspråkiga praktiker under 13 lektioner visar hur transspråkande under studiehandledning uppfyller fem funktioner som bidrar till språk- och kunskapsutveckling och utmanar monoglossiska språkideologiska perspektiv i den aktuella undervisningskontexten (Reath Warren, 2016). Karin Sheikhi bidrar med en presentation om “Utbildning för studiehandledare på modersmål”. Studiehandledare är ett yrke som inte är reglerat och verksamma studiehandledare idag är en mycket heterogen grupp. Att utforma en utbildning som är lämplig och anpassad för yrkesrollen är därmed en utmaning. Presentationen bygger på en studie av utformning, genomförande och utvärdering av utbildningar för studiehandledare. Sofia Lindéns presentation bygger på material från hennes pågående avhandlingsprojekt om pedagogisk stöttning i undervisningskontexter med SHMM och nyanlända elever. Begreppet stöttning är centralt i presentationen och diskuteras med utgångspunkt i fältanteckningar av undervisningsobservationer under SHMM samt utifrån intervjuer med studiehandledare, nyanlända elever och klass/ämneslärare. Helen Avery diskuterar utifrån analyser av videomaterial, observationer och intervjuer studiehandledning i matematik och dess specifika villkor. Tre aspekter berörs: lärares föreställningar om väsentliga färdigheter och progression, klasslärares förmåga att stödja elever och förklara problem samt vilken betydelse föreställningar om språk har för hur studiehandledning ges i matematik
Identitets- och kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmål : perspektiv från forskning och utbildning
No full textI den svenska grund- och gymnasieskolan kan elever få stöd i olika skolämnen genom att bearbeta ämnesstoff på andra språk än svenska i så kallad. studiehandledning på modersmålet (SHMM). Detta är en lagstadgad rättighet för alla elever som behöver det. SHMM har funnits sedan 1960-talet, men det är bara under de senaste två åren som forskningen om studiehandledning har tagit fart. Forskningen visar hur SHMM kan stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling samt bidra till ett stärkande av deras identitetsutveckling, men att organiseringen av SHMM ofta är ogenomtänkt och resurserna otillräckliga (Avery, 2017; Reath Warren, 2016; Wedin & Wessman, 2017). Inga särskilda kvalifikationer krävs dessutom av studiehandledare, verksamheten är tidsbegränsad och SHMM betraktas inte som undervisning, vilket har bidragit till verksamhetens marginalisering. Dessa villkor avspeglar en generell tendens att nedprioritera minoritetsspråk (Lainio, 2013). I kollokviet lyfter vi resultat från ny forskning som visar hur SHMM, när den är väl genomförd och organiserad, bidrar till språk- och kunskapsutveckling, Vidare diskuteras de möjligheter som studiehandledning erbjuder avseende elevers möjligheter att utveckla en flerspråkig identitet samt vilka attityder till flerspråkighet som förekommer bland studiehandledare, lärare och familjer. Anne Reath Warren ger en introduktion till SHMM och presenterar studien ”Studiehandledning på modersmål – ett tillfälligt utrymme för transspråkande”. En analys av flerspråkiga praktiker under 13 lektioner visar hur transspråkande under studiehandledning uppfyller fem funktioner som bidrar till språk- och kunskapsutveckling och utmanar monoglossiska språkideologiska perspektiv i den aktuella undervisningskontexten (Reath Warren, 2016). Karin Sheikhi bidrar med en presentation om “Utbildning för studiehandledare på modersmål”. Studiehandledare är ett yrke som inte är reglerat och verksamma studiehandledare idag är en mycket heterogen grupp. Att utforma en utbildning som är lämplig och anpassad för yrkesrollen är därmed en utmaning. Presentationen bygger på en studie av utformning, genomförande och utvärdering av utbildningar för studiehandledare. Sofia Lindéns presentation bygger på material från hennes pågående avhandlingsprojekt om pedagogisk stöttning i undervisningskontexter med SHMM och nyanlända elever. Begreppet stöttning är centralt i presentationen och diskuteras med utgångspunkt i fältanteckningar av undervisningsobservationer under SHMM samt utifrån intervjuer med studiehandledare, nyanlända elever och klass/ämneslärare. Helen Avery diskuterar utifrån analyser av videomaterial, observationer och intervjuer studiehandledning i matematik och dess specifika villkor. Tre aspekter berörs: lärares föreställningar om väsentliga färdigheter och progression, klasslärares förmåga att stödja elever och förklara problem samt vilken betydelse föreställningar om språk har för hur studiehandledning ges i matematik
