104 research outputs found

    Motiv för M&A inom fastighetssektorn : En studie av den svenska fastighetsmarknaden

    No full text
    In the aftermath of the Covid-19 pandemic, the economy has been in a state of recovery. A far-reaching recovery could be observed in 2021, as economic activities, financial markets and industries showed positive growth throughout the year. The real estate sector in Sweden reached historically high volumes in the transactions market, with a heavy investor demand which also resulted in a record year for M&A. This master thesis aims to examine the motives behind M&A transactions in the Swedish sector, and the role of macroeconomic fundamentals and corporate key figures. The purpose of the study is to explore the M&A activity in the Swedish real estate market and what underlying conditions that may contribute to the rise of such transactions. Previous research within the field has primarily been focused on the occurrence, triggers and effects of M&A in general. This paper is limited to real estate M&A in the Swedish market, where no earlier studies have been found. The study combines a quantitative analysis and a qualitative research method, with the objective of uncovering motives of takeover companies, alongside a nuanced explanation of influencing variables. An initial collection of transactions data and key figures was executed to analyse the relations and developments.The thesis progressed with an empirical study through semi-structured interviews with takeover companies of recent M&A transactions. Results showed that low interest rates, an overall strong economy and stock market has stimulated the M&A activity. Further, the results of the qualitative study presented takeover motives comprising of synergy effects, financial advantages, and the interest to acquire attractive portfolios. It can be concluded that growth ambitions and lowered capital costs have influenced M&A as well, and the consolidation of assets has increased due to a high amount of listed small-sized companies, creating firm-matching opportunities.I efterdyningarna av Covid-19 pandemin har ekonomin varit i ett tillstånd av återhämtning. Under 2021 kunde en långtgående återhämtning observeras då ekonomiska aktiviteter, finansiella marknader och industrier påvisade positiv tillväxt genom hela året. Fastighetssektorn i Sverige nådde historiskt höga volymer på transaktionsmarknaden med en stark efterfrågan från investerare, vilket också resulterade i ett rekordår för strukturaffärer. Denna masteruppsats mål är att undersöka motiven bakom M&A-affärer i den svenska fastighetsbranschen, samt rollen av makroekonomiska variabler och nyckeltal. Uppsatsens syfte är att utforska aktiviteten kring denna typ av transaktioner i Sverige, och vilka underliggande förhållanden som kan ha bidragit till uppgången av M&A-affärer. Tidigare forskning inom ämnet har främst fokuserat på förekomsten, utlösande faktorer och effekter av M&A i ett generellt perspektiv. Denna studie är begränsad till M&A i fastighetssektorn på den svenska marknaden, där inga tidigare arbeten har hittats. Studien kombinerar en kvantitativ analys och en kvalitativ forskningsmetod, med avsikt att påvisa de köpande bolagens motiv, tillsammans med en nyanserad förklaring av påverkande variabler. En inledande insamling av transaktionsdata och nyckeltal genomfördes för att analysera förhållanden och utveckling. Arbetet fortlöpte med en empirisk studie av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med köpande bolag, nyligen aktiva i M&A. Resultatet visade att M&A aktiviteten har stimulerats av låga räntor, samt en generellt stark ekonomi och aktiemarknad. Vidare påvisade resultatet från den kvalitativa studien att de köpande bolagens motiv omfattar synergieffekter, finansiella fördelar och en vilja att förvärva attraktiva portföljer. Författarna drar vidare slutsatsen att tillväxtambitioner och lägre kapitalkostnader har influerat M&A-utvecklingen. Konsolideringen av tillgångar har ökat till följd av att många små fastighetsbolag noterats på börsen, vilket skapat möjligheter för bolagsmatchning

