21 research outputs found
Development and Validation of RP-HPLC Method for the Determination of Febuxostat in Bulk and Pharmaceutical Dosage Form
No full text
The relationship between vibratory perception and joint position sense testing at the knee
No full textThe relationship between vibratory perception and joint position sense testing at the knee
No full textFactors Influencing Exclusive Breastfeeding Among HIV Positive Mothers at Ilala Municipality Dar es Salaam
No full textExclusive breast feeding practices to infants from birth to six months of age are declining as their age increases despite the associated benefits. Knowledge on the factors influencing exclusive breastfeeding among HIV positive mothers will create awareness on feeding practices that are risk to the infant’s health. To determine factors that influence exclusive breastfeeding among HIV positive mothers of infants aged 6-12 months old attending Reproductive and child Health clinic and care and treatment clinic at Ilala Municipality. Materials and Methods: A cross-sectional survey was conducted among HIV positive mothers with infants aged 6-12 months at three health facilities of Ilala Municipality namely: Amana hospital, Mnazi Mmoja and Buguruni Health Centres. Both quantitative and qualitative data collection methods were used. A questionnaire was administered to 200 HIV positive mothers to collect information and to characterize infants feeding practices. In depth Interview guide was used to explore infant feeding practices to five mothers of the same group. Exclusive breastfeeding was reported to be 46%. The other feeding practices reported were: mixed feeding 14% and exclusive replacement feeding 6%. Prelacteal and early complementary feeding was reported to be 34%. Exclusive breastfeeding practice was influenced mainly by health workers and mother’s perception that breast milk is sufficient for infant’s body requirements for the first six months of life. Early cessation of breastfeeding was reported to be result of mother’s fear of infecting the child and also infant’s HIV test results being negative after DNA-PCR test. However, lack of HIV status disclosure, breast problem, family and social pressures were found to be barriers in practicing exclusive breastfeeding. HIV positive mothers are faced with multiple challenges as they strive to practice exclusive breastfeeding. Despite nearly half of the mothers reporting practicing exclusive breastfeeding, the rates are still not satisfactory. More extensive and comprehensive approach of infant feeding counseling that embrace all stakeholders, with emphasis to significant others should be put in place in order to increase exclusive breastfeeding rates
Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken [Elektronisk resurs]
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger.</p
Marina kartering i Gävleborgs län 2017, Iggöhällan, Iggön, Iggösundet, Lövgrund, Anknäs och Lötviken
No full textPå uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborg har Medins Havs och Vattenkonsulter AB genomfört videokarteringar av havsbottnar belägna inom 6 utvalda delom-råden. Undersökningarna syftade till att framställa kartunderlag av bentiska bi-otoper och utifrån insamlade data identifiera skyddsvärda områden, biotoper och arter. Inom ett delområde (Iggösundet) genomfördes även en fördjupad studie av utbredningen av kransalger, detta som en uppföljning av 1994 års in-ventering i samma område. I delområde 1 (Iggöhällan) dominerade häll- och stenbottnar med fintrådiga alger medan finkorniga mer lättrörliga substrat som lera/silt och sand notera-des sparsamt. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0–30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området bedömdes som helhet representera förhöjda naturvärden. I delområde 2 (Iggön) hade habitaten vid majoriteten av de undersökta vi-deostationer karaktären av hårda bottensubstrat (block, sten och grus) med påväxt av fintrådiga alger. Huvuddelen av videopunkterna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - Med dominans av makroalgsvegetation”. Delar av om-rådena kring Iggön bedöms representera förhöjda naturvärden. Vid samtliga videostationer i delområde 3 (Iggösundet) påträffades habitat karaktäriserade av mjuka sediment bevuxna av fintrådiga alger och rotad vege-tation som dominerades av marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slinga. På en transekt i den södra delen noterades höga tätheter av slangalger. Vid den separata mer ingående kransalgsundersökningen påträffades