Identitets- och kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmål [Elektronisk resurs] : perspektiv från forskning och utbildning
No full textI den svenska grund- och gymnasieskolan kan elever få stöd i olika skolämnen genom att bearbeta ämnesstoff på andra språk än svenska i så kallad. studiehandledning på modersmålet (SHMM). Detta är en lagstadgad rättighet för alla elever som behöver det. SHMM har funnits sedan 1960-talet, men det är bara under de senaste två åren som forskningen om studiehandledning har tagit fart. Forskningen visar hur SHMM kan stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling samt bidra till ett stärkande av deras identitetsutveckling, men att organiseringen av SHMM ofta är ogenomtänkt och resurserna otillräckliga (Avery, 2017; Reath Warren, 2016; Wedin & Wessman, 2017). Inga särskilda kvalifikationer krävs dessutom av studiehandledare, verksamheten är tidsbegränsad och SHMM betraktas inte som undervisning, vilket har bidragit till verksamhetens marginalisering. Dessa villkor avspeglar en generell tendens att nedprioritera minoritetsspråk (Lainio, 2013). I kollokviet lyfter vi resultat från ny forskning som visar hur SHMM, när den är väl genomförd och organiserad, bidrar till språk- och kunskapsutveckling, Vidare diskuteras de möjligheter som studiehandledning erbjuder avseende elevers möjligheter att utveckla en flerspråkig identitet samt vilka attityder till flerspråkighet som förekommer bland studiehandledare, lärare och familjer. Anne Reath Warren ger en introduktion till SHMM och presenterar studien ”Studiehandledning på modersmål – ett tillfälligt utrymme för transspråkande”. En analys av flerspråkiga praktiker under 13 lektioner visar hur transspråkande under studiehandledning uppfyller fem funktioner som bidrar till språk- och kunskapsutveckling och utmanar monoglossiska språkideologiska perspektiv i den aktuella undervisningskontexten (Reath Warren, 2016). Karin Sheikhi bidrar med en presentation om “Utbildning för studiehandledare på modersmål”. Studiehandledare är ett yrke som inte är reglerat och verksamma studiehandledare idag är en mycket heterogen grupp. Att utforma en utbildning som är lämplig och anpassad för yrkesrollen är därmed en utmaning. Presentationen bygger på en studie av utformning, genomförande och utvärdering av utbildningar för studiehandledare. Sofia Lindéns presentation bygger på material från hennes pågående avhandlingsprojekt om pedagogisk stöttning i undervisningskontexter med SHMM och nyanlända elever. Begreppet stöttning är centralt i presentationen och diskuteras med utgångspunkt i fältanteckningar av undervisningsobservationer under SHMM samt utifrån intervjuer med studiehandledare, nyanlända elever och klass/ämneslärare. Helen Avery diskuterar utifrån analyser av videomaterial, observationer och intervjuer studiehandledning i matematik och dess specifika villkor. Tre aspekter berörs: lärares föreställningar om väsentliga färdigheter och progression, klasslärares förmåga att stödja elever och förklara problem samt vilken betydelse föreställningar om språk har för hur studiehandledning ges i matematik.</p
Identitets- och kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmål [Elektronisk resurs] : perspektiv från forskning och utbildning
No full textI den svenska grund- och gymnasieskolan kan elever få stöd i olika skolämnen genom att bearbeta ämnesstoff på andra språk än svenska i så kallad. studiehandledning på modersmålet (SHMM). Detta är en lagstadgad rättighet för alla elever som behöver det. SHMM har funnits sedan 1960-talet, men det är bara under de senaste två åren som forskningen om studiehandledning har tagit fart. Forskningen visar hur SHMM kan stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling samt bidra till ett stärkande av deras identitetsutveckling, men att organiseringen av SHMM ofta är ogenomtänkt och resurserna otillräckliga (Avery, 2017; Reath Warren, 2016; Wedin & Wessman, 2017). Inga särskilda kvalifikationer krävs dessutom av studiehandledare, verksamheten är tidsbegränsad och SHMM betraktas inte som undervisning, vilket har bidragit till verksamhetens marginalisering. Dessa villkor avspeglar en generell tendens att nedprioritera minoritetsspråk (Lainio, 2013). I kollokviet lyfter vi resultat från ny forskning som visar hur SHMM, när den är väl genomförd och organiserad, bidrar till språk- och kunskapsutveckling, Vidare diskuteras de möjligheter som studiehandledning erbjuder avseende elevers möjligheter att utveckla en flerspråkig identitet samt vilka attityder till flerspråkighet som förekommer bland