    Kardiometabolisten riskitekijöiden varhainen alkuperä : Elinkaariepidemiologia ja reaktioreitit

    No full text
    AbstractNon-communicable diseases, chiefly cardiovascular diseases and type 2 diabetes (T2D), are major causes of mortality and morbidity worldwide. The literature expands on multifactorial risks that extend beyond biological dimension, including interplays with social, psychological and environmental factors, setting in place the foundations for shaping future health outcomes. However, the link between genetic and environmental causative mechanisms and temporal trajectories since gestation is poorly understood.In this thesis, a holistic approach was achieved by assessing the: 1) Variations in DNA methylation at the GFI1 locus in relation to smoking to build the epigenetic link, mediating the latent association of maternal smoking on offspring’s cardiometabolic health in adulthood; 2) Synergy between maternal prenatal biological, psychological and social factors in cumulatively influencing offspring’s birth outcomes and; 3) Early origins of T2D tracked through longitudinal risk of adiposity and modulating associations of lifestyle factors. Studies were primarily conducted in the Northern Finland Birth Cohorts 1966 and 1986, and multiple cohorts were included in studiesI & II to enable robustness and generalizability. The first study showed associations of the hypomethylation of epigenetic sites at the GFI1 locus, associated with fetal exposures to maternal smoking, on adult triglyceride, adiposity, and blood pressure levels. The second study yielded a four factor structure between the biopsychosocial variables thata clustered into biological and psychosocial factors and showed comparable associations with birth outcomes. The third study provided clear evidence that in a contemporary birth cohort, lower birth weight remains a major risk for T2D. Overweight patterns in childhood associated with increased risks of developing T2D when continued into adulthood.This research serves as a proof of concept for the ongoing debate of the lifecourse consequences of early life adversities. The body of evidence inferred that the adversities intermingle at multiple levels from in-utero to adulthood, and biological to psychological to social; showing an immediate influence on birth outcomes and on the development of cardiometabolic risk factors later. DNA methylation emerged as a biomarker linking smoking with the development of hypertension, hypertriglyceridemia, and adiposity.Original papersOriginal papers are not included in the electronic version of the dissertation.Parmar, P., Lowry, E., Cugliari, G., Suderman, M., Wilson, R., Karhunen, V., Andrew, T., Wiklund, P., Wielscher, M., Guarrera, S., Teumer, A., Lehne, B., Milani, L., de Klein, N., Mishra, P. P., Melton, P. E., Mandaviya, P. R., Kasela, S., Nano, J., … Sebert, S. (2018). Association of maternal prenatal smoking GFI1-locus and cardio-metabolic phenotypes in 18,212 adults. EBioMedicine, 38, 206–216. https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.10.066Self-archived versionParmar, P., Lowry, E., Vehmeijer, F., El Marroun, H., Lewin, A., Tolvanen, M., Tzala, E., Ala-Mursula, L., Herzig, K.-H., Miettunen, J., Prokopenko, I., Rautio, N., Jaddoe, V. W., Järvelin, M.