flera olika kransalger och andra kärlväxter men dock inga rödlistade. Bottentypen vid alla transekterna i området klassas som Natura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväxter eller dominans av makro-algsvegetation. Iggösundet bedöms hysa förhöjda naturvärden. I delområde 4 (Lövgrund) var bottnarna i området huvudsak hårda med vari-erande inslag av häll- och stenbottnar samt blandbottnar (block, sten, grus och sand). Inom samtliga substratskategorier var fintrådiga alger den vanligaste formen av vegetation. Huvuddelen av videostationerna klassificerades enligt Natura 2000 som ”Rev - med dominans av makroalgsvegetation” eller som ” Rev - Geogent rev 0-30 meter (berg/blocksubstrat)”. Området kring Lövgrund bedöms som helhet representera förhöjda naturvärden. Delområde 5. (Anknäs) består av en grund vik med ett maximalt djup på cirka 3 meter. I de innersta och mest skyddade delarna dominerade mjukbotten med marina kärlväxter såsom ålnate, höstlånke och korsandmat. Längre ut i vi-ken ökade inslaget av det hårda substratet i form av block och små sten och ve-getationen utgjordes framför allt av smal-/blåstång, borstnate och fintrådiga al-ger. Den allra innersta delen av viken klassas enligt Natura 200 som en ”Lagun Lagunartade vikar med ett smalt sund” vilken anses vara en ovanlig naturtyp.Den yttre delen klassas som ”Vikar och sund” med antingen dominans av ma-rina kärlväxter eller dominans av makroalgsvegetation. Vid en av de yttre tran-sekterna noterades även revbildande strukturer. Området kring Anknäs be-döms representera mycket förhöjda naturvärden. Delområde 6, Lötviken, dominerades av mjukbotten fri från vegetation eller med marina kärlväxter såsom ålnate, borstnate och slingväxter. Även fintrådiga alger dominerade på flera videostationer framför allt i de yttre delarna av viken. På de djupaste transekterna fanns ingen vegetation men vid ett fåtal av dessa stationer noterades mattor av lösliggande alger. Hela området klassas som Na-tura 2000 typen ”Vikar och sund” med antingen dominans av marina kärlväx-ter, dominans av makroalgsvegetation eller fri från vegetation. Vid ett fåtal transekterna längs södra sidan av viken noterades även revbildande strukturer. Delar av Lötviken bedöms representera förhöjda naturvärden. I syfte att skapa underlag för att modellera och prediktera utbredning av bioto-per, artkomplex och enskilda arter genomfördes en GAM-modellering. Som underlag till både modeller och prediktioner användes tre rumsliga miljövari-abler. Modelleringen indikerade att det finns utrymme för utveckling. Av de tre valda miljövariablerna (djup, salinitet och vågexponering) så visade sig djup vara tydligt kopplat till samtliga valda kategoriers förekomst. För de två övriga miljövariablerna var kopplingen ofta svagare. Överlag bedöms prediktionerna väl beskriva en potentiell utbredning av de valda kategorierna och de nu valda miljövariablerna är lämpliga att utgå ifrån även vid framtida modelleringar. För att erhålla en högre statistisk säkerhet behöver dock dataunderlaget utökas. Vid 2017 års vegetationskartering i Iggöviken påträffades totalt 23 olika taxa av vegetation. Vid samtliga undersökningar inklusive 2017, har rödsträfse varit den mest frekvent påträffade kransalgen i området. Sedan 1974 har dock arealerna med arten minskat men tycks vara relativt oförändrade sedan 1994. Vid årets studie noterades borststräfse inom förhållandevis stora ytor. Arten noterades 1974 men uteblev 1994. I likhet med borststräfse noterades även havsnajas vid inventeringarna 1974 och 2017 medan den inte påträffades 1994. Vid de två tillfällena då den hittats var förekomsten sparsam. Utöver ovan nämnda kransalger så påträffades vid 2017 års studie även havsrufse och lång-sträfse ingen av dessa båda arter är beskrivna i de föregående undersökning-arna. I likhet med studien 1994 så bredde mattbildande slangalger ut sig över stora delar av Iggövikens djupaste bottnar. Sammantaget visade 2017 års in-venteringar att Iggösundet fortsatt hyser värdefulla bestånd av ett flertal kran-salger
Effect of the Front and Back Illumination on Sub-Terahertz Detection Using n-Channel Strained-Silicon MODFETs