studiehandledare, lärare och familjer. Anne Reath Warren ger en introduktion till SHMM och presenterar studien ”Studiehandledning på modersmål – ett tillfälligt utrymme för transspråkande”. En analys av flerspråkiga praktiker under 13 lektioner visar hur transspråkande under studiehandledning uppfyller fem funktioner som bidrar till språk- och kunskapsutveckling och utmanar monoglossiska språkideologiska perspektiv i den aktuella undervisningskontexten (Reath Warren, 2016). Karin Sheikhi bidrar med en presentation om “Utbildning för studiehandledare på modersmål”. Studiehandledare är ett yrke som inte är reglerat och verksamma studiehandledare idag är en mycket heterogen grupp. Att utforma en utbildning som är lämplig och anpassad för yrkesrollen är därmed en utmaning. Presentationen bygger på en studie av utformning, genomförande och utvärdering av utbildningar för studiehandledare. Sofia Lindéns presentation bygger på material från hennes pågående avhandlingsprojekt om pedagogisk stöttning i undervisningskontexter med SHMM och nyanlända elever. Begreppet stöttning är centralt i presentationen och diskuteras med utgångspunkt i fältanteckningar av undervisningsobservationer under SHMM samt utifrån intervjuer med studiehandledare, nyanlända elever och klass/ämneslärare. Helen Avery diskuterar utifrån analyser av videomaterial, observationer och intervjuer studiehandledning i matematik och dess specifika villkor. Tre aspekter berörs: lärares föreställningar om väsentliga färdigheter och progression, klasslärares förmåga att stödja elever och förklara problem samt vilken betydelse föreställningar om språk har för hur studiehandledning ges i matematik.</p
Monoglossic echoes in multilingual spaces: language narratives from a Vietnamese community language school in Australia
No full textThis article reports on language narratives in the ecology of a Vietnamese community language school (VCLS) in Australia. The study takes a dialogical perspective, where the stories about language that informants in the research setting tell are understood to shape and be shaped by the contexts in which they are told. Systematic analysis of deictics, reported speech and evaluative indexicals in stories told during 19 interviews with 34 students, teachers and administrators (20 hours 53 mins) was conducted to investigate how informants talk about language and language use and how this impacts on the language learning environment in that context. The results show how narratives both echo and contest ideas about language and language planning in the wider context. The narrative of separate multilingualism echoes monolingual views of language, advocating separate spaces for the use and development of different languages. In contrast, the narrative of flexible multilingualism frames multilingual practices as a natural part of daily life and at the VCLS, but constrained in other spaces. The study illustrates the gap between multilingual practices and monolingual ideologies and approaches to language education. It contributes to the literature calling for revised approaches to language education planning and multilingualism in Australia.</p
Mapping pre-service subject teachers’ preparedness for linguistically diverse classrooms in Finland
No full textThis study investigates pre-service teachers’ knowledge of academic language demands, and their awareness of language-related practices. Data were collected via an online survey from three pre-service subject-teacher groups (studying to teach students aged 13–18) at the beginning and end of a year-long teacher education programme. Based on content analysis of the responses, all three groups were able to identify the language demands of academic tasks. However, awareness of language-related practices was vague in all three groups. Although the curricula for basic and upper secondary education in Finland emphasize the role of language in all learning, the current teacher education programme may not be sufficient to prepare pre-service subject teachers for the multilingual realities of today’s schools. The results deepen our understanding of the gradual process of developing teachers’ preparedness for linguistically diverse classrooms, and indicate that linguistically responsive teaching practices should be modelled to support learning and multilingualism in the classroom, in Finland and globally.peerReviewe
Teacher education for working in linguistically diverse classrooms : Nordic perspectives
No full textTeacher education for working in linguistically diverse classrooms : Nordic perspectives
No full text- …