-R., Felix, J., & Sebert, S. (2020). Understanding the cumulative risk of maternal prenatal biopsychosocial factors on birth weight: a DynaHEALTH study on two birth cohorts. Journal of Epidemiology and Community Health, 74(11), 933-941. https://doi.org/10.1136/jech-2019-213154Self-archived versionChoudhary, P., Ronkainen, J., Nedelec, R., Tolvanen, M., Miettunen, J., Järvelin, M.-R., & Sebert, S. (2021). Early origins of adiposity and the risk on type 2 diabetes. Manuscript in preparation.TiivistelmäPitkäaikaissairaudet, kuten sydän- ja verisuonisairaudet sekä tyypin 2 diabetes ovat maailmanlaajuisesti merkittäviä sairastavuuden ja kuolleisuuden taustatekijöitä. Biologisia tekijöitä laajemmalle ulottuvat monitekijäiset riskit ovat saaneet kirjallisuudessa paljon huomiota. Näihin riskeihin kuuluvat esimerkiksi sosiaalisten, psykologisten ja ympäristötekijöiden väliset vuorovaikutukset, jotka luovat perustaa myöhemmin elämässä kohdattaville terveysongelmille. Raskausaikana syntyviä perinnöllisiä ja ympäristöllisiä mekanismeja ymmärretään huonommin.Tämä väitöskirja keskittyi kokonaisvaltaisen lähestymisen kautta-seuraaviin kokonaisuuksiin: 1) tupakointiin liittyvä DNA-metylaatio vaihtelu GFI1-geenin alueella. Tämä epigeneettinen linkki välittää äidin raskausajan tupakoinnin vaikutuksia syntyvän lapsen aikuisiän sydän- ja verisuonisairauksien puhkeamisriskiin, 2) Raskausajan biologisten, psykologisten ja sosiaalisten tekijöiden kumulatiivinen vaikutus syntyvän lapsen terveyteen, sekä, 3) Tyypin 2 diabeteksen varhainen puhkeaminen pitkäaikaisen lihavuuden sekä elämäntyyliin liittyvien tekijöiden kautta. Tutkimuksen aineistona käytettiin Pohjois-Suomen syntymäkohortteja 1966 ja 1986, ja lisäksi osajulkaisuissa I ja II käytettiin useiden muiden kohorttien aineistoja tulosten validointiin. Ensimmäisessä osajulkaisussa havaittiin, että sikiöaikana tupakoinnille altistuneiden lasten GFI1-geenissä oli vähemmän metyloituneita kohtia verrattuna tupakoimattomien äitien lapsiin. GFI1-geenin metylaatio assosioi myös aikuisiän triglyseridiarvojen, lihavuuden ja verenpaineen kanssa. Toisessa osajulkaisussa löydettiin nelitekijäinen mekanismi, joka ryhmittyi biologisiin ja psykososiaalisiin tekijöihin, joiden vaikutukset puolestaan olivat pääosin yhdenmukaisia kahdessa etnisesti erilaisessa populaatiossa. Kolmannessa osajulkaisussa osoitettiin, että matala syntymäpaino on yhä merkittävä tyypin 2 diabeteksen riskitekijä. Lisäksi lapsuudesta aikuisuuteen jatkuva lihavuus on yhteydessä korkeampaan tyypin 2 diabeteksen puhkeamisriskiin.Tämä tutkimus osoittaa varhaisten tekijöiden merkityksen elämänmittaiseen terveyteen. Tulokset viittaavat siihen, että riskitekijät kietoutuvat eri tasoilla toisiinsa kohdusta aikuisuuteen biologisten, psykologisten ja sosiaalisten tekijöiden kautta. Nämä riskitekijät vaikuttavat yksilön kehitykseen ja sydän- ja verisuonitautien puhkeamisriskiin aikuisiässä. DNA-metylaatiosta muodostui biomarkkeri, joka yhdisti tupakoinnin verenpainetautiin, hypertriglyseridemiaan ja lihavuuteen.OsajulkaisutOsajulkaisut eivät sisälly väitöskirjan elektroniseen versioon.Parmar, P., Lowry, E., Cugliari, G., Suderman, M., Wilson, R., Karhunen, V., Andrew, T., Wiklund, P., Wielscher, M., Guarrera, S., Teumer, A., Lehne, B., Milani, L., de Klein, N., Mishra, P. P., Melton, P. E., Mandaviya, P. R., Kasela, S., Nano, J., … Sebert, S. (2018). Association of maternal prenatal smoking GFI1-locus and cardio-metabolic phenotypes in 18,212 adults. EBioMedicine, 38, 206–216. https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.10.066Rinnakkaistallennettu versioParmar, P., Lowry, E., Vehmeijer, F., El Marroun, H., Lewin, A., Tolvanen, M., Tzala, E., Ala-Mursula, L., Herzig, K.-H., Miettunen, J., Prokopenko, I., Rautio, N., Jaddoe, V. W., Järvelin, M.