4,667 research outputs found
En bok inför tribunalen
Litteraturvetaren Magnus Nilsson gör olika läsningar av Joseph Conrads Mörkrets hjärta
En bok inför tribunalen
Litteraturvetaren Magnus Nilsson gör olika läsningar av Joseph Conrads Mörkrets hjärta
Fångad i deckarens fälla
Arbetarförfattare skriver deckare och når en bred publik. Men man kan lika väl säga att de förvandlar sig till underhållningsförfattare. Kanske går de under för en borgerlig kultur på samma sätt som när modernismen blev viktigare än klassen i litteraturen i mitten av förra seklet. Vänstern måste bygga upp sina egna kulturella institutioner om dagens arbetarlitteratur ska vidareutvecklas. Magnus Nilsson diskuterar arbetarklassens plats i 2000-talets svenska litteratur
Den föreställda mångkulturen : Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa
Under senare år har det blivit allt vanligare att det samtida Sverige uppfattas som ett mångkulturellt samhälle. Här analyserar och kritiserar Magnus Nilsson några viktiga litterära konsekvenser av denna förändrade nationella självbild med utgångspunkt i analyser av Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill, Lena Anderssons Var det bra så?, Hassan Loo Sattarvandis Still, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen.</p
Den föreställda mångkulturen : Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa
Under senare år har det blivit allt vanligare att det samtida Sverige uppfattas som ett mångkulturellt samhälle. Här analyserar och kritiserar Magnus Nilsson några viktiga litterära konsekvenser av denna förändrade nationella självbild med utgångspunkt i analyser av Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill, Lena Anderssons Var det bra så?, Hassan Loo Sattarvandis Still, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen
Labor-Force Participation Rates and the Informational Value of Unemployment Rates: Evidence from Disaggregated US Data
The informational value of the aggregate US unemployment rate has recently been questioned be-cause of a unit root in the labor-force participation rate; the lack of mean reversion implies that long-run changes in unemployment rates are highly unlikely to reflect long-run changes in jobless-ness. This paper shows that this critique also extends to unemployment rates for sub-populations, such as prime-aged males.Unit-root test;
Fångad i deckarens fälla [Elektronisk resurs]
Arbetarförfattare skriver deckare och når en bred publik. Men man kan lika väl säga att de förvandlar sig till underhållningsförfattare. Kanske går de under för en borgerlig kultur på samma sätt som när modernismen blev viktigare än klassen i litteraturen i mitten av förra seklet. Vänstern måste bygga upp sina egna kulturella institutioner om dagens arbetarlitteratur ska vidareutvecklas. Magnus Nilsson diskuterar arbetarklassens plats i 2000-talets svenska litteratur
Writing Class : Precarious Labour in Contemporary Swedish Literature
In Writing Class, Magnus Nilsson offers a groundbreaking exploration of how contemporary Swedish literature responds to the rise of precarious labour. Focusing on literary portrayals of working-class experiences of labour-market precarity in the post-welfare state era, Nilsson examines how authors engage with the socio-economic transformations that have reshaped Sweden’s labour market since the turn of the millennium. Through close readings of novels, poetry, drama, reportage, and graphic narratives, the book reveals how literature not only helps readers understand the realities of precarious labour but also contributes to the political imaginaries that shape resistance to it. Nilsson situates his analysis within broader scholarly debates on the precariat, precarity, and precariousness. In particular, Writing Class engages critically with Guy Standing’s notion of the precariat as a distinct global class, by showing how Swedish literature often portrays precarious workers as part of a broadly defined working class, deeply embedded in national histories of labour struggle and welfare reform, often advocating for traditional labour-movement politics and union organising as the best response to labour-market precarity. Nilsson explores how contemporary Swedish literature about precarious labour both engages with and reconfigures the tradition of working-class literature. While older working-class literature often portrayed workers from within a politically organised and ideologically unified class, contemporary authors write about a fragmented and politically unorganised precariat. Nilsson argues that these authors do not merely represent an existing class but actively contribute to its formation as a class-for-itself. Furthermore, Nilsson identifies many references to the tradition of working-class literature that serve as rhetorical signals, inviting readers to interpret new texts within the framework of working-class literature. Nilsson challenges the assumption that working-class literature must be written from within the class in a biographical sense. Instead, he proposes a political understanding of class, where ideological commitment and engagement with the labour movement are central. This reframing allows contemporary authors writing about precarious labour to be seen as continuing the tradition of working-class literature, albeit in new forms suited to today’s socio-economic realities. Drawing on thinkers such as Toril Moi, Rita Felski, and Axel Honneth, Writing Class underscores literature’s capacity to generate situated knowledge, embrace complexity, and inspire political action. A vital contribution to literary studies, cultural theory, and labour history, Writing Class is essential reading for scholars interested in the intersections of literature, class, and political economy in the Nordic context and beyond
Kvinnlig arbetarlitteraritet och den danska arbetarlitteraturens kanon : Tove Ditlevsens Barndom och Ungdom i dialog med Martin Andersen Nexøs Ditte Menneskebarn
Realisme og myte:To fortællinger i én
En dobbelthed af realisme og myte er ofte, vil jeg hævde, en kvalitet ved litteratur, og fraværet af den ene eller den anden dimension kan være symptomatisk for æstetiske – såvel som etiske og politiske – svagheder. Denne dobbelthed er et særtilfælde af den mangestemmighed, der fx ifølge Magnus Nilsson udmærker arbejderlitteraturen ”i högre grad än många andra sorters litteratur” (Arbetarlitteratur 2006: 156). I de fleste tilfælde vil forholdet mellem realisme og myte være konvergerende, gensidigt uddybende i samme retning. Et spændende eksempel på en radikal modstrid mellem realisme og myte finder jeg i Martin Andersen Nexøs novelle ”Murene” (1918), der også foreligger i en tidligere version under titlen ”Skomager Blank” (1918). En sammenligning mellem de to versioner viser en radikalisering i den sidstnævnte af den rabiate modstrid mellem realisme og myte, der gør, at vi får to vidt forskellige, modsat valoriserede fortællinger i én. Med hovedvægt på karakter og et handlingsforløb med en egenartet rumlighed vil jeg anskueliggøre denne dobbelthed.<br/
- …
