1,720,958 research outputs found
Plats, gemenskap och identifikation i rasifierade berättelser om klassmobilitet [Elektronisk resurs]
No full textResearch on class mobility is a well-established field with a long tradition within sociology. A number of qualitative studies have explored the experiences of class mobility, both focusing on class and from an intersectional perspective. However, these studies have almost exclusively dealt with the individual aspects of upward class mobility. This article, by contrast, explores the collective aspects, specifically the significance of actual and imagined communities in class mobility narratives. Drawing on interviews and theories on identification, community, and place, this study analyzes the mobility experiences of class-mobile individuals from the racialized working class who grew up in förorten (marginalized neighborhoods) in Sweden. The article identifies two central communities in the narratives. The first is the actual family as community, where class mobility is portrayed as a collective goal, shaped by the family's sacrifices and shared aspirations. The second community is an imagined place-based community connected to förorten as a symbolic space. Referring to these place-bound identifications, the participants strive both to ”give back” to these communities and to act as good representatives of förorten.Forskning om klassmobilitet är ett väletablerat ämne med lång tradition inom sociologin. Ett flertal kvalitativa studier har utforskat erfarenheterna av klassmobilitet, både med fokus på klass och ur ett intersektionellt perspektiv. Studierna har dock nästan uteslutande behandlat de individuella aspekterna av uppåtgående klassmobilitet. Denna artikel undersöker i stället de kollektiva aspekterna, närmare bestämt betydelsen av faktiska och föreställda gemenskaper i klassmobilitetsnarrativ. Med utgångspunkt i intervjuer och teorier som berör identifikation, gemenskap och plats analyseras mobilitetserfarenheter hos klassmobila individer från den rasifierade arbetarklassen som har växt upp i förorten i Sverige. Artikeln identifierar två centrala gemenskaper i narrativen. Den första är en faktisk familjegemenskapen, där klassmobilitet framställs som ett kollektivt mål, präglat av familjens uppoffringar och gemensamma strävan. Den andra gemenskapen är en föreställd platsgemenskap som knyts till förorten som symbolisk plats. Med hänvisning till dessa platsbundna identifikationer strävar studiedeltagarna både efter att ”ge tillbaka” till dessa gemenskaper och agera goda representanter för förorten.</p
Klassresan som kollektivt projekt : Om familj, gemenskaper och tillbakagivandets politik
No full textEtt centralt tema i den kvalitativa forskningen om uppåtgående klassmobilitet är klassresan som ett individuellt projekt där klassresenären bryter upp med arbetarklassen, familjen och uppväxtplatsen. Denna ”klassresans kanon” som har kommit att dominera berättelsen om hur klassmobilitet ser ut och erfars har nyanserats av ett växande fält studier om klass och mobilitet vars syfte har varit att röra sig bort från ett ensidigt fokus på klass. Dessa studier har bidragit med en mer komplex bild genom att belysa hur andra identitetskategorier och ojämlikhetsskapande strukturer förändrar hur klass fungerar och hur klassmobilitet erfars. Denna presentation, som är en del av mitt avhandlingsprojekt, fortsätter i detta spår. Med utgångspunkt i djupintervjuer diskuterar presentationen mobilitetserfarenheter hos klassmobila personer från den rasifierade arbetarklassen som har växt upp i ”förorten” i Sverige. Baserat på intersektionella teorier är syftet att utforska hur klassmobilitet erfars och formuleras i relation till klass, ”ras” och plats. Presentationen belyser den symboliska och sociala betydelsen som studiedeltagarna fäster vid sin klassmobilitet, särskilt i förhållande till familjen, samt tillskrivna och föreställda gemenskaper. De berättelser som studiedeltagarna lyfter fram utgör på så vis en kontrast till berättelsen om individuella ansträngningar och uppbrott, då deras klassmobilitet både formuleras som resultatet av kollektiva projekt och som ett sätt att kunna återgälda tidigare generationer för de strukturella orättvisor de behövt utstå. Utöver det beskrivs klassmobiliteten som ett sätt att kunna ge tillbaka till gemenskaper grundade i rasifierade, klassbaserade och spatiala ojämlikheter. </p
Att veta sin plats : Intersektionella perspektiv på klass och mobilitet i Sverige
No full textI dagens Sverige har den sociala praktik som ofta identifieras med termen ”klassresa” allt mer kommit att ses som ett samhällsideal och intresset för den uppåtgående klassmobiliteten sträcker sig över det politiska spektrumet (Sohl & Molina2012). Trots att ”klassresan” hyllas pekar flertalet studier på den ökade ojämlikheten i Sverige (Se ex. Therborn 2018; Ålund, Schierup & Neergaard 2017), med bland annat en ökad utbildnings- och boendesegregation, samt en allt mer prekär arbetsmarknad (Amin, Lindberg & Dahlstedt 2002; Bunar & Sernhede 2013; Dahlstedt 2007; Ålund, Schierup & Neergaard2017). Den grupp som i denna kontext beskrivs ha dragit nitlotten på skol-, bostads- och arbetsmarknaden är den rasifierade arbetarklassen som är koncentrerade till platser som i det allmänna beskrivs som ”förorten”. Uppåtgående klassmobilitet är ett välstuderat ämne inom sociologin. Ändå är det få studier som har undersökt ”klassresans” spatiala och rumsliga dimensioner, samt vilken betydelse plats och geografiska förflyttningar har i relation till klass (identiteter och -positioner) och klassmobilitet. Desto färre studier har undersökt detta med utgångspunkt i en intersektionell maktanalys (För undantag se bl.a. Sohl 2011; Bettie 2002). Detta trots att plats är en betydelsebärande arena för sociala processer och för hur identiteter och kategorier så som klass, kön och ”ras” formas och erfars (Bettie 2014; Bunar & Sernhede 2013; Lundström 2007).En rad studier har behandlat både hur tidigare nämnd ojämlikhet (re)produceras och hur den erfars av den rasifierade arbetarklassen som växer upp i ”förorten” i Sverige (Allelin 2015; Bunar & Sernhede 2013; Hammarén 2008; Ålund 1997), men vi saknar kunskap om hur erfarenheterna ser ut hos de som tillhör denna grupp och som trots allt är uppåtgående klassmobila. Mot bakgrund av detta så är syftet med denna studie att, med utgångspunkt i ”förortsbors” levda erfarenheter, diskutera hur inkluderandet av plats i intersektionella studier av klassmobilitet kan väcka nya frågor och bredda vår förståelse av klass och klassmobilitet.</p
Mobilitet och motstridigt motstånd : Intersektionella perspektiv på klassmobilitet och plats
No full textKroppar på fel plats: en undersökning om rasifierade studenters erfarenheter av humaniora
No full textIn this thesis I interview four racialized humanities students. I do so to understand how the academic room is oriented towards whiteness and to examine how the interviewees experience and handle experiences of racialization in the humanities. My purpose is to shed light on these experiences from an intersectional perspective. In doing so I want to reach an understanding of power structures within academia. To do so I am using Sara Ahmeds phenomenology, the terms orientations and feminist killjoy. I am also using Beverly Skeggs version of Bourdieus class theory. I find that the academic room is oriented towards whiteness in several ways, for instance through a consciousness-discourse. I also find that even though the experiences vary, all the interviewees knew that they where in a vulnerable position. But having the right habitus could help them handle their vulnerabilty. Furthermore their bodies where in different ways positioned outside of academia and their presence in academia caused what I term as white nervosity amongst the white students. This thesis also shows, using Nancy Hartsocks notion of a feminist standpoint, that the interviewees, since they are organized in a separatist group, are not afraid to show resistance and to make white bodies uncomfortable
Att veta sin plats: en undersökning om rasifierade personers erfarenhet av att klassresa i Sverige
No full text
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
- …