-R., Felix, J., & Sebert, S. (2020). Understanding the cumulative risk of maternal prenatal biopsychosocial factors on birth weight: a DynaHEALTH study on two birth cohorts. Journal of Epidemiology and Community Health, 74(11), 933-941. https://doi.org/10.1136/jech-2019-213154Rinnakkaistallennettu versioChoudhary, P., Ronkainen, J., Nedelec, R., Tolvanen, M., Miettunen, J., Järvelin, M.-R., & Sebert, S. (2021). Early origins of adiposity and the risk on type 2 diabetes. Manuscript in preparation.Academic dissertation to be presented with the assent of the Doctoral Training Committee of Health and Biosciences of the University of Oulu for public defence in Auditorium F202 of the Faculty of Medicine (Aapistie 5 B), on 7 May 2021, at 12 noonAbstract Non-communicable diseases, chiefly cardiovascular diseases and type 2 diabetes (T2D), are major causes of mortality and morbidity worldwide. The literature expands on multifactorial risks that extend beyond biological dimension, including interplays with social, psychological and environmental factors, setting in place the foundations for shaping future health outcomes. However, the link between genetic and environmental causative mechanisms and temporal trajectories since gestation is poorly understood. In this thesis, a holistic approach was achieved by assessing the: 1) Variations in DNA methylation at the GFI1 locus in relation to smoking to build the epigenetic link, mediating the latent association of maternal smoking on offspring’s cardiometabolic health in adulthood; 2) Synergy between maternal prenatal biological, psychological and social factors in cumulatively influencing offspring’s birth outcomes and; 3) Early origins of T2D tracked through longitudinal risk of adiposity and modulating associations of lifestyle factors. Studies were primarily conducted in the Northern Finland Birth Cohorts 1966 and 1986, and multiple cohorts were included in studiesI & II to enable robustness and generalizability. The first study showed associations of the hypomethylation of epigenetic sites at the GFI1 locus, associated with fetal exposures to maternal smoking, on adult triglyceride, adiposity, and blood pressure levels. The second study yielded a four factor structure between the biopsychosocial variables thata clustered into biological and psychosocial factors and showed comparable associations with birth outcomes. The third study provided clear evidence that in a contemporary birth cohort, lower birth weight remains a major risk for T2D. Overweight patterns in childhood associated with increased risks of developing T2D when continued into adulthood. This research serves as a proof of concept for the ongoing debate of the lifecourse consequences of early life adversities. The body of evidence inferred that the adversities intermingle at multiple levels from in-utero to adulthood, and biological to psychological to social; showing an immediate influence on birth outcomes and on the development of cardiometabolic risk factors later. DNA methylation emerged as a biomarker linking smoking with the development of hypertension, hypertriglyceridemia, and adiposity.Tiivistelmä Pitkäaikaissairaudet, kuten sydän- ja verisuonisairaudet sekä tyypin 2 diabetes ovat maailmanlaajuisesti merkittäviä sairastavuuden ja kuolleisuuden taustatekijöitä. Biologisia tekijöitä laajemmalle ulottuvat monitekijäiset riskit ovat saaneet kirjallisuudessa paljon huomiota. Näihin riskeihin kuuluvat esimerkiksi sosiaalisten, psykologisten ja ympäristötekijöiden väliset vuorovaikutukset, jotka luovat perustaa myöhemmin elämässä kohdattaville terveysongelmille. Raskausaikana syntyviä perinnöllisiä ja ympäristöllisiä mekanismeja ymmärretään huonommin. Tämä väitöskirja keskittyi kokonaisvaltaisen lähestymisen kautta-seuraaviin kokonaisuuksiin: 1) tupakointiin liittyvä DNA-metylaatio vaihtelu GFI1-geenin alueella. Tämä epigeneettinen linkki välittää äidin raskausajan tupakoinnin