No full text[EN] Plasma waves in semiconductor gated 2-D systems can be used to efficiently detect Terahertz (THz) electromagnetic radiation. This work reports on the response of a strained-Si Modulation-doped Field-Effect Transistor (MODFET) under front and back sub-THz illumination. The response of the MODFET has been characterized using a two-tones solid-state continuous wave source at 0.15 and 0.30 THz. The DC drain-to-source voltage of 500-nm gate length transistors transducing the sub-THz radiation (photovoltaic mode) exhibited a non-resonant response in agreement with literature results. Two configurations of the illumination were investigated: (i) front side illumination in which the transistor was shined on its top side, and (ii) back illumination side where the device received the sub-THz radiation on its bottom side, i.e., on the Si substrate. Under excitation at 0.15 THz clear evidence of the coupling of terahertz radiation by the bonding wires was found, this coupling leads to a stronger response under front illumination than under back illumination. When the radiation is shifted to 0.3 THz, as a result of a lesser efficient coupling of the EM radiation through the bonding wires, the response under front illumination was considerably weakened while it was strengthened under back illumination. Electromagnetic simulations explained this behavior as the magnitude of the induced electric field in the channel of the MODFET was considerably stronger under back illumination.This research was funded by the Ministerio de Ciencia, Investigacion y Universidades of Spain andFEDER (ERDF: European Regional Development Fund) under the Research Grants numbers RTI2018-097180-B-100 and TEC2016-78028-C3-3-P and FEDER/Junta de Castilla y Leon Research Grant number SA256P18. Also by Conselleria d'Educacio, lnvestigacio, Cultura i Esport, Generalitat Valenciana (Spain) through the grant AIC0/2019/018. The APC received no external funding.Delgado-Notario, JA.; Calvo-Gallego, J.; Velázquez-Pérez, JE.; Ferrando Bataller, M.; Fobelets, K.; Meziani, YM. (2020). Effect of the Front and Back Illumination on Sub-Terahertz Detection Using n-Channel Strained-Silicon MODFETs. Applied Sciences. 10(17):1-9. https://doi.org/10.3390/app10175959S191017Lewis, R. A. (2019). A review of terahertz detectors. Journal of Physics D: Applied Physics, 52(43), 433001. doi:10.1088/1361-6463/ab31d5Dragoman, D., & Dragoman, M. (2004). Terahertz fields and applications. Progress in Quantum Electronics, 28(1), 1-66. doi:10.1016/s0079-6727(03)00058-2Mittleman, D. M. (2017). Perspective: Terahertz science and technology. Journal of Applied Physics, 122(23), 230901. doi:10.1063/1.5007683Pawar, A. Y., Sonawane, D. D., Erande, K. B., & Derle, D. V. (2013). Terahertz technology and its applications. Drug Invention Today, 5(2), 157-163. doi:10.1016/j.dit.2013.03.009Federici, J., & Moeller, L. (2010). Review of terahertz and subterahertz wireless communications. Journal of Applied Physics, 107(11), 111101. doi:10.1063/1.3386413Federici, J. F., Schulkin, B., Huang, F., Gary, D., Barat, R., Oliveira, F., & Zimdars, D. (2005). THz imaging and sensing for security applications—explosives, weapons and drugs. Semiconductor Science and Technology, 20(7), S266-S280. doi:10.1088/0268-1242/20/7/018Dyakonov, M., & Shur, M. (1993). Shallow water analogy for a ballistic field effect transistor: New mechanism of plasma wave generation by dc current. Physical Review Letters, 71(15), 2465-2468. doi:10.1103/physrevlett.71.2465Dyakonov, M., & Shur, M. (1996). Detection, mixing, and frequency multiplication of terahertz radiation by two-dimensional electronic fluid. IEEE Transactions on Electron Devices, 43(3), 380-387. doi:10.1109/16.485650Tauk, R., Teppe, F., Boubanga, S., Coquillat, D., Knap, W., Meziani, Y. M., … Shur, M. S. (2006). Plasma wave detection of terahertz radiation by silicon field effects transistors: Responsivity and noise equivalent power. Applied Physics Letters, 89(25), 253511. doi:10.1063/1.2410215Rumyantsev, S. L., Fobelets, K., Veksler, D., Hackbarth, T., & Shur, M. S. (2008). Strained-Si modulation doped field effect transistors as detectors of terahertz and sub-terahertz radiation. Semiconductor Science and Technology, 23(10), 105001. doi:10.1088/0268-1242/23/10/105001Javadi, E., Delgado-Notario, J. A., Masoumi, N., Shahabadi, M., Velázquez-Pérez, J. E., & Meziani, Y. M. (2018). Continuous Wave Terahertz Sensing Using GaN HEMTs. physica status solidi (a), 215(11), 1700607. doi:10.1002/pssa.201700607Delgado-Notario, J. A., Clericò, V., Diez, E., Velázquez-Pérez, J. E., Taniguchi, T., Watanabe, K., … Meziani, Y. M. (2020). Asymmetric dual-grating gates graphene FET for detection of terahertz radiations. APL Photonics, 5(6), 066102. doi:10.1063/5.0007249Lewis, R. A. (2014). A review of terahertz sources. Journal of Physics D: Applied Physics, 47(37), 