1,721,000 research outputs found
Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden
No full textHartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med
socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden
(This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their
experiences of the segregated school system).
Syfte:
Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltiden
före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssätt
påverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling.
Metod:
För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppen
utgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k.
halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efter
skoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin
senare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k. helsegregerad skolform.
För att kartlägga elevernas minnen och upplevelser från den segregerade skoltiden, har vi
använt oss av nutida, retrospektiva och framtida frågeställningar. Elevernas ålder var vid
intervjutillfället mellan 17 – 26 år.
Resultat:
Vårt resultat visar entydigt att eleverna inte upplevde några hinder eller problem med den
segregerade skolformen, utan snarare såg möjligheter att få hjälp med sina svårigheter. Det
har i studien framkommit att yrkeskompetens, förhållningssätt, metoder och lärarnas
inställning har spelat en avgörande roll för elevernas utveckling. Brister i nämnda faktorer
har visat sig bidra till att behovet av segregering har uppkommit. Enligt vår undersökning
har ingen av eleverna sagt att den segregerade skoltiden varit negativ eller stigmatiserande,
tvärtom uttrycker alla att utan den segregerade tiden, hade inte deras liv varit lika positivt
som det är i dag. De segregerade skolformerna har endast upplevts ge positiva möjligheter.
Nyckelord: elever med socioemotionella svårigheter, lärarnas förhållningssätt, möjligheter
och hinder, segregerade skolformer.
Balli Lelinge Ing-Marie Hartnor Handledare: Ingrid Sandén
Examinator: Lars Berglun
Att manifestera sin kunskap : Ett systematiskt kvalitetsarbete om delaktighet och kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun
No full textAtt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, som är centralt i all utbildningsverksamhet, tar tid – vilket innebär att man måste få tid. Utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun tolkar hög kvalité som tid, långsiktighet och tålamod. En fråga som många ställer sig är hur man kan involvera fler i det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning har visat att de utvecklingsinsatser som professionerna själva gör eller tar fram utifrån de lokala behoven och förutsättningarna är de som ger de bästa och mest hållbar resultaten. Inom förskolorna i Vellinge kommun fanns ett behov av att hitta verktyg och processer för att samla in och analysera data i syfte att uppnå en högre systematik i förbättringsarbetet. År 2016 inledde en grupp förskollärare en processtödjarutbildning i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) på Malmö universitet. Utbildningssatsningen fick namnet: Vellinge förskola – Alla barns rätt till en likvärdig skola. Under tre år förkovrade sig förskollärarna i att identifiera utvecklingsområden, utföra förbättringsinsatser och att utvärdera dessa. Deras arbete har under det senaste tre åren inneburit att de på olika sätt arbetat med vetenskapliga och kollegiala professionella lärprocesser. Deras arbete har lett fram till den här antologin där de har manifesterat sin kunskap i fyra spännande kapitel. Att skriva en antologi som bygger på verksamhetens utmaningar och behov är en process likt en bergochdalbana – just när man tror att man förstår allt måste man ta en paus, ta ett steg tillbaka och betrakta det man skrivit på ett nytt sätt. Det är både en kunskapsresa och en känslomässig resa. Antologin är även ett bidragit till det praktiknära verksamhetsutvecklande forskningsfältet. Författarna till antologin kan nu med högt huvud och stolthet sprida sitt kvalitetsarbete och nya kunskaper till Dig som håller denna antologi i din hand. Välkommen till en av Sveriges bästa utbildningskommuner – en kommun som vågar göra det lilla extra! Varje kapitel ansvaras av författarna själva. Vid eventuella frågor kontaktas respektive författare
