1,721,005 research outputs found
Utforska representationer banar väg för meningsskapande
No full textLärare kan skapa progression i lärandet genom aktiviteter där elever får konstruera ochutforska innebörden av representationer. Det visar en studie där forskare undersökte hurelever utvecklade sina kunskaper med hjälp av representationer i en undervisningssekvensom människokroppen
Värderingar påverkar vilken roll kunskaper spelar i argumentation
No full textDet kan vara viktigt att synliggöra värderingarnas roll och inte enbart fokusera på kunskapernas roll i kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Det kan hjälpa eleverna att bli mer medvetna om olika perspektiv och intressen som finns representerade i denna typ av frågor
Dags för kroppen att bli ett innehåll i fysik?
No full textI en studie har forskare tittat närmare på hur elever i årskurs 8 använde kroppen för att lära sig att hantera utrustning och att observera fenomen. De kom fram till att kroppen spelade en avgörande roll i elevernas arbete med att producera fenomen, men att detta inte var något som problematiserades i undervisningen. Forskarna drar slutsatsen att kroppsligt kunnande är något som skulle kunna betraktas som ett fysikinnehåll på samma sätt som annat innehåll
Ordförråd och begrepp inom kemiämnet [Elektronisk resurs]
No full textSpråkets betydelse för lärande i de naturvetenskapliga ämnena har rönt ökad uppmärksam-het de senaste åren. Det har blivit en allt större medvetenhet om att lära sig naturvetenskapockså innebär att lära sig bemästra dess språk. Men naturvetenskapens specialiserade språkär svårtillgängligt och ses av Wellington och Osborne (2001) som en av huvudbarriärernaför att lära sig. Vi kan därför med fördel betrakta varje lektion i naturvetenskap som enspråklektion där elever ska lära sig ett nytt språk med säregna ord, säregen grammatik ochsäregen textstruktur. Gör vi det kan det bidra till att fler elever bryter språkbarriären ochkan tillgodogöra sig naturvetenskap. Men för att uppnå detta behöver vi få klarhet i vilkaspråkliga utmaningar naturvetenskapliga texter ger och hur lärare kan undervisa för attdessa kan överbryggas.</p
Gynnsamt att låta elever växla mellan vardagligt och naturvetenskapligt språkbruk
No full textNär elever får engagera sig i diskussioner som berör naturvetenskapliga teman växlar de mellan vardagsspråk och ämnesspråk, visar en ny studie. Detta är ett sätt för eleven att skapa relationer mellan sitt vardagsspråk och naturvetenskapens språkbruk. Forskarna menar att det finns didaktiska möjligheter för lärare att utveckla elevernas ämnesspråk genom att arbeta medvetet med detta
Inquiry-Based Teaching in a Laboratory Tradition : From Implicit to Explicit Purposes in Practical Work
No full textThe overall purpose of this study is to contribute with increased knowledge of what happens when ideas from science education research are introduced in a teaching tradition where other purposes and ideas have dominated for a long time and how gaps between these can be bridged. The study consists of three sub-studies. The first part of the study examines how inquiry-based science teaching as it is presented in the Swedish curricula has been interpreted by teachers. Twelve lower secondary teachers were recorded during group reflections on inquiry-based teaching. The study indicates that the teachers interpreted inquiry-based teaching selectively on the basis of what characterizes the laboratory teaching tradition. The second sub-study examines approaches that can be used to avoid selective interpretation of ideas during in-service teacher training. A teacher professional development program was designed to make underlying assumptions in the laboratory teaching tradition visible through three didactic models. The study is based on data from group reflections, group interviews, presentations and written documentation from 10 lower secondary teachers. The results show that several teachers gradually become more aware of separating between different purposes when designing inquiry-based teaching. The last sub-study problematizes the gap between the view of inquiry-based teaching in science education literature and the teaching tradition. The sub-study presents a didactic model in the form of a conceptual apparatus for inquiry-based teaching, which is based on critical realism as an epistemological foundation. Arguments are presented for how this conceptual apparatus can contribute to bridging the gap between the teaching tradition and science education literature.Syftet med denna studie är att bidra med ökade kunskaper om vad som äger rum när idéer från NV-didaktisk forskningslitteratur introduceras i en undervisningstradition där andra idéer dominerat under lång tid och hur gap mellan dessa kan överbryggas. Studien består av tre delstudier. I första delstudien undersöks hur undersökande arbete i styrdokumenten har tolkats av praktiserande NO-lärare i grundskolan. Studien indikerar att lärarna omedvetet tolkat undersökande arbete selektivt utifrån de idéer som dominerar inom undervisningstraditionen. I andra delstudien undersöks tillvägagångssätt för att undvika att detta sker omedvetet i lärarfortbildningar. En fortbildning designades där den laborativa undervisningstraditionen gjordes explicit, bland annat med hjälp av tre didaktiska modeller. Studien indikerar att selektiva traditioner är en variabel som är relevant att uppmärksamma i lärarfortbildningar. I sista delstudien problematiseras skillnader i synen på undersökande arbete i NV-didaktisk litteratur jämfört med undervisningstraditionen. I delstudien presenteras en didaktisk modell för undersökande arbete som bygger på kritisk realism som vetenskapsteoretiskt fundament
Undersökande och verklighetsanknuten undervisning i ett allmänbildningsperspektiv [Elektronisk resurs]
