1,721,078 research outputs found
Att förstå miljökompensation
Full text linkIdag finns krav på miljökompensation i en rad EUdirektiv
liksom i miljöbalken. Trots det har miljökompensation
inte fått någon större uppmärksamhet.
Detta är synd framför allt då kompensation riktar in
sig på att skapa och utveckla miljövärde, snarare än
att som miljökonsekvensbeskrivningar bara analysera
konsekvenserna av ingrepp.
Denna bok behandlar miljökompensation som
gottgörelse för skador på miljövärden. Exempelvis
i samband med byggandet av nya bostäder eller
vägar. Men miljökompensation handlar inte bara
om ekologi utan även om etiska principer som människors
delaktighet i att utveckla sitt landskap, att
förorenaren skall betala och om att föra in en social
dimension i vårt sätt att se på naturen. Detta har påtalats
i både den Europeiska landskapskonventionen
och i Riodeklarationen.
Du får här en introduktion till begreppet miljökompensation,
som förhoppningsvis kommer att
inspirera till mer läsning, reflektion och debatt om
hur miljökompensation bäst skall användas
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt
Full text linkMiljökompensation innebär att en verksamhetsutövare gottgör för intrång eller skada på miljön och kan liknas med polluter pays principle. Krav på miljökompensation har funnits i Miljöbalken i cirka 15 år och används i flera länder runt om i världen. I den här rapporten har vi kartlagt och analyserat miljökompensationsåtgärder som har vidtagits vid väg- och järnvägsprojekt. Vi har även beskrivit terminologi, lagkrav, principer och metodologi kopplade till miljökompensation, och gett en översiktlig omvärldsbeskrivning av miljökompensation i och utanför Sverige. Den övergripande målsättningen är att öka kunskapen om miljökompensation inom väg- och järnvägssektorn, och att föreslå olika vägar för hur Trafikverket kan utveckla användandet av miljökompensation. Juridiskt finns möjlighet för prövningsmyndigheter att ställa krav på miljökompensation vid intrång på skyddade områden och vid vattenverksamhet. Om Trafikverket har politiskt stöd kan även mer omfattande kompensation ske frivilligt, vilket troligen är den bästa vägen att gå om miljökompensation ska utvecklas offensivt. Kartläggningen visade att 37 beslut om miljökompensation har krävts av länsstyrelser och kommuner under perioden 1999-2012 och majoriteten av dessa kan kopplas till biotopskyddsärenden. Hela 90 % av alla länsstyrelser hade tagit endast ett eller inget beslut om krav på miljökompensationsåtgärder. Generellt kan sägas att miljökompensationsåtgärderna var av samma typ som skadan och låg omfångsmässigt i paritet med ingreppet. Ett typiskt exempel är ett intrång på en 152 meter lång stenmur och 176 meter öppna diken som kompenserades med 150 meter ny stenmur och 150 m2 våtmark. När Trafikverket utvecklar råd för praktisk tillämpning föreslår vi att följande aspekter uppmärksammas:
- Vid kompensation bör alla dimensioner av miljöbegreppet inkluderas, vilket även omfattar rekreation och kulturmiljö.
- Kompensationsgrader på över 1:1 bör användas för att inkludera aspekter som osäkerhet, tid, aktörsperspektiv och kvalitet.
- Landskapsperspektiv kan ge flexibilitet så att lösningar kan identifieras och lokaliseras på så passande platser som möjligt.
- Frågan om genomförandet av miljökompensationsåtgärder utanför vägområde borde utredas och även långsiktiga skötselaspekter.
- Satsa på samordning, översyn och transparens av aktiviteter kopplade till miljökompensation och miljökonsekvensbeskrivningar
- …