374001. doi:10.1088/0022-3727/47/37/374001Delgado-Notario, J., Velazquez-Perez, J., Meziani, Y., & Fobelets, K. (2018). Sub-THz Imaging Using Non-Resonant HEMT Detectors. Sensors, 18(2), 543. doi:10.3390/s18020543Gaspari, V., Fobelets, K., Velazquez-Perez, J. E., Ferguson, R., Michelakis, K., Despotopoulos, S., & Papavassilliou, C. (2004). Effect of temperature on the transfer characteristic of a 0.5 μm-gate Si:SiGe depletion-mode n-MODFET. Applied Surface Science, 224(1-4), 390-393. doi:10.1016/j.apsusc.2003.08.066Fobelets, K., Jeamsaksiri, W., Papavasilliou, C., Vilches, T., Gaspari, V., Velazquez-Perez, J. E., … König, U. (2004). Comparison of sub-micron Si:SiGe heterojunction nFETs to Si nMOSFET in present-day technologies. Solid-State Electronics, 48(8), 1401-1406. doi:10.1016/j.sse.2004.01.017Delgado Notario, J. A., Javadi, E., Calvo-Gallego, J., Diez, E., Velázquez, J. E., Meziani, Y. M., & Fobelets, K. (2016). Sub-Micron Gate Length Field Effect Transistors as Broad Band Detectors of Terahertz Radiation. International Journal of High Speed Electronics and Systems, 25(03n04), 1640020. doi:10.1142/s0129156416400206Sakowicz, M., Łusakowski, J., Karpierz, K., Grynberg, M., Gwarek, W., Boubanga, S., … Studart, N. (2010). A High Mobility Field-Effect Transistor as an Antenna for sub-THz Radiation. doi:10.1063/1.3295528Knap, W., Teppe, F., Meziani, Y., Dyakonova, N., Lusakowski, J., Boeuf, F., … Shur, M. S. (2004). Plasma wave detection of sub-terahertz and terahertz radiation by silicon field-effect transistors. Applied Physics Letters, 85(4), 675-677. doi:10.1063/1.177503
Hot and cold knees: exploring differences in patella skin temperature in patients with patellofemoral pain
No full textObjectives: To investigate the distribution of patella skin temperature (Tsk) measurements and to explore the presence of temperature subgroups in patellofemoral pain (PFP) patients. Design: Cross-sectional observational study design. Participants: One dataset of 58 healthy participants and 232 PFP patients from three different datasets. Main outcome measures: Patella skin temperature, measured by physiotherapists using a low cost hand held digital thermometer. The distribution of patella skin temperature was assessed and compared across datasets. To objectively determine the clinically meaningful number of subgroups, we used the average silhouette method. Finite mixture models were then used to examine the presence of PFP temperature subgroups. Receiver operating characteristic curves were used to estimate optimal patella Tsk thresholds for allocation of participants into the identified subgroups. Results: In contrast to healthy participants, the patella skin temperature had an obvious bimodal distribution with wide dispersion present across all three PFP datasets. The fitted finite mixture model suggested three temperature subgroups (cold, normal and hot) that had been recommended by the average silhouette method with discrimination cut-off thresholds for subgroup membership based on receiver operating curve analysis of Cold = <30.0 °C; Normal 30.0–35.2 °C; Hot ≥35.2 °C. Conclusion: A low cost hand held digital thermometer appears to be a useful clinical tool to identify three PFP temperature subgroups. Further research is recommended to deepen understanding of these clinical findings and to explore the implications to different treatments.</p
Best Practices and Tools for Titrating Basal Insulins: Expert Opinion from an Indian Panel via the Modified Delphi Consensus Method
No full textProvide enhanced digital features for this article
This Figshare page contains a Summary Slide. If you are an author of this publication and
would like to provide additional enhanced digital features for your article
then please contact [email protected].
The journal offers a range of additional features designed to increase
visibility and readership. All features will be thoroughly peer reviewed to
ensure the content is of the highest scientific standard and all features are
marked as ‘peer reviewed’ to ensure readers are aware that the content has been
reviewed to the same level as the articles they are being presented alongside.
Moreover, all sponsorship and disclosure information is included to provide
complete transparency and adherence to good publication practices. This ensures
that however the content is reached the reader has a full understanding of its
origin. No fees are charged for hosting additional open access content.
Other enhanced features include, but are not limited to:
• Slide decks
• Videos and animations
• Audio abstracts
• Audio slides</p
