1,721,007 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Nätprovfiske i Jönköpings kommun 2022–2023
No full textStora Nätaren, Stensjön och Kåvasjön ingår i Huskvarnaåns vattensystem. Barnarpasjön ingår i Tabergsåns vattensystem. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Det standardiserade provfisket ska även ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. I Barnarpasjöns fall är provfisket också en del av uppföljningen av åtgärder med att restaurera sjön. De standardiserade nätprovfiskena finansierades av Jönköpings kommun, samt i Stensjön fiskerättsägare i Stensjön och i Stora Nätaren Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes av personal från Länsstyrelsen med hjälp av fiskerättsägare. Fältarbetet utförde i augusti 2022 och 2023. Under provfisket i Stensjön fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gös, mört och sarv. Fångstvikten dominerades av gös, följt av braxen och mört medan över hälften av fångade fiskar var abborrar. I bottensatta nät var den totala fångsten per ansträngning bland de största som uppmätts i nätprovfisken i Jönköpings län och betraktas därför som mycket stor. Mer än halva fångsvikten utgjordes av abborre och gös varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning. Jämfört med föregående nätprovfiske i Stensjön har fångsten per nät i stort sett fördubblats. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns samlade ekologiska status och en förbättring jämfört med det senaste nätprovfisket. Fortsatt tyder fångsten på att sjön är påverkad av förhöjd näringshalt. Under provfisket i Stora Nätaren fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, mört och sarv. Abborre och mört var den vanligaste fångsten, följt av braxen och gös. Den totala fångsten per ansträngning var stor jämfört med regionala sjöar och normal jämfört med svenska gössjöar men lägre än närbelägna Stensjön, Ylen och Lilla Nätaren. Överlag var det små skillnader jämfört med föregående nätprovfiske. Fångsten av abborre har dock ökat medan gös minskat. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms vara måttlig. Måttlig status stämmer väl överens med bedömningen från den senaste statusklassningen av sjöns ekologiska status med avseende på fisk och föregående nätprovfiske. Fångsten tyder på att sjön är påverkad av övergödning. Fångstvikten av rovfisk var större än fångstvikten av karpfisk varför sjön bedöms vara rovfiskdominerad. Inga arter uppvisar rekryteringsstörningar som bedöms härleda från försurning. Under provfisket i Barnarpasjön fångades abborre, gädda, mört och sutare. Mört utgjorde mer än halva fångstvikten. Fångsten per nät var stor i regionala jämförelser och jämfört med svenska näringsrika sjöar. Den ekologiska statusen med avseende på fisk var måttlig, vilket stämmer väl med föregående provfiske. Karpfisk dominerade, varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Inga rekryteringsstörningar som härleds till försurning påvisades. Under provfisket i Kåvasjön fångades abborre, björkna, braxen, gers, mört och en obestämd karpfisk. Abborre dominerade fångstvikten tack vare att det fångades en individ över ett kilo. I övrigt var fångsten ganska jämnt fördelad mellan fångade arter. Jämfört med regionala sjöar av liknande djup betraktas fångsten som liten. Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig, vilket stämmer väl med bedömningen vid föregående provfiske. Karpfisk dominerade fångsten varför sjön bedöms vara karpfiskdominerad. Fångsten var liten och rekryteringspåverkan kan inte uteslutas. Orsaken till detta är inte försurningsrelaterad utan i så fall av annan orsak
Nätprovfiske i Mycklaflon 2018 [Elektronisk resurs]
No full textMycklaflon är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur och fiske. Sjön är även utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom rovfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med det standardiserade nätprovfisket 2018 var regionalmiljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Undersökning och utvärdering finansierades av Mycklaflons iskevårdsområdesförening, Eksjö kommun, Eksjö Energi samt via Länsstyrelsen i Jönköpings läns provfiskeprogram ”Värdefulla Vatten” och arbete med uppföljning av skyddade områden. Fältarbetet utfördes under fyra nätter mellan den 13:e och 17:e augusti 2018 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen.</p
Nätprovfiske i Jönköpings län 2015
No full textI den här rapporten redovisas och utvärderas resultaten från 25 sjöar som nätprovfiskades av Länsstyrelsen i Jönköpings län sommaren 2015. Syftet med provfiskena har i de flesta fall varit kalkeffektuppföljning. Syftet kan också vara uppföljning av biologisk återställning i form av mörtutsättningar i sjöar som varit så försurade att mörtbestånden slagits ut eller kraftigt försvagats. Resultatet kommer även ligga till grund för bedömning av ekologisk status inom vattenförvaltningen. Provfisket kan också ligga till grund för fiskerättsägarnas fortsatta arbete med fiskevården. Provfiskena har finansierats via kalkeffektuppföljningen. Samtliga sjöar utom Försjön, Hagasjön och Mossjön har kalkats. Av de provfiskade sjöarna har 18 provfiskats utifrån standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Övriga sju sjöar har provfiskats genom ett så kallat inventeringsfiske med begränsad nätansträngning
Nätprovfiske i Ralången 2021
No full textRalången är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten för natur och regionalt värde-fullt vatten för fiske (2006), samt bedömts ha ett högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2021 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Aneby kommun, Ralångens fiskevårdsområdesförening samt Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 9 och 12 augusti 2021 av personal från länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdesföreningen
Nätprovfiske i Noen 2022 [Elektronisk resurs]
No full textNoen är en populär sjö för fiske som ingår i Svartåns vattensystem och är belägen en mil nordväst om Aneby. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansierades av Noens fiskevårdsförening. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 15 och 18 augusti 2022 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar från föreningen.Under provfisket fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört, sarv, siklöja och sutare. Fångsten i bottensatta nät dominerades av abborre följt av mört och braxen. I pelagiska nät dominerade abborre följt av mört och siklöja. Den totala fångsten per ansträngning var stor i relation till andra sjöar 20-35 meter djupa i såväl sydöstra Sverige under 200 meter över havet som på sydsvenska höglandet. Få gäddor fångades, vilket är normalt. Fångst av gädda i nätprovfisken ger en underskattad bild av beståndet. Bergsimpa, lake och ruda ska finnas, men fångades inte och förekomsten är sannolikt liten.I bottensatta nät var fångsten per ansträngning måttligt större än vid tidigare nätprovfisken av dagens metodik. Framför allt förklaras ökningen av att fångsten av mört ökat. Utvecklingen för gers har varit den omvända. Andelen abborre var för första gången lägre än 50 procent. Andelen mört och braxen var större än vid tidigare provfisken samtidigt som an[1]delen gers minskat för varje provfisketillfälle. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning ungefär lika stor som 2012 men betydligt mindre än 1996. I stort påminner fångsten av siklöja fångsten 1996 även om beståndet 2022 tycks varit mer dominerat av årsyngel.Resultatet antyder att abborren återgått till att domineras av mindre individer. Uttaget av fiskätande abborre bedöms ha varit på en hållbar nivå över tid. Däremot syns en minskning jämfört med 2012. Eftersom det inte är de största abborrarna (matfisk) som minskat beror det sannolikt inte på ett för stort uttag av fisk från fisket utan snarare förändringar som kan förklaras av naturliga variationer eller förändrad ekologi och miljö.Att fångsten per ansträngning ökat, att karpfisken ökar på bekostnad av rovfisk och att fisken tenderar att fångas mer ytligt och närmare stränderna signalerar att sjön i ökad grad är påverkad av övergödning. Men det kan delvis också vara en effekt av ökad medeltemperatur. Om förekomsten av undervattensvegetation (smalbladig och vanlig vattenpest) kan det också vara en potentiell delförklaring till de övergripande förändringarna.Den ekologiska statusen med avseende på fisk bedöms efter expertgranskning vara måttlig. Måttlig status innebär en sänkning från god status vid senaste nätprovfisket men är samma bedömning som gjordes av sjöns samlade ekologiska status i den senaste statusklassningen. Måttlig status motiveras av den omfattande och återkommande problematiken med syrebrist, att arter som om sommaren primärt förekommer under språngskiktet inte påträffas eller förekommer i en avsevärt mindre omfattning än vad som bedöms vara ursprungligt samt att fångsten signalerar påverkan av övergödning genom ett eutrofieringsindex. Sjön bedöms vara svagt rovfiskdominerad. Inga arter uppvisade rekryteringsstörningar som härleds till försurning.Den viktigaste uppgiften framåt bedöms vara att åtgärda sjöns problem med syrebrist. Fler åtgärdsförslag presenteras sist i rapporten.</p
Nätprovfiske i Vidöstern 2016 [Elektronisk resurs]
No full textVidöstern är utpekad som regionalt värdefullt vatten för natur och som nationellt särskilt värdefullt vatten för fiske (2006). Syftet med provfisket 2016 var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska också ligga till grund för fiskevårdsområdesföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Provfisket har finansierats av Vidösterns fiskevårdsområde samt Länsstyrelsen i Kronobergs och Jönköpings län. Provfisket genomfördes med 56 bottensatta nät och tolv pelagiska nät under fyra nätter mellan den 22 och 26 augusti 2016. Provfisket utfördes enligt standardiserad metodik för provfiske med översiktsnät (SIS, 2015). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköpings län där medlemmar ur Vidösterns fiskevårdsområde bistod med hjälp i samband med fältarbetet.</p
Kräftprovfiske Jönköpings län 2011-2012 [Elektronisk resurs]
No full textI utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2011 och 2012. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 26 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping och Aneby kommuner. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkeffektuppföljning.</p
Kräftprovfiske Jönköpings län 2013-2015
No full textI utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2013, 2014 och 2015. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 41 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping, Nässjö och Aneby kommuner. Krusosabäcken, Sågån och Källerydsån har kräftprovfiskats vid två tillfällen under dessa tre år. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar, att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkningseffektuppföljning
- …
