50,049 research outputs found
Atrial Fibrillation. Modulation of the atrial fibrillatory frequency. A non-invasive approach
No full textPopular Abstract in Swedish Non-invasiv kartläggning och klinisk implementering av det flimrande förmakets cykellängd, samt hur dylik cykellängd kan moduleras av autonoma nervsystemet och farmakologisk intervention Bakgrund Kroniskt förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtrytmrubbningen. Cirka 100.000 individer beräknas ha kroniskt förmaksflimmer i Sverige idag. Förmaksflimmer är vanligare vid vissa hjärtkärlsjukdomar men risken ökar även vid stigande ålder. Förutom obehagliga symptom (försämrad kondition, ökad andfåddhet och hjärtklappning) så medför förmaksflimmer en ökad risk för slaganfall och död. Det primära målet är därför för den drabbade att återfå normal hjärtrytm (vanligtvis med hjälp av s k elektrisk konvertering) och att denna skall bibehållas så länge som möjligt. Man har på senare tid kunnat visa att det flimrande förmakets cykellängd (flimmerfrekvensen) samt längden på dess refraktärtid (den vilotid i samband med/efter en muskel-sammandragning där muskulaturen ej är mottaglig för ny retning) förkortas under tillstånd med täta depolariseringar (elektrisk urladdning som sprider sig i hjärtats muskulatur ledande till sammandragning) såsom vid förmaksflimmer. Dessutom förlorar förmaken sin förmåga att snabbt förlänga refraktärtiden i fall tiden mellan dylika depolariseringar skulle förlängas. Dessa elektrofysiologiska förändringar medför att förmakens elektriska retbarhet är ökad och att förmaken därmed lättare kan återgå i flimmer i fall normal rytm skulle erhållas. Det är inte helt klarlagt hur dylika elektrofysiologiska förändringar kan moduleras. Att på ett lätt och ofarligt sätt kunna mäta cykellängd och refraktärtid samt att kunna undersöka hur dessa parametrar förändras av olika hjärtaktiva mediciner samt av det autonoma nervsystemet torde därför kunna ge värdefull information om bakomliggande orsaker till såväl induktion som vidmakthållande av denna hjärtrytmrubbning. Metod Avdelningen för Kardiologi i Lund, har tillsammans med Institutionen för tillämpad elektronik i Lund, utvecklat en non-invasiv elektrofysiologisk teknik (FAF-ECG) för att mäta det flimrande förmakets cykellängd och därmed uppskatta dess refraktärtid. Med denna nya metod har vi genomfört studier där vi med farmakologisk behandling och påverkan av det autonoma nervsystemet försökt påverka det flimrande förmakets cykellängd och dess refraktärtid. Vi har även använt av oss metoden för att undersöka om graden av cykellängds-förkortning kan användas för att selektera de patienter som är lämpliga för elektrisk konvertering av sin arytmi i syfte att återfå och därefter bibehålla normal hjärtrytm. Resultat Arbete I Vetenskapligt arbete där vi kliniskt utvärderat FAF-ECG metoden, för bedömning av det flimrande förmakets cykel längd. Arbetet undersöker, jämför och beskriver spektra från ytavledningar och matstrupe, vilka representerar olika delar av förmaken. Studien kunde bla påvisa att det förelåg intraindividuella skillnader mellan höger och vänster förmak hos vissa patienter och att cykellängden ej korrelerade till flimmervågornas amplitud. Arbete II Vetenskapligt arbete där vi demonstrerade att per oral behandling med verapamil (en s k calcium-inflödeshämmare) förlänger det flimrande förmakets cykellängd och därmed troligen också dess refraktärtid. Studien påvisade således att förmaksflimrets "självförstörande" mekanism (en förkortad refraktärtid) påverkas av verapamil. Detta kan i sin tur vara stabiliserande och teoretiskt skulle sannolikheten för att patienten ska kunna bibehålla normal hjärtrytm efter elektrisk konvertering därmed kunna öka. Arbete III Vetenskapligt arbete där vi kunnat visa, med hjälp av typsubstanserna isoprenalin och atropin, hur det autonoma nervsystemet (sympatiska respektive parasympatiska grenen) modulerar det flimrande förmakets cykellängd och refraktärtid. Resultaten påvisade att variabilitet i parasympatiska utflödet har betydligt mindre effekt på det flimrande förmakets refraktärtid än variabilitet i sympatiska utflödet. Arbete IV Vetenskapligt arbete där vi kunnat visa att det flimrande förmakets cykellängd och refraktärtid dynamiskt förändras under dygnets timmar. Sålunda kan även det flimrande förmaket uppvisa cykliska fluktuationer under dygnet där cykellängd och refraktärtid konsekvent är kortare under dagtid än nattetid. Denna modulering är troligtvis genererad av det autonoma nervsystemet. Arbete V Vetenskapligt arbete där vi kunnat visa att längden på det flimrande förmakets refraktärtid inte kan användas som prediktor av hur länge en patient med kroniskt förmaksflimmer förmår att bibehålla normal rytm efter el-konvertering. Om man kombinerar det flimrande förmakets cykellängd med förmakens storlek erhålls en bättre prediktor för dylikt utfall, dock så pass osäker att andra (till stor del ännu odefinierade) faktorer torde ha större betydelse för recidiv av arytmin. Konklusion Sammanfattningsvis så har de vetenskapliga arbeten som resulterat i denna avhandling baserats på utnyttjandet av en ny non-invasiv teknologi (FAF-ECG) utveckladi Lund. Metoden kan mäta elektrofysiologiska grundparametrar vid förmaksflimmer på ett mycket enkelt, billigt och för patienten ofarligt sätt vilket demonstreras i delarbete I. I delarbete II påvisades att behandling av calciuminflödeshämmare (vanligt använd hjärt-/blodtrycksmedicin) förlänger det flimrande förmakets cykellängd vilket teoretiskt skulle kunna ha fördelaktiga effekter om dylik behandling påbörjades före försök (el-konvertering) att erhålla normal rytm. Metoden skulle kliniskt kunna