1,721,069 research outputs found
Kriminologin i akademin
No full textKapitlet introducerar ämnet kriminologi och ger exempel på innehåll, teoretiska och metodologiska inriktningar och vanliga forskningsområden. I kapitlet introduceras också begreppet akademi och dess innehåll och aktörer
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Attityder till kriminalisering av tiggeri, en kvantitativ studie som baseras på enkätundersökningar
No full textTiggeriets omfattning blir större i Sverige och det väcker stor medial uppmärksamhet och har lett till omtalade samhällsdebatter huruvida en kriminalisering av tiggeri är lösningen på detta växande problem. Opinionsundersökningar som undersökt inställningen till kriminalisering av tiggeri har visat att en övervägande andel ställer sig positivt till en kriminalisering av tiggeri. Studien har valt att undersöka hur kriminologistudenter som har fördjupade kunskaper i brottsprevention och trygghetsskapande åtgärder förhåller sig till kriminalisering av tiggeri. Studien ämnar undersöka hur attityder till kriminalisering av tiggeri skiljer sig mellan tre utbildningsnivåer inom kriminologi. En kvantitativ ansats har tillämpats och en enkätundersökning har genomförts. Attityder har undersökts mot bakgrund av ett antal bakgrundsvariabler som visat sig vara stark korrelerade till bestraffande attityder såsom antal år av akademisk utbildning, utbildning inom andra ämnesområden, partisympati och inställningen till brott och straff. Det övergripande resultatet visade att utbildningsnivå inom kriminologi inte har en påtaglig effekt på ställningstagandet till kriminalisering av tiggeri.The expansion of the begging scope in Sweden raises great media attention and has led to debates whether the criminalization of begging is the solution to this growing problem. Opinion polls that examined attitudes towards the criminalization of begging has shown that an overwhelming percentage are in favor of the criminalization of begging. The current study chooses to examine how criminology students who have advanced knowledge in crime prevention and security-building measures relate to the criminalization of begging. The study aims to examine how attitudes to the criminalization of begging differ between the three levels of education in criminology. A quantitative approach has been applied and a survey has been conducted. Attitudes have examined in the light of several demographic variables that proved to be strongly correlated to punitive attitudes such as education level, education in other majors, political sympathy and attitude towards crime and punishment. The overall result has shown that the various levels of education in criminology does not have a significant effect on the stance to the criminalization of begging
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Kriminologi: Tillämpning 2017 : Resultat från granskning av PolisområdeMalmös medborgarlöften
No full textEn av de mest aktuella och angelägna samhällsutmaningarna är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Detta arbete måste vara baserat på kunskap om vilka åtgärder som fungerar: var, när och hur. Kriminologiprogrammet kombinerar teori, metod och den senaste forskningen för att utbilda studenter till självständiga problemlösande brottsanalytiker som kan arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom verksamheter som polis, kommun, kriminalvård och socialtjänst och inom den privata och ideella sektorn. Ett uttalat mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till samhälleliga behov. Samtidigt ser Polisområde Malmö ett behov av att utveckla och kunskapsbasera sitt arbete för att möta de utmaningar som finns i staden. För att uppnå dessa mål har Malmö högskola och Polisområde Malmö inlett ett samarbete. Syftet var att ett sådant samarbete skulle ge studenterna bättre insikt om polisens arbete, låta dem bidra i arbetet med att utarbeta kunskapsunderlag och utvärdera polisverksamheten (t.ex. i arbetet med medborgarlöften eller kameraövervakning). Samverkansöverenskommelsen förväntas bidra till att stärka kunskapsbasen och förmågan till att arbeta evidensbaserat i polisverksamheten, men också att ge institutionens studenter möjlighet att tillämpa sina teoretiska och metodologiska kunskaper. Som en del av denna samverkansöverenskommelse arbetade studenterna på kursen Kriminologi: Tillämpning våren 2017 med de medborgarlöften som Polisområde Malmö tagit fram för sitt lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Studenterna arbetade under 10 veckor nära tillsammans med Polisområde Malmös kommunpoliser. Studenterna granskade, samlade in ny information och kom med förslag kring hur polisen kunde utveckla och utvärdera sitt arbete med medborgarlöften. Resultatet av studenternas arbete finns samlat i den här publikationen, uppdelat i stadsområde Norr, Väster, Öster, Innerstaden och Söder.Report, edito
Kriminologi: Tillämpning 2017 : Resultat från granskning av PolisområdeMalmös medborgarlöften
No full textEn av de mest aktuella och angelägna samhällsutmaningarna är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Detta arbete måste vara baserat på kunskap om vilka åtgärder som fungerar: var, när och hur. Kriminologiprogrammet kombinerar teori, metod och den senaste forskningen för att utbilda studenter till självständiga problemlösande brottsanalytiker som kan arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom verksamheter som polis, kommun, kriminalvård och socialtjänst och inom den privata och ideella sektorn. Ett uttalat mål är att teoretisk och empirisk kunskap ska kopplas till samhälleliga behov. Samtidigt ser Polisområde Malmö ett behov av att utveckla och kunskapsbasera sitt arbete för att möta de utmaningar som finns i staden. För att uppnå dessa mål har Malmö högskola och Polisområde Malmö inlett ett samarbete. Syftet var att ett sådant samarbete skulle ge studenterna bättre insikt om polisens arbete, låta dem bidra i arbetet med att utarbeta kunskapsunderlag och utvärdera polisverksamheten (t.ex. i arbetet med medborgarlöften eller kameraövervakning). Samverkansöverenskommelsen förväntas bidra till att stärka kunskapsbasen och förmågan till att arbeta evidensbaserat i polisverksamheten, men också att ge institutionens studenter möjlighet att tillämpa sina teoretiska och metodologiska kunskaper. Som en del av denna samverkansöverenskommelse arbetade studenterna på kursen Kriminologi: Tillämpning våren 2017 med de medborgarlöften som Polisområde Malmö tagit fram för sitt lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Studenterna arbetade under 10 veckor nära tillsammans med Polisområde Malmös kommunpoliser. Studenterna granskade, samlade in ny information och kom med förslag kring hur polisen kunde utveckla och utvärdera sitt arbete med medborgarlöften. Resultatet av studenternas arbete finns samlat i den här publikationen, uppdelat i stadsområde Norr, Väster, Öster, Innerstaden och Söder.Report, edito
- …