Undervisning och lärande : Med stöd i skolutvecklingsmodellen Learning study utforskar sju fritidshem sin undervisningspraktik i Vellinge kommun
No full textAtt arbeta med tillitsskapande och långsiktiga processer kräver stabilitet och förtroende - att respektera varandras förmågor. En framgångsrik styrkedja präglas av kommunikation, dialog och samsyn i alla led. Det är ett signum för utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun, där kvalitet inte byggs under en begränsad tid, utan över mandatperioder. Man vet att kvalitet tar tid, att det kräver tålamod och förståelse för betydelsen av hållbar utveckling som ska tillfredsställa inte bara dagens behov utan även bidrar till kommande generationers möjligheter till utveckling och lärande. Utbildningssatsningen Vellinges fritidshem – Alla barns rätt till en likvärdig skola startade 2017 för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshemmet. Ett samarbete inleddes med Regionalt utvecklingscentrum vid Malmö universitet som fick i uppdrag att ge föreläsningar för samtlig personal samt att utbilda en grupp processledare inom fritidshemmet. Det övergripande syftet med satsningen är att verksamheterna systematiskt ska genomsyras av ett forskningsbaserat förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Undervisning i fritidshemmet är ett centralt innehåll i läroplanen och där omsorg, utveckling och lärande utgör dess helhet. I denna antologi har skolutvecklingsmodellen Learning study utforskats och prövats som undervisningsmodell där fritidslärarna vägletts främst genom tre frågor: Vad innebär det att kunna det som vi vill att eleverna ska lära sig? Vad är det i vår undervisning som gör skillnad om elever lär sig eller inte? Vad måste man lära sig för att kunna något på ett visst sätt? Syftet med en Learning study är att höja undervisningens kvalitet med fokus på ett bestämt innehåll. Initialt har fritidslärarna analyserat elevernas förståelse av ett valt lärandeobjekt innan undervisningen har startat, och därefter har de planerat för vilka förmågor de vill att eleverna ska utveckla. Grundidén bakom en Learning study är enkelt uttryckt att allt lärande kräver strukturerad (och systematisk) variation. Detta handlar inte om olika metoder att undervisa utan om olika sätt att presentera för eleverna de aspekter som är kritiska för att de ska förstå lärandeobjektet. Följande antologi är skriven av fritidslärare på sju olika fritidshem med stöd av biträdande rektorer och rektorer. Denna antologi vill bidra till forskningsfältet praktikutvecklande skolforskning i fritidshem, med fokus på undervisningens kvalitet. En viktig del i denna forskningsansats bygger på att de utvecklingsinsatser som görs utgår från professionernas egna verksamhetsbehov, villkor och förutsättningar. Det har visat sig vara det som ger de bästa och mest hållbara resultaten över tid, vilket är i linje med Vellinge kommuns intentioner. Denna utbildningsinsats är ett exempel på långsiktiga processer för att befästa och utveckla fritidslärarnas professionella kunskapsbas. Denna kunskapsutveckling har förutsatt stegvisa, noggranna och systematiska kollektiva processer. I följande antologin visas hur kollektiva lärardrivna processer kan bidra till praktikutveckling där nya kunskaper och redskap utvecklas och bidrar till det övergripande systematiska arbetet, och belyser undervisning och lärande som får en direkt nytta för fritidslärarnas undervisning. Varje kapitel ansvaras av författarna och vid eventuella frågor kontaktas respektive författare och/eller rektor
Fritidshem som lyfter : Skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun
No full textBalli Lelinge, universitetsadjunkt på Malmö högskola, har haft förmånen att vara en del av fritidshemssatsningen i Hörby kommun, 2015-2017. Processen kan närmst beskrivas som en blandning av utbildning, forskning och kollegial samverkan – där hela styrkedjan på ett eller annat sätt varit delaktig i processen. Det övergripande syftet med fritidshemssatsningen har varit att fördjupa förståelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt i verksamheterna. Detta har gjorts genom att kompetensutbilda ett antal fritidspedagoger från respektive fritidshem, s.k. processtödjare, kring ”uppdraget”, det systematiska kvalitetsarbetet och skapandet av kommungemensamma målområden. Kompetenssatsningen har även inkluderat all annan personal