1,721,021 research outputs found
Rethinking the model offence from 'trafficking' to 'modern slavery'?
No full textThe overarching objective of this volume is to discuss and critique the legal regulation of human trafficking in national and transnational context. Specifically, discussion is needed not only with regard to the historical and philosophical points of departure for any criminalisation of trafficking, but also, regarding the societal and social framework, the empirical dimension such as existing statistics in the area, and the need for more data. The book combines descriptive and normative analyses of the crime of trafficking in human beings from a cross-legal perspective. Notwithstanding the enhanced interest for human trafficking in politics, the public and the media, a critical perspective such as the one pursued herewith has so far been largely absent. Against this background, this approach allows for theoretical findings to be addressed by pointing out and elaborating different, interdisciplinary conflicts and inconsistencies in the regulation of human trafficking. The book discusses the phenomenon of human trafficking critically from various angles, giving it ‘shape’ and showing how it comes to life in the legal regulation
Från målsägande till brottsoffer. Milstolpar och kursändringar längs med vägen.
No full textAbstract in Undetermined I denna essä skildras hur målsägarens ställning successivt förändrats i ett långt historiskt perspektiv, från medeltiden till nutid. Genom den judiciella revolutionen och rättsväsendets professionalisering har målsägandens ställning som den som "äger målet", rätten att tala vid tinget, förändrats och målsäganden slutligen omvandlats till ett brottsoffer. Offer för våld står i centrum
Implicit Bias, Self-Defence and the Reasonable Person
Full text linkThe reasonable person standard is used in adjudicating claims of self-defence. In US law, an individual may use defensive force if her beliefs that a threat is imminent and that force is required are beliefs that a reasonable person would have. In English law, it is sufficient that beliefs in imminence and necessity are genuinely held; but the reasonableness of so believing is given an evidential role in establishing the genuineness of the beliefs. There is, of course, much contention over how to spell out when, and in virtue of what, such beliefs are reasonable. In this chapter, we identify some distinctive issues that arise when we consider that implicit racial bias might be implicated in the beliefs in imminence and necessity. Considering two prominent interpretations of the reasonable person standard, we argue that neither is acceptable. On one interpretation, we risk unfairness to the defendant-who may non-culpably harbour bias. On another, the standard embeds racist stereotypes. Whilst there are formulations of the defence that may serve to mitigate these problems, we argue that they cannot be avoided in the presence of racist social structures
Ersättning för kränkning ur ett rättssociologiskt perspektiv. "En särskild typ av omtanke och kärlek".
Full text linkI artikeln kommer brottsoffrens kränkningsersättning att analyseras ur ett rättssociologiskt perspektiv. Ersättningen kommer att relateras till den svenska kriminalpolitiska utvecklingen, till olika samhälls- och rättsvetenskapliga teorier och begrepp vilka kan vara användbara för en fördjupad förståelse av ersättningen utifrån skadeståndsrättsligt, viktimologiskt och kriminalpolitiskt perspektiv. Sedan Aristoteles (384–322 f.Kr.) införde distinktionen mellan den distributiva och korrektiva (av Thomas av Aquino även kallad för den kompensatoriska och som jag använder här) formen av rättvisa, har dessa olika kategorier av rättvisa uppfattats som två i grunden separata företeelser. Distributiv rättvisa gäller, förenklat sett, hur resurser skall fördelas, och den förutsätter normalt intressekonflikter mellan individer och grupper gentemot kollektivets nyttigheter, ofta i form av staten. Den kompensatoriska rättvisan avser hur ersättning för ett visst handlande skall bestämmas och rör i princip enbart relationen mellan två parter. I det mellanmänskliga umgänget kan någon begå orättvisa gärningar eller skada någon annan, och den som ofrivilligt blivit föremål för sådan orättvisa eller skada skall enligt den kompensatoriska rättvisan ersättas och kompenseras för detta, samtidigt som den som begått handlingen skall straffas. I praktiken, har det hävdats, föregås den kompensatoriska rättvisan av den distributiva, eftersom en strukturell orättvisa påverkar hur de mellanmänskliga handlingarna värderas och eventuellt korrigeras utifrån rättvisehänsyn.1 Grundläggande för den kompensatoriska och korrektiva rättvisan är dess djupa korrelativa i meningen växelvisa dimension, skadevållarens skyldigheter går inte att skilja från den skadelidandes rättigheter och vice versa. Det finns en överhängande risk med att det sammantagna ersättningssystemet framstår som alltför komplext ur den enskildes synvinkel. Detta är olyckligt eftersom ersättningens symboliska funktion av att konkretisera rättens normativa grund hotas. Avslutningsvis skulle jag därför vilja lyfta fram behovet av ökad kunskap om hur ersättningssystemet upplevs utifrån brottsoffrens perspektiv. Att skaffa sådan kunskap är dock ingen enkel uppgift, eftersom skilda kunskapsnivåer hos respondenterna rörande samspelet mellan försäkringar, skadestånd och straff spelar stor roll för utfallet. För att knyta an till min inledning vill jag därför åter betona värdet av förenkling och överblickbarhet i fråga om samhällets reaktioner på brottsliga gärningar. Detta är inte minst viktigt för att på sikt stödet skall kunna bevaras för en human kriminalpolitik grundad på kunskap: när rättens kommunikation inte når mottagaren ökar bara fixeringen vid det oförlösta, och detta medför i praktiken krav på vedergällning och upprättelse
- …
