1,721,021 research outputs found
Bedömning i moderna språk på gymnasieskolan
No full textUndersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda.The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden
Muntlig interaktion som ett språk- och kunskapsutvecklande verktyg
No full textSyftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur läraren skapar en muntlig klassrumsinteraktion i ett språkligt heterogent klassrum, med fokus på skolans tidigare årskurser. Med hjälp av olika databaser har vi funnit relevant forskning att granska för vår frågeställning hur skapar lärare i flerspråkiga grundskoleklasser en muntlig interaktion som kan bidra till elevers språk- och kunskapsutveckling? Vi har begränsat oss till publikationer som är rewievade, avhandlingar och licentiatuppsatser. Resultatet visar att undervisningen bör vara varierad för att skapa en klassrumsinteraktion som bidrar till språk- och kunskapsutveckling hos eleverna. Följande sex kommunikativa metoder har vi kommit fram till i olika grad bidrar till en språk- och kunskapsutveckling hos eleverna: dialog, IRE-struktur, IRU-struktur, lärarlett smågruppsarbete, lärarstöd och monolog. Det som är avgörande tycks vara sättet läraren använder sig av de olika metoderna. När läraren använder en IRU-struktur (initiativ, respons, uppföljning) låter hen eleverna utveckla sina svar och en medvetenhet kring språkandet i skolan och möjligheten för en gynnsam interaktion öppnas. En viktig byggsten för att detta ska ske är lärarens förmåga att använda sig av responsen som kopplar samman elevernas erfarenhet med ny kunskap. Det har vidare visat sig att även interaktionsformen IRE (initiativ, respons, evaluering), trots sin begränsning, kan vara ett positivt tillvägagångssätt för att trigga igång en dialog. IRU- och IRE-struktur ger möjligheten för både inflöde och utflöde hos eleverna. Genom att lyssna till monologer (IRE) sker det en inflödesprocess hos eleverna eftersom de får lyssna till exempelvis läraren. Genom IRU-präglad undervisning eller samtal, där eleverna får utveckla sina svar, uppmärksammar de sina svårigheter och en utflödesprocess sker. Eftersom de uttrycker sig verbalt, kan läraren eller elever som har en avancerad språknivå, hjälpa till att korrigera språkfel, något som på sikt kan bidra till en språkutveckling. Detta sker även i smågruppsarbete där lärar-elev-relationen har en betydande roll. Läraren finns där och stöttar samt utvecklar elevernas förståelse för att tillsammans bygga vidare på den befintliga kunskapen
Dialogisk undervisning i F - 3
No full textSyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan skapa en klassrumsdialog som är gynnsam för elevers inlärning hos elever i årskurs F – 3. Utifrån detta har jag formulerat följande frågeställning: Hur kan lärare skapa en klassrumsdialog som är gynnsam för elevers inlärning?
Kunskapsöversikten tar sitt ursprung i Vygotsky ́s sociokulturella teori som anser att språk och lärande är situerade företeelser som är oupplösligt förenade med varandra. Det innebär alltså enligt Vygotský att kognitiv och språklig utveckling uppstår genom social interaktion. För att kunna besvara min frågeställning har jag systematiskt samlat in material genom sökningar på databaserna Swepub, ERIC via EBSCO och Libsearch med både engelska och svenska sökord som är relevanta i min undersökning. Materialet jag valt ut och baserat min kunskapsöversikt på är vetenskapliga artiklar som är granskade enligt peer rewied.
Resultaten visar att dialogisk undervisning gynnar elevers inlärning och kunskapsutveckling givet vissa premisser där lärarens huvudsakliga roll är att involvera eleverna i deras lärande och uppmuntra dem att verbalisera och uttrycka sina egna tankar. Vidare visar resultaten att många lärare under lång tid insett det pedagogiska värdet av dialogens betydelse för elevers utveckling av sin kognitions- och kunskapsförmåga men att IRE: Initiation- Respons- Evaluation fortfarande är det dominerande interaktionsmönstret i klassrummen världen över. Slutsatsen är att lärarens intention att tillämpa dialogisk undervisning ofta inte är tillräcklig eftersom lärarna i många fall brister i sin förståelse av vad dialogisk undervisning faktiskt är/- inte är. Det innebär att den pedagogiska kulturen på skolor behöver förändras och att lärare såväl som elever behöver få handledning i och möjlighet att öva sig inom området
Högläsningens språkutvecklande potential
No full textI följande kunskapsöversikt behandlas högläsning som ett språkutvecklande arbetssätt. Vi har fokuserat på hur lärare använder sig av högläsning i förskoleklass till årskurs sex. I arbetet har vi utgått från att högläsning innefattar tre moment: materialval, högläsningsstund och bearbetning. Med högläsningsstund avser vi när läraren läser en skriven text högt för eleverna. I detta arbete vill vi alltså besvara hur högläsning kan vara språkutvecklande för elever i årskurserna F–6. Kunskapsöversikten bygger på studier och artiklar från databaserna ERIC och SwePub. Genom att jämföra och analysera materialet har vi kunnat se hur högläsning används i årskurserna F–3 och 4–6.
I resultatet framkommer det att högläsningen kan användas som språkutvecklande stöttning och för att inspirera till läslust. Trots det utnyttjas sällan högläsningens potential som ett språkutvecklande arbetssätt. Vidare i resultatet presenteras de tre moment som är avgörande för att högläsning ska kunna vara språkutvecklande. Genom lärares val av material har vi noterat tre framträdande inriktningar där fokus ligger på tekniska färdigheter, de klassiska verken eller innehåll. Vi har också noterat att läraren kan genomföra högläsningsstunden med eller utan interaktion. För att högläsning ska kunna bli språkutvecklande krävs det även en bearbetning av högläsningsmaterialet, där eleverna får uttrycka sig på olika sätt.
Genom resultatet blev det tydligt att momenten utformas efter lärarens språksyn. Lärarens språksyn leder antingen till en explicit eller en implicit undervisning. Vi menar att högläsning är mest gynnsam för elevens språkutveckling då fokus ligger på textens innehåll och eleverna är delaktiga i högläsningsstunden genom interaktiv läsning. Vi vill också framhäva att en undervisning där det är balans mellan implicita och explicita arbetssätt har störst effekt på språkutvecklingen
Tillvaratagandet av flerspråkiga elevers språkliga och kulturella bakgrund
No full textSyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur verksamma lärare för yngre åldrar hanterar flerspråkiga elevers språkliga och kulturella mångfald i undervisningen och vilka faktorer som ligger till grund för deras didaktiska val. Genom systematiska sökningar utifrån ett par urvalskriterier och avgränsningar valdes tio studier ut för presentation i kunskapsöversikten. De utvalda studierna som utgör kunskapsöversiktens resultat visar att verksamma lärare hanterar den språkliga och kulturella mångfalden på ett väldigt varierat sätt i undervisningen. En del lärare använder flerspråkigheten som en resurs i undervisningen medan andra vittnar om att flerspråkigheten inte tas hänsyn till. Studierna tydliggör även att lärares kompetens och attityder är två faktorer som påverkar hur lärare i de yngre åldrarna utformar sin undervisning. Slutligen diskuteras tillvaratagandet av flerspråkiga elevers bakgrund utifrån ett professionsperspektiv
Dramaaktiviteter som hjälp till språkutveckling
No full textSyftet med kunskapsöversikten är att fördjupa våra kunskaper om drama som uttrycksform samt ta reda på om dramaaktiviteter kan främja språkutvecklingen. Följande frågeställning kommer att besvaras: På vilket sätt kan dramaaktiviteter främja elevers språkutveckling? För att sammanställa kunskapsöversikten har ämnesrelaterade sökord använts för att söka i sökmotorn Libsearch. Källorna har vi först läst, gemensamt diskuterat och sedan analyserat. Under sökprocessen har vi insett att det behövs mer svensk forskning som berör språkutveckling genom dramaaktiviteter. Kunskapsöversikten synliggör att det finns koppling mellan dramaaktiviteter och språkutveckling. Motivation och ett lustfyllt lärande kan öka hos eleverna när de arbetar med dramaaktiviteter. Dramaaktiviteter kan öka elevers självförtroende och tryggheten. Studierna visar även att dramaaktiviteter kan inkludera alla elever oavsett modersmål. Källorna beskriver att lärares syn på estetiska uttrycksformer är av betydelse för skolarbetet. Lärares syn på de estetiska uttrycksformerna liknar den modesta estetiken där estetiska uttrycksformer inte integreras i undervisningen. De estetiska uttrycksformerna används då som ett trevligt avbrott. Dessutom menar studierna att lärarna bör använda sig mer av den radikala estetiken, där de estetiska uttrycksformerna används integrerat i undervisningen. När de estetiska uttrycksformerna används integrerat menar källorna att elevernas egna erfarenheter tas till vara på. Vår sammanställning visar att dramaundervisningen ofta får stå åt sidan för de mätbara kunskaperna. Anledningarna kan vara att drama inte har en egen kursplan i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2017) utan nämns som en uttrycksform (Lgr 11, kapitel 1). Dessutom är de estetiska ämnena inte längre obligatoriska i lärarutbildningen. Kunskapsöversikten riktar sig till lärarstudenter för att synliggöra fördelar med att aktivt använda drama i undervisningen
Inkludering av nyanlända elever
No full textSyftet med denna kunskapsöversikt är att belysa arbetet med inkludering av nyanlända elever i klassrummet samt att skapa förståelse för de hinder som finns men också möjligheter. Detta har vi framställt genom att redovisa ett antal olika forskningsstudier kring ämnet. Vi har därefter diskuterat och sammanfattat resultatet i ett diskussionsavsnitt och kopplat detta både till vår frågeställning och till läroplanen.
Resultaten från studierna tyder på att det finns stora strukturella och organisatoriska problem i arbetet med att inkludera nyanlända elever i samhället och i den svenska skolan. Dessa strukturella och organisatoriska problemen gäller både på kommunnivå och skolnivå
Att arbeta med muntlig interaktion i klassrummet
No full textSyftet med vår undersökning är att skapa förståelse för hur lärare medvetet kan arbeta
med muntlig interaktion i klassrummet. Våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta
med muntlig interaktion i klassrummet? Hur resonerar lärarna kring muntlig
interaktion? Vilken typ av frågor ställer lärarna? och Vilken typ av stöttning
förekommer i undervisningen? I vår studie har vi utgått från det sociokulturella
perspektivet för lärande och från den sociala omgivningens betydelse för såväl stöttning
som kunskapsutveckling. Materialet för studien har samlats in med hjälp av kvalitativa
metoder. Vi har alltså har genomfört fyra intervjuer med sammanlagt sju lärare. Vi har
även utfört observationer i de intervjuade lärarnas undervisning, då vi observerade den
muntliga interaktionen i fyra klassrum.
Resultatet visar att lärarna arbetar med muntlig interaktion för att öka elevernas
talutrymme och delaktighet. Den typ av frågor som förekom i undervisningen var såväl
öppna, stängda som autentiska. Den stöttning som vi såg i de olika klassrummen var
bildstöd och begreppsförklaringar. Dessutom användes läraren samt eleverna som
resurser i undervisningen
- …