inom fritidshemmen. Förutom att fördjupa och kvalitetshöja den fritidspedagogiska verksamheten i Hörby kommun, syftar naturligtvis även antologin på att bidra till det fritidshemspedagogiska fältets möjligheter och utmaningar i Sverige. Antologin inleds med förvaltningschefens syn på skolutveckling, styrning och ledarskap – som följs upp av en övergripande inledning kring fritidshemssatsningen. De efterföljande fem kapitlen är antologins hjärta. Här får vi ta del av fritidshemmens olika utvecklingsarbeten om pedagogisk och organisatorisk utveckling. Antologin avslutas med en summering och blick framåt av universitets lektor Jonas Alwall, Malmö högskola.Alla utvecklingsprocesser har en början och ett slut, häri ligger även Hörby kommuns fritidshems utmaningar, där förvaltningsledningen är en viktig motor. Det gäller nu att hålla fast vid de nya erövrade framgångarna och se deras nya läge som avtryck och avstamp för en fortsatt utvecklingsprocess som aldrig får stanna upp och slå sig till ro. Eller som Alwall säger: ”Hur undviker man den motsatta utvecklingen: att en förändrad verksamhet efter en tid glider tillbaka i det gamla?” De nya gjorda och uppnådda vinsterna får inte ses som säkrade för all framtid – det systematiska och målrelaterade arbetet måste hela tiden problematiseras, analyseras, följas upp och utvecklas vidare. Kanske är förmågan att hålla i och hålla ut, som allra viktigast nu
Fritidshem som lyfter : Skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun
No full textBalli Lelinge, universitetsadjunkt på Malmö högskola, har haft förmånen att vara en del av fritidshemssatsningen i Hörby kommun, 2015-2017. Processen kan närmst beskrivas som en blandning av utbildning, forskning och kollegial samverkan – där hela styrkedjan på ett eller annat sätt varit delaktig i processen. Det övergripande syftet med fritidshemssatsningen har varit att fördjupa förståelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt i verksamheterna. Detta har gjorts genom att kompetensutbilda ett antal fritidspedagoger från respektive fritidshem, s.k. processtödjare, kring ”uppdraget”, det systematiska kvalitetsarbetet och skapandet av kommungemensamma målområden. Kompetenssatsningen har även inkluderat all annan personal inom fritidshemmen. Förutom att fördjupa och kvalitetshöja den fritidspedagogiska verksamheten i Hörby kommun, syftar naturligtvis även antologin på att bidra till det fritidshemspedagogiska fältets möjligheter och utmaningar i Sverige. Antologin inleds med förvaltningschefens syn på skolutveckling, styrning och ledarskap – som följs upp av en övergripande inledning kring fritidshemssatsningen. De efterföljande fem kapitlen är antologins hjärta. Här får vi ta del av fritidshemmens olika utvecklingsarbeten om pedagogisk och organisatorisk utveckling. Antologin avslutas med en summering och blick framåt av universitets lektor Jonas Alwall, Malmö högskola.Alla utvecklingsprocesser har en början och ett slut, häri ligger även Hörby kommuns fritidshems utmaningar, där förvaltningsledningen är en viktig motor. Det gäller nu att hålla fast vid de nya erövrade framgångarna och se deras nya läge som avtryck och avstamp för en fortsatt utvecklingsprocess som aldrig får stanna upp och slå sig till ro. Eller som Alwall säger: ”Hur undviker man den motsatta utvecklingen: att en förändrad verksamhet efter en tid glider tillbaka i det gamla?” De nya gjorda och uppnådda vinsterna får inte ses som säkrade för all framtid – det systematiska och målrelaterade arbetet måste hela tiden problematiseras, analyseras, följas upp och utvecklas vidare. Kanske är förmågan att hålla i och hålla ut, som allra viktigast nu
Att manifestera sin kunskap : Ett systematiskt kvalitetsarbete om delaktighet och kunskapsutveckling på fyra förskolor i Vellinge kommun