vaikutuksia syntyvän lapsen aikuisiän sydän- ja verisuonisairauksien puhkeamisriskiin, 2) Raskausajan biologisten, psykologisten ja sosiaalisten tekijöiden kumulatiivinen vaikutus syntyvän lapsen terveyteen, sekä, 3) Tyypin 2 diabeteksen varhainen puhkeaminen pitkäaikaisen lihavuuden sekä elämäntyyliin liittyvien tekijöiden kautta. Tutkimuksen aineistona käytettiin Pohjois-Suomen syntymäkohortteja 1966 ja 1986, ja lisäksi osajulkaisuissa I ja II käytettiin useiden muiden kohorttien aineistoja tulosten validointiin. Ensimmäisessä osajulkaisussa havaittiin, että sikiöaikana tupakoinnille altistuneiden lasten GFI1-geenissä oli vähemmän metyloituneita kohtia verrattuna tupakoimattomien äitien lapsiin. GFI1-geenin metylaatio assosioi myös aikuisiän triglyseridiarvojen, lihavuuden ja verenpaineen kanssa. Toisessa osajulkaisussa löydettiin nelitekijäinen mekanismi, joka ryhmittyi biologisiin ja psykososiaalisiin tekijöihin, joiden vaikutukset puolestaan olivat pääosin yhdenmukaisia kahdessa etnisesti erilaisessa populaatiossa. Kolmannessa osajulkaisussa osoitettiin, että matala syntymäpaino on yhä merkittävä tyypin 2 diabeteksen riskitekijä. Lisäksi lapsuudesta aikuisuuteen jatkuva lihavuus on yhteydessä korkeampaan tyypin 2 diabeteksen puhkeamisriskiin. Tämä tutkimus osoittaa varhaisten tekijöiden merkityksen elämänmittaiseen terveyteen. Tulokset viittaavat siihen, että riskitekijät kietoutuvat eri tasoilla toisiinsa kohdusta aikuisuuteen biologisten, psykologisten ja sosiaalisten tekijöiden kautta. Nämä riskitekijät vaikuttavat yksilön kehitykseen ja sydän- ja verisuonitautien puhkeamisriskiin aikuisiässä. DNA-metylaatiosta muodostui biomarkkeri, joka yhdisti tupakoinnin verenpainetautiin, hypertriglyseridemiaan ja lihavuuteen

    A case-control study of lung cancer nested in a cohort of European asphalt workers.

    No full text
    BACKGROUND: We conducted a nested case-control study in a cohort of European asphalt workers in which an increase in lung cancer risk has been reported among workers exposed to airborne bitumen fume, although potential bias and confounding were not fully addressed. OBJECTIVE: We investigated the contribution of exposure to bitumen, other occupational agents, and tobacco smoking to the risk of lung cancer among asphalt workers. METHODS: Cases were cohort members in Denmark, Finland, France, Germany, the Netherlands, Norway, and Israel who had died of lung cancer between 1980 and the end of follow-up (2002-2005). Controls were individually matched in a 3:1 ratio to cases on year of birth and country. We derived exposure estimates for bitumen fume and condensate, organic vapor, and polycyclic aromatic hydrocarbons, as well as for asbestos, crystalline silica, diesel motor exhaust, and coal tar. Odds ratios (ORs) were calculated for ever-exposure, duration, average exposure, and cumulative exposure after adjusting for tobacco smoking and exposure to coal tar. RESULTS: A total of 433 cases and 1,253 controls were included in the analysis. The OR was 1.12 [95% confidence interval (CI), 0.84-1.49] for inhalation exposure to bitumen fume and 1.17 (95% CI, 0.88-1.56) for dermal exposure to bitumen condensate. No significant trend was observed between lung cancer risk and duration, average exposure, or cumulative exposure to bitumen fume or condensate. CONCLUSIONS: We found no consistent evidence of an association between indicators of either inhalation or dermal exposure to bitumen and lung cancer risk. A sizable proportion of the excess mortality from lung cancer relative to the general population observed in the earlier cohort phase is likely attributable to high tobacco consumption and possibly to coal tar exposure, whereas other occupational agents do not appear to play an important role
    corecore