44 research outputs found
"Det vilda äventyret" En empirisk undersökning av barns vilda lekar i förskolan
No full textAbstract Syftet med uppsatsen är att undersöka den vilda lekens betydelse för barn, ur barns perspektiv. Syftet är även att försöka förstå pedagogers bemötande och förhållningssätt gentemot den vilda leken. Orsaken till att vi väljer att lyfta barnens perspektiv är för att vi vill ta del av barnens tankar kring deras egen lek, samt sätta oss in deras lekvärldar vilket vi hoppas ska leda till en större förståelse för de vilda lekarna hos oss samt andra pedagoger. I vårt arbete tar vi upp den forskning kring barns vilda lekar som existerar och analyserade vårt resultat utifrån den. Metoden vi använt oss av innefattar både intervjuer samt observationer i en förskoleklass i Skåne och på en avdelning i en förskola i Blekinge. Vårt resultat visade att barn leker vilda lekar för att de tycker det är roligt och spännande. Vi fann även att deras vilda lekar innehöll aspekter av spänning, dramatik, fara, makt, kamp och kraftmätning. Vad som även är intressant är att vi såg att de lekar där barnen bygger upp spänning av något slag, majoriteten av tiden utmynnar i bråklekar. Något vi inte funnit i den litteratur vi läst
Vilda Växter : Nummer 3. Augusti 2015
No full textVitamininjektion: Ängssyra har använts flitigt genom tiderna. Från fältet: Majnycklar stulna vid Lyngsjön i Skåne. Botanikdagarna: Brudkulla och serpentinflora i Tärnaby. Serpentinväxter: Arter som anpassats till den giftiga miljön. Skogsbranden: Nu har området inventerats på svedjenävor. Brandnäva: Till sist hittades även brandnäva där det brunnit. Personligt: Marie Persson. Höstfenologi: Hur vet träden att hösten är på väg? Vejde: Växten som färgade karolinernas uniformer. Kvanne: Få växter har så många användningsområden. Fråga Experten: Vad är apomiktiska arter
Vilda Växter : Nummer 1. Mars 2018
No full text5 små söta geranier – Lär dig skilja på 5 vanliga nävor. Från fältet – Fler arter som minskar än som ökar. Från fältet – Kolla vårtecken i Vårkollen. Kryptiskt – Svampmycel gör rymddebut. Personligt – Kerstin Ljungqvist. Nybörjartips – Upptäck blommornas värld. Samla växter – Tips från Humlans herbarium. Nannie i Norrland – Nannie Persson inventerar lappmarker. Maskrosor – Älskade, hatade, hotade. Fråga Experten – Vad avgör om det blir mycket rönnbär? Baksidan – Tibast – busken som blommar redan i mars
Vilda Växter : Nummer 3. Augusti 2015
No full textVitamininjektion: Ängssyra har använts flitigt genom tiderna. Från fältet: Majnycklar stulna vid Lyngsjön i Skåne. Botanikdagarna: Brudkulla och serpentinflora i Tärnaby. Serpentinväxter: Arter som anpassats till den giftiga miljön. Skogsbranden: Nu har området inventerats på svedjenävor. Brandnäva: Till sist hittades även brandnäva där det brunnit. Personligt: Marie Persson. Höstfenologi: Hur vet träden att hösten är på väg? Vejde: Växten som färgade karolinernas uniformer. Kvanne: Få växter har så många användningsområden. Fråga Experten: Vad är apomiktiska arter
Vilda Växter : Nummer 3. Augusti 2015
No full textVitamininjektion: Ängssyra har använts flitigt genom tiderna. Från fältet: Majnycklar stulna vid Lyngsjön i Skåne. Botanikdagarna: Brudkulla och serpentinflora i Tärnaby. Serpentinväxter: Arter som anpassats till den giftiga miljön. Skogsbranden: Nu har området inventerats på svedjenävor. Brandnäva: Till sist hittades även brandnäva där det brunnit. Personligt: Marie Persson. Höstfenologi: Hur vet träden att hösten är på väg? Vejde: Växten som färgade karolinernas uniformer. Kvanne: Få växter har så många användningsområden. Fråga Experten: Vad är apomiktiska arter
Vilda Växter : Nummer 1. Mars 2018
No full text5 små söta geranier – Lär dig skilja på 5 vanliga nävor. Från fältet – Fler arter som minskar än som ökar. Från fältet – Kolla vårtecken i Vårkollen. Kryptiskt – Svampmycel gör rymddebut. Personligt – Kerstin Ljungqvist. Nybörjartips – Upptäck blommornas värld. Samla växter – Tips från Humlans herbarium. Nannie i Norrland – Nannie Persson inventerar lappmarker. Maskrosor – Älskade, hatade, hotade. Fråga Experten – Vad avgör om det blir mycket rönnbär? Baksidan – Tibast – busken som blommar redan i mars
Swedish integration policy documents: a close dialogic reading
No full textSweden as the great welfare state where everybody is equally welcomed and cared for has for long been the prevailing view. Although Swedish integration policy seems to confirm this view, this is far removed from many people’s experienced reality. I argue that part of this disharmony lies in how West European languages contain and relate to an ‘identity’ construction, which perpetuates and is perpetuated through dichotomies that strengthen the social and political cogency of concepts such as ‘race’, ethnicity and culture. Based on this, I carry out a discourse analysis of Sweden’s major integration policy documents from the mid 1970s up to today.
After an eclectic reading of discourses on migration and integration terminology, ‘identity’ and language, I assert the centrality of ‘identity’ construction to everything we do. With this in mind, taking the dialogism promoted by the Bakhtinian Circle as the dichotomy to monologism, I carry out a close dialogic reading in the tradition of Lynn Pearce (1994) and Peter Stallybrass and Allon White (1986).
Contextualising the policy documents, I present the history of migration and integration from a Swedish perspective. Focusing on the last five decades, I divide the different historic tendencies into themes ranging from: emigration to labour migration, refugee migration and the European Union, and from immigrant policy to integration policy.
Believing that the conceptualisation and the handling of categorisation, segregation, culture, discrimination and racism are all central to a successful integration policy, I analyse the policy documents thematically accordingly. I show how the interdependence of the common ‘identity’ constructions and language sometimes obscures and frequently counteracts the intention of the author. As a result, I argue that the Bakhtinian Circle holds the key to a better understanding of the invincibility of stereotyping within racialised discourses, through applying absolute ‘identity’ constructions in monologic speech, and how this may be counteracted in order to strive for a dialogic approach to the world
Vilda solitärbin och humlor – viktiga för pollinering men minskande i antal
No full textTillgång till pollinerare är avgörande för produktionen av många grödor. Det är viktigt att känna till olika insektsarters egenskaper och att skapa förutsättningar för en mångfald av pollinerare. Det kan i vissa situationer uppstå risk för konkurrens mellan vilda bin och honungsbin
Vilda solitärbin och humlor – viktiga för pollinering men minskande i antal
No full textTillgång till pollinerare är avgörande för produktionen av många grödor. Det är viktigt att känna till olika insektsarters egenskaper och att skapa förutsättningar för en mångfald av pollinerare. Det kan i vissa situationer uppstå risk för konkurrens mellan vilda bin och honungsbin
Vilda Växter : Nummer 1. Mars 2018
No full text5 små söta geranier – Lär dig skilja på 5 vanliga nävor. Från fältet – Fler arter som minskar än som ökar. Från fältet – Kolla vårtecken i Vårkollen. Kryptiskt – Svampmycel gör rymddebut. Personligt – Kerstin Ljungqvist. Nybörjartips – Upptäck blommornas värld. Samla växter – Tips från Humlans herbarium. Nannie i Norrland – Nannie Persson inventerar lappmarker. Maskrosor – Älskade, hatade, hotade. Fråga Experten – Vad avgör om det blir mycket rönnbär? Baksidan – Tibast – busken som blommar redan i mars