No full textAtt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, som är centralt i all utbildningsverksamhet, tar tid – vilket innebär att man måste få tid. Utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun tolkar hög kvalité som tid, långsiktighet och tålamod. En fråga som många ställer sig är hur man kan involvera fler i det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning har visat att de utvecklingsinsatser som professionerna själva gör eller tar fram utifrån de lokala behoven och förutsättningarna är de som ger de bästa och mest hållbar resultaten. Inom förskolorna i Vellinge kommun fanns ett behov av att hitta verktyg och processer för att samla in och analysera data i syfte att uppnå en högre systematik i förbättringsarbetet. År 2016 inledde en grupp förskollärare en processtödjarutbildning i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) på Malmö universitet. Utbildningssatsningen fick namnet: Vellinge förskola – Alla barns rätt till en likvärdig skola. Under tre år förkovrade sig förskollärarna i att identifiera utvecklingsområden, utföra förbättringsinsatser och att utvärdera dessa. Deras arbete har under det senaste tre åren inneburit att de på olika sätt arbetat med vetenskapliga och kollegiala professionella lärprocesser. Deras arbete har lett fram till den här antologin där de har manifesterat sin kunskap i fyra spännande kapitel. Att skriva en antologi som bygger på verksamhetens utmaningar och behov är en process likt en bergochdalbana – just när man tror att man förstår allt måste man ta en paus, ta ett steg tillbaka och betrakta det man skrivit på ett nytt sätt. Det är både en kunskapsresa och en känslomässig resa. Antologin är även ett bidragit till det praktiknära verksamhetsutvecklande forskningsfältet. Författarna till antologin kan nu med högt huvud och stolthet sprida sitt kvalitetsarbete och nya kunskaper till Dig som håller denna antologi i din hand. Välkommen till en av Sveriges bästa utbildningskommuner – en kommun som vågar göra det lilla extra! Varje kapitel ansvaras av författarna själva. Vid eventuella frågor kontaktas respektive författare
Flipped Classroom : on a digitized dance lesson
No full textThe aim of this lesson study is to develop knowledge about how teachers can enhance students’ digitizing dancing in grade four, by the use of ‘flipped classroom’.
Research question:
The specific research question of the study is: what difference in knowledge is expressed by the teacher’s during their collegial discussions before and after their lessons of digitized dance lesson in the subject of Sport and Health?
Methological and theoretical framework:
The structure of the study is a collective and cyclical processes (Lewis, 2015), aiming to develop an experienced problem (Lewis & Tsuchida, 1997) which is comparable to the lesson study method (Stigler & Hiebert, 1999). In order to account for the teachers' statements and experiences of improvement areas in teaching practice, the variational theoretical perspective has been taken into account (Holmqvist, 2006; Lo, 2014; Marton & Lo, 2017) as a lens.
The participants are four teachers and 25 students. The teachers have met on average every second week for two hours during a nine-month period. The data material consists mainly of teachers’ collegial reflections, classroom observations, interviews with teachers and video documentations. The lesson study has also been shared for all the school members and at Malmo University.
Teaching design:
The teaching design are based on a video of dance with instructions, which is put on the school's learning platform three days in advance. The students are supposed to learn as much as possible before the lesson. To put out something in advance that students can share when they want and how often they want, is called Flipped Classroom (Barker, 2013). Some of the instructions were about getting well prepared for the dance lesson, to be divided in groups and that the students will give each other a “friend's response” in the form of improvement feedback.
Result and analysis:
The evaluating and analysis, which consists of a selection of transcripts that illustrate and relate to the research question of the study, after the lesson study highlighted four aspects of learning:
Aspect one: The instructions on the dance and lesson that the teacher put on the school's learning platform three days before the lesson seem to improve the quality of the lesson and the equivalence between the students.
Aspect two: The students in need of additional customization are included in the dance. According to the teacher, this depends partly on a positive cooperative climate and on comrades learning through computers.
Aspect three: The comrades response takes place formatively and continuously while everyone develops and refines their dance steps and movement patterns during the lesson.
