62 research outputs found
Vem ska sköta hemarbetet? Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning
Get PDFI sin avhandling Från folkhem till karriärhushåll från 2007 ger Ellinor Platzer en översikt över hur kvinnor under olika tidsperioder har förenat förvärvsarbete med hushållsarbete och familjeliv. I den här artikeln (kapitel 4 i boken) redovisar Platzer en studie från början av 2000-talet där hon tittar närmare på vad som kännetecknar de familjer som köper hushållstjänster, hur de beskriver sina erfarenheter och hur de ser på de anställda. Särskilt fokus ligger på relationen mellan hushållstjänster och jämställdhet: Platzer analyserar hur jämställdhetsidealen och könsarbetsdelningen ser ut i familjerna och vad köpet av hushållstjänster får för betydelse för jämställdheten. Fram träder en tydlig bild av vad familjerna anser vara ”lämplig arbetskraft” och hur det hänger samman med hushållsarbetarens etniska tillhörighet. Det visar sig också att behovet av kontroll över det utförda arbetet för många uppväger de risker som finns med informella och ”svarta” arrangemang.Publiceringshistorik: Utdrag (kapitel 4) ur Ellinor Platzers avhandling Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen, Arkiv förlag 2007.(Publicerad 13 december 2013)Förslag på källangivelse: Platzer, Ellinor (2013) ”Vem ska sköta hemarbetet? Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 1, s. 37–59. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.2[Who will do the housework? The significance of household services to uphold the lifestyles and sexual divisions of labour of the middle classes]In her dissertation from 2007, Från folkhem till karriärhushåll [”From Folkhemmet (the Swedish welfare state) to career households”], Ellinor Platzer surveys how women have combined employment with housework and family life throughout the twentieth century in Sweden. This article (chapter 4 in the book) is based on a study from the early 2000s in which Platzer looks into what characterizes the families that buys household services, how they describe their experiences and how they perceive those hired to do the work. Special attention is on the relationship between household services and gender equality: Platzer analyses how the ideals of equality between women and men and the sexual division of labour looks like in the families, and what the practise of buying household services means for the actual outcome of equality. The study gives a clear picture of what the families consider to be “good workers” and how that relates to the ethnic origins of those doing the work. Also, for many families, the felt need to control the work seems to make up for the risks that an informal arrangement with unreported employment entail.Publication history: Excerpt (chapter 4) from Ellinor Platzer's dissertation Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen, Arkiv förlag 2007.(Published 13 December 2013)Citation: Platzer, Ellinor (2013) ”Vem ska sköta hemarbetet? Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 1, pp. 37–59. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.1.
Post-lobotomy epilepsy illustrated by the story of Ellinor Hamsun, the daughter of the famous Norwegian author Knut Hamsun
No full textIn Scandinavia, at least 11.500 people were lobotomized in the period 1939–1983. Beside grave personality changes, the surgery caused epilepsy in 10–35% of the patients. Moreover, many died due to perioperative bleedings, convulsive status epilepticus or SUDEP.
Most of the stories of these people are anonymous and their post-lobotomy lives are scarcely documented. If it was not for the fact that Ellinor Hamsun (1916–1987) was the daughter of the famous Nobel Prize winning Norwegian author Knut Hamsun, her lobotomy story and the subsequent iatrogenic epilepsy would probably have remained unknown
Kulturellt utbyte eller billig arbetskraft? - au pair i Sverige [Elektronisk resurs]
No full textCultural exchange or cheap labour power? Au pairs in SwedenDuring mid 1980’s domestic services were re-introduced in Sweden. It is mostly the dual-career families that demand these services because of the unchanged gender division of labour in the households and their particular career life-styles. An au pair system has established itself in Sweden and many au pairs are recruited from Eastern Europe. This form of domestic service is hidden behind formal rules, stating that the purpose of the au pair system is to let young people get to know Sweden and to learn the Swedish language. Instead, the au pair’s are being used as cheap labour power without being entitled to any labour or civil rights. In this example of commodification though, labour power is not totally disembodied. It is embodied in the sense that some social categories are looked upon as more suitable than others for performing paid household work.</p
Kulturellt utbyte eller billig arbetskraft? - au pair i Sverige
No full textCultural exchange or cheap labour power? Au pairs in Sweden During mid 1980’s domestic services were re-introduced in Sweden. It is mostly the dual-career families that demand these services because of the unchanged gender division of labour in the households and their particular career life-styles. An au pair system has established itself in Sweden and many au pairs are recruited from Eastern Europe. This form of domestic service is hidden behind formal rules, stating that the purpose of the au pair system is to let young people get to know Sweden and to learn the Swedish language. Instead, the au pair’s are being used as cheap labour power without being entitled to any labour or civil rights. In this example of commodification though, labour power is not totally disembodied. It is embodied in the sense that some social categories are looked upon as more suitable than others for performing paid household work.Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p
Vem ska sköta hemarbetet? : Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning
No full textSyftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar familjer som köper hushållstjänster. Hushållstjänster kan vara ett sätt att lösa de konflikter som uppstår när den traditionella könsarbetsdelningen i familjen delvis ersätts av ett förhandlingssystem. Det finns en koppling mellan hushållstjänster och jämställdhet; både kvinnan och mannen upplever att tid frigörs åt "kvalitetstid" eller mer lönearbete. Hushållstjänster verkar både vara en strategi för att klara vardagen och tidspressen samt ett sätt för mellanskikten att upprätthålla könsarbetsdelningen och sina speciella livsmönster. Ofta föredrar arbetsgivarna att anställa personer som kommer från fattiga förhållanden - de anses vara tacksamma, flexibla och arbetsvilliga. Negativa aspekter av att köpa hushållstjänster verkar uppvägas av den befrielse familjer upplever när någon annan tar hand om de rutinmässiga sysslorna i hemmet. </p
- …