No full textTrots att det finns stor enighet om att undervisning i de naturvetenskapligaämnena ska vara allmänbildande, finns det inte motsvarandeenighet om vad en sådan undervisning innebär. I denna artikel diskuterarjag några centrala begrepp inom didaktisk forskning för att redaut olika sätt att förstå allmänbildningsbegreppet i de naturvetenskapligaämnena, samt konsekvenser för undervisningen. Jag presenterarett ramverk för vardagsanknuten och undersökande undervisning.Ramverket består av tre delar där första delen är en vardags- ellersamhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll, nästa del en undersökandeaktivitet och sista delen en återkoppling till ursprungsfrågan.Detta ramverk diskuteras utifrån olika perspektiv med stöd i de ämnesdidaktiskabegrepp som presenteras. Några skisser till undervisningsuppläggför olika stadier från mellanstadiet till gymnasiet presenteras.</p
När läroplan och tradition möts : Om lärarfortbildning och undersökande aktiviteters syfte inom den laborativa NO-undervisningen i grundskolans senare del
No full textThe Swedish curricula for compulsory school science emphasize laboratory inquiry-based science teaching (IBST) to develop pupils’ critical thinking. In contrast, several studies indicate that teachers within the Swedish teaching tradition almost solely emphasize laboratory work as a way to gain students understanding of traditional science content. In this thesis the aim is to investigate how this gap emerged in lower secondary science teaching and to investigate possible ways to bridge this gap between curricula and tradition. Two studies were carried out. In the first study, the aim was to explore how science teachers met the curricula’s expectations of involving pupils in IBST. The result is based on twelve teachers reflecting in groups about their own inquiry activities. Two strategies were identified. Hybridization (existing laboratory activities were transformed) and imitation (investigative inquiry as carried out on national tests was imitated). The way scientific practices are represented in such activities is probably limiting pupils’ potential for critical thinking in everyday life. In the second study, possibilities to bridge gaps between the laboratory tradition and IBST in curricula were explored within a teacher professional development program. Tensions between key ideas of laboratory work in Swedish teaching tradition and IBST, as discussed in international literature, were made explicit. It was then used as a point of departure to negotiate upon the purposes of involving students in laboratory work. The result was based on ten teachers divided in three groups. Eventually, two out of the three groups did explicit articulated awareness of different purposes linked to different types of laboratory activities. The third group showed limited awareness although they developed similar activities as the two other groups. This indicates that teaching tradition is an important variable when implementing new ideas and worthy taking into account and challenge. Baksidestext Grundskolans läroplan för naturämnena betonar laborativt undersökande arbete i syftet att utveckla elevers kritiska tänkande medan undervisningstraditionen betonar laborationer i syftet att ge ökad förståelse för ämnesinnehåll. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur detta glapp gestaltar sig i senare delen av grundskolan och hur detta glapp kan överbryggas. I delstudie ett utforskades lärares sätt att tillmötesgå förväntningar om undersökande arbete. Två strategier identifierades: hybridisering (befintliga laborationer omformades) och imitering (nationella prov härmades). Det finns risk för att dessa aktiviteter framställer naturvetenskapliga praktiker på ett sätt som ger begränsade förutsättningar för kritiskt tänkande i vardagsliv. I delstudie två utforskades möjligheten av att använda spänningar mellan läroplan och laborationstradition som utgångspunkt för att överbrygga glapp mellan läroplan och tradition. Spänningar synliggjordes och var utgångspunkt för förhandling om syften med laborationer. Resultatet visade att två utav totalt tre grupper i slutändan explicit skiljde på olika syften med olika laborativa aktiviteter. Detta indikerar att laborationstraditionen är en viktig faktor, värd att ta med i beräkningen, när undersökande arbete ska införlivas
Naturvetenskapens argumentativa kärna som ledstjärna när man engagera elever i systematiska undersökningar
No full textI läroplaner för de naturvetenskapliga ämnena är ett av de långsiktiga målen att elever ska utveckla förmågan att genomföra systematiska undersökningar. Systematiska undersökningar refererar till naturvetenskapliga arbetsmetoder. Men det finns inte bara en naturvetenskaplig metod, utan en mångfald som har väldigt olika innebörd i olika discipliner. De skiljer sig fundamentalt när det gäller till exempel idéer kring metoder, data, analyser och kunskapsanspråk. En fråga blir då vilka idéer som är representativa för det naturvetenskapliga arbetssätten och som lärare ska presentera i skolan. En utgångspunkt för det ramverket som presenteras här är att se naturvetenskapliga arbetssätt som kunskapsskapande praktiker. I dessa praktiker ställer forskare frågor om materiella fenomen och utvecklar förslag på svar, stödda av olika typer av empiriska och teoretiska bevismedel. Därefter publiceras detta så att kunskapspåståendena kan bli en del av ett kritiskt och konsensussökande samtal inom en gemenskap av sakkunniga kollegor. I denna process använder forskare ett flertal olika naturvetenskapliga praktiker och tankesätt som redskap. Dessa kan delas upp i två nivåer: en laborativ nivå, där fokus ligger på de kunskaper och fallgropar som enskilda forskare och forskargrupper måste vara medvetna om, samt de procedurer de måste följa för att deras studier ska anses vetenskapliga; och en social nivå, där kunskap utvecklas och etableras genom ett kritiskt och konsensussökande samtal inom forskarkollektivet. Detta bygger på en idé om naturvetenskapen som grundläggande argumentativ där den sociala och institutionella dimensionen är fundamental för att förstå det naturvetenskapliga arbetssätten. I detta konferensbidrag kommer några etablerade didaktiska modeller presenteras i ljus av ramverket ovan och några konsekvenser för undervisning diskuteras. </p
Skolans laborationer och traditionens makt
No full textTraditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet
- …