Aspect four: Since all students in each group have each computer, there is no power struggle over who will hold the computer.
Conclusion:
Based on learning aspects two and four, the computer seems to make it possible to distinguish the dance pattern for student learning. Based on learning aspects one and three, the flipped classroom contributes to an increased relevance structure and to an improved lesson. This kind of lesson study seems to have a mediating effect on learning and respect for each other. The students' comrade response can be characterized by the so-called proximal development (Säljö, 2014). The teacher's changed teaching structure seems to have influenced the students' ability to distinguish learning objects from the dance (Marton & Booth, 1997).
l
References:
Barker, D. (2013). Input Flipped Classroom. Stockholm, Sweden: Natur & Kultur.
Holmqvist, M. (Ed.). (2006). Lärande i skolan: Learning study som
skolutvecklingsmodell [Learning in school: Learning study as school development model]. Lund,
Sweden: Studentlitteratur.
Lewis, C. (2015). What Is Improvement Science? Do We Need It in Education? Educational
Researcher, v44 n1 p54-61 Jan-Feb 2015. 8 pp. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Lewis, C. & Tsuchida, I. (1997). Planned educational change in Japan: The shift to student-centered
elementary science. Journal of Education Policy, 12:5, 313–331.
Lo, M. L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande [Variation theory: for better
teaching and learning]. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Marton, F. & Lo, M. L. (2007). Learning from the "Learning Study". Journal of
Research in Teacher Education, 14(1), 31-46.
Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum
Associates, Publishers.
Stigler, J. W., & Hiebert, J. (1999). The teaching gap: Best ideas from the world’s teachers for
improving education in the classroom. New York: Summit Books.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A socio-
cultural perspective; in Swedish] Lund, Sweden: Studentlitteratur
Undervisning och lärande : Med stöd i skolutvecklingsmodellen Learning study utforskar sju fritidshem sin undervisningspraktik i Vellinge kommun
No full textAtt arbeta med tillitsskapande och långsiktiga processer kräver stabilitet och förtroende - att respektera varandras förmågor. En framgångsrik styrkedja präglas av kommunikation, dialog och samsyn i alla led. Det är ett signum för utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun, där kvalitet inte byggs under en begränsad tid, utan över mandatperioder. Man vet att kvalitet tar tid, att det kräver tålamod och förståelse för betydelsen av hållbar utveckling som ska tillfredsställa inte bara dagens behov utan även bidrar till kommande generationers möjligheter till utveckling och lärande. Utbildningssatsningen Vellinges fritidshem – Alla barns rätt till en likvärdig skola startade 2017 för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshemmet. Ett samarbete inleddes med Regionalt utvecklingscentrum vid Malmö universitet som fick i uppdrag att ge föreläsningar för samtlig personal samt att utbilda en grupp processledare inom fritidshemmet. Det övergripande syftet med satsningen är att verksamheterna systematiskt ska genomsyras av ett forskningsbaserat förhållningssätt och beprövad erfarenhet. Undervisning i fritidshemmet är ett centralt innehåll i läroplanen och där omsorg, utveckling och lärande utgör dess helhet. I denna antologi har skolutvecklingsmodellen Learning study utforskats och prövats som undervisningsmodell där fritidslärarna vägletts främst genom tre frågor: Vad innebär det att kunna det som vi vill att eleverna ska lära sig? Vad är det i vår undervisning som gör skillnad om elever lär sig eller inte? Vad måste man lära sig för att kunna något på ett visst sätt? Syftet med en Learning study är att höja undervisningens kvalitet med fokus på ett bestämt innehåll. Initialt har fritidslärarna analyserat elevernas förståelse av ett valt lärandeobjekt innan undervisningen har startat, och därefter har de planerat för vilka förmågor de vill att eleverna ska utveckla. Grundidén bakom en Learning study är enkelt uttryckt att allt lärande kräver strukturerad (och systematisk) variation. Detta handlar inte om olika metoder att undervisa utan om olika sätt att presentera för eleverna de aspekter som är