användas för att utvärdera autonoma nervsystemets och mediciners inverkan på det flimrande förmaket. Sålunda har vi i delarbete III och IV kunnat påvisa att stresshormoner förkortar det flimrande förmakets cykellängd vilket torde ha negativa konsekvenser. Vi har också för första gången kunnat visa att kombinationen av de flimrande förmakens cykellängd och förmakens storlek kan förutsäga utfall efter el-konvertering dvs man kan prediktera vilka som bibehåller normal rytm. Metoden skulle teoretiskt även kunna användasför att identifiera subgrupper av patienter med förmaksflimmer av olika bakgrund. Detta skulle i sin tur kunna medföra en optimal behandlings strategi inriktad mot den grundläggande orsaken.Aim: To non-invasively detect and explore the changes in atrial fibrillatory cycle length (i.e. changes in the atrial refractory period) in humans with chronic atrial fibrillation (CAF) following autonomic modulation and pharmacological intervention. Furthermore we investigated if the value of the atrial fibrillatory cycle length could predict outcome following DC-cardioversion. Methods: The study enrolled patients with persistent or permanent AF. Data was acquired using 12-lead standard ECG equipment, a unipolar oesophageal lead or digital Holter recorders. Assessment of atrial fibrillatory electrophysiology was made non-invasively with power spectrum frequency analysis of QRST cancelled ECG using the frequency analysis of fibrillatory ECG methodology (FAF-ECG). The peak frequency was converted to a cycle length, termed dominant atrial cycle length (DACL), which is a validated index of atrial refractoriness. Results: In the first study (I) the DACL derived from both surface and oesophageal ECG as well as additional parameters of the FAF-ECG methodology were evaluated in clinical practice. The second study (II) showed that oral treatment with verapamil increases DACL (and therefore by inference atrial refractory period) in patients with chronic AF. The two following studies (III, IV) investigated the effects of autonomic modulation on atrial fibrillatory electrophysiology. The first of these (III), demonstrated that adrenergic stimulation decreases the DACL and that vagal withdrawal initially increases the DACL. The other study (IV) found that atrial fibrillatory cycle length shows significant diurnal variation, with shorter cycle lengths during day and consequently longer cycle lengths during night. Finally, we demonstrated that the ratio of DACL and left atrial diameter is higher in patients maintaining in sinus rhythm after DC-cardioversion of persistent AF (V). Conclusion: The FAF-ECG method can estimate DACL in the majority of patients, allowing non-invasive assessment of atrial refractorinessand of spatial dispersion in DACL, power maximum and spectral width of DACL (I). Since DACL is recognised as an index of refractoriness, we have demonstrated that already established electrical remodelling can be attenuated/partly reversed with calcium channel blockade (II). Changes in the electrophysiological properties of the fibrillating atrium during pharmacological autonomic modulation are detectable by the FAF-ECG method, and sympathetic modulations appear to be more pronounced than vagal ones during chronic AF (III). DACL, and hence atrial refractoriness, exhibits significant diurnal fluctuations during chronic AF, with a shorter mean DACL during daytime (IV). Prediction of sinus rhythm maintenance following cardioversion is optimised by combining electrophysiological and anatomical measurements, but the absolute predictive accuracy is modest, suggesting other etiological factors than absolute degree of electrical remodelling are important (V)
Author Self-Citation in the Turkish Otorhinolaryngology Literature
No full textObjective:To evaluate the prevalence and other characteristics of author self-citations in six Turkey-originated general otorhinolaryngology (ORL) journals of Turkish ORL literature.Methods:A total of 970 articles published in six Turkey-originated general ORL journals (ENT Updates, Journal of Ear Nose Throat and Head Neck Surgery, KBB-Forum, Praxis of Otorhinolaryngology, The Turkish Journal of Ear Nose and Throat, and Turkish Archives of Otorhinolaryngology) in 2016-2020 were analyzed for author self-citations. The association between author self-citations and journal types, study types, study topics, country of origin, and compatibility with the topic were also evaluated.Results:There were 265 author self-citations (0.273 per article) which corresponded to 1.36% of all citations. There was no significant difference between the journal types, study topics, and origin of the studies in terms of mean self-citation values per study, whereas case reports had significantly lower self-citations than review and original investigations. There were three citations (1.1%) that were irrelevant to the study topic.Conclusion:To the best of our knowledge, this is the first study that investigated the practice of author self-citation in Turkish ORL literature. Author self-citation rate in the Turkish-originated general ORL journals was found remarkably lower than the medical literature, whereas the self-citations were found compatible with the study topic to a very large extent. Members of the scientific community including authors, readers, and journal editors should be cautious regarding the unethical practices of self-citations
Dissertatio de recentissimis historiæ patriæ incrementis. Quam venia ampl. ord. phil. Upsal. praeside doct. Erico M. Fant ... publico examini defert Petrus Joh. Meurling ... in audit. Gust. maj. d. IV Dec. MDCCCV. H. a. m. s. : : [Elektronisk resurs] : [Diss. acad.]
No full text
Applicativo web per audioguide - HooRMI Author
No full textHooRMI Author è la parte da content creator del progetto HooRMI.
La dissertazione si concentra sul funzionamento HooRMI Author, ovvero di come viene permesso all'utente di produrre contenuti video basati sulla propria posizione acquisita tramite tecnologia Plus code e caricarli sul proprio canale Youtube. I contenuti risulteranno pronti per essere selezionati e fruiti dai turisti, grazie alla profonda personalizzazione dei metadati associati ad ogni clip
Sectoral allocation by gender of Latin American workers over the liberalization period of the 1990s
No full textThe recent restructuring of Latin American economies has renewed interest in the effects of trade liberalization, on labor markets, and on the gender division of labor. The author does not attempt to establish casuality between economic reforms, and the types of jobs that men and women hold. Instead, she provides a detailed description of the trends in male, and female formal, and informal sector participation during the economic reform period in Argentina, Brazil, and Costa Rica. The author first compares the gender composition of the formal, informal wage, and self-employment sectors in a year before reforms (1988 for Argentina, 1989 for Brazil, and Costa Rica), and a year after reforms implementation (1997 for Argentina, 1995 for Brazil and Costa Rica). Although women continued to be more likely than men to work in the informal wage sector, there is no trend of"masculinization"or"feminization"of the informal sector, or any other. Instead, in Argentina men have overtaken women as the most prevalent workers in the informal wage sector, while in Brazil, the opposite has occurred (as men move into self-employment). In Costa Rica there have been no statistical, observable changes. The author then considers the distribution across sectors within each gender group, to identify whether men, and women are more likely to select different sectors in the post-reform period relative to the pre-reform period. Among both men, and women in all three countries (except Brazilian men), workers have become more likely to hold informal wage jobs, and less likely to hold formal sector jobs. Trends in human capital accumulation explain these changes for both men, and women, while changes in gender roles, primarily in homecare and marriage, do not seem to have an effect.Health Monitoring&Evaluation,Labor Policies,Population&Development,Public Health Promotion,Environmental Economics&Policies,Health Monitoring&Evaluation,Environmental Economics&Policies,Population&Development,Banks&Banking Reform,Work&Working Conditions
Number of 3-grams per author (in thousands).
No full textNumber of 3-grams per author (in thousands).</p
Production, productivity per author and per age group of authors of new Siluriformes species descriptions.
No full text<p>Production, black columns, y1 axis; Productivity per author, grey columns, y2 axis; Productivity per age group, striped columns, y2 axis.</p
The dynamics of unreliable narration:Implicit and omitted authors, double narratees and constructive readers in first person unreliable narration
No full textPer Krogh Hansen brings attention to one of the most discussed narratological concepts in recent years, the ‘unreliable narrator’. In the article »The Dynamics of Unreliable Narration«, Hansen is considering to what extent the question of authorial control or intention is relevant when analysing and interpreting unreliable narrators. In the first part of the article, he questions this claimed essentiality of an authorial agent from three different angles: One concerning the border between diegetic and extradiegetic issues. Another with specific focus on unreliable simultaneous narration (first person, present tense). And a third with attention paid to the role of unreliable narrators in factual narratives. In the article, he proposes a model for describing the different dynamic roles the authorial agent, as well as the empirical reader, plays in different forms of unreliable narration. Here, terms like ‘implicit author’, ‘omitted author’, ‘double narratees’ and ‘constructive readers’ are introduced andillustrated by examples of Dennis Cooper and Edgar Allan Poe
Average per-author h-index vs Average REF Impact Score.
No full textAverage per-author h-index vs Average REF Impact Score.</p
- …