kritiska för att de ska förstå lärandeobjektet. Följande antologi är skriven av fritidslärare på sju olika fritidshem med stöd av biträdande rektorer och rektorer. Denna antologi vill bidra till forskningsfältet praktikutvecklande skolforskning i fritidshem, med fokus på undervisningens kvalitet. En viktig del i denna forskningsansats bygger på att de utvecklingsinsatser som görs utgår från professionernas egna verksamhetsbehov, villkor och förutsättningar. Det har visat sig vara det som ger de bästa och mest hållbara resultaten över tid, vilket är i linje med Vellinge kommuns intentioner. Denna utbildningsinsats är ett exempel på långsiktiga processer för att befästa och utveckla fritidslärarnas professionella kunskapsbas. Denna kunskapsutveckling har förutsatt stegvisa, noggranna och systematiska kollektiva processer. I följande antologin visas hur kollektiva lärardrivna processer kan bidra till praktikutveckling där nya kunskaper och redskap utvecklas och bidrar till det övergripande systematiska arbetet, och belyser undervisning och lärande som får en direkt nytta för fritidslärarnas undervisning. Varje kapitel ansvaras av författarna och vid eventuella frågor kontaktas respektive författare och/eller rektor
Predicting challenges to student learning in a learning study : Analysing the intended object of learning
No full textPurpose This study determines which aspects of the intended object of learning (planned by teachers during the first phase of a learning study) is made discernible from a learners' perspective. In a learning study, the intended, enacted, and lived object of learning are considered. This study focuses on the learning material used by teachers while designing a lesson. Design/methodology/approach In many learning studies, variation theory is used to design lessons, which predicts difficulties in and possibilities for student learning. The data consisted of a lesson part - instruction through a video-recorded dance choreography - employed to enhance primary school (in a Swedish context, grade 4) students' dancing skills in the subject of Physical Education and Health. The choreography comprised five different sequences, where a variation occurred when the subsequent (new) sequence was applied to the previous movement pattern. The sequences acted as building blocks, where the students' transitions from one movement pattern to another were logical and distinguishable. Findings The results of this study show in what way an analysis of learning material, based on variation theory, can help teachers take into account the level of complexity of the object of learning. The results also identify which parts of a lesson design can be predicted to present a higher degree of challenge and by that more difficult to grasp, especially for students with different educational needs. Originality/value Lessons may be designed based on theoretical assumptions to ensure effective classroom learning and provide guidance to teachers based on student needs
Learning study - att göra skillnad! : Kunskapsutvecklande och inkluderande undervisning på fritidshem i Lomma kommun
No full textBalli Lelinge och Christina Svensson, universitetsadjunkter och doktorander vid Malmö universitet, har haft förmånen att vägleda Karstorpskolans fritidshem praktikutvecklande forskningsprojekt läsåret 2019/2020: Learning study – att göra skillnad! . Detta pilotprojekt har präglats av gemensam respekt och tillit mellan de inblandade parterna. Fritidslärarna på Karstorps fritidshem identifierade fyra olika kunskapsområden där elevernas förståelse och lärande behövde utvecklas. I alla fyra Learning studies har undervisningspraktiken varit i förgrunden. Detta har bland annat initialt (före lektionen) inneburit att mäta elevernas förkunskaper (förtest) av det aktuella lärandeobjektet som har följts upp med eftertest och senarelagda eftertest. Enligt fritidslärarna har denna skolutvecklingsmodell varit en ny pedagogisk upplevelse, och som har bidragit och utmanat deras tankar om undervisning och lärande. Fritidslärarna har prövat och utforskat delar av variationsteorin för att fördjupa sin förståelse för de villkor som är förknippade med förhållandet mellan undervisning och lärande. Något kort om de fyra Learning studierna i antologin. Fritidshemmet Skeppet har gjort en studie som bidragit till att först. elevernas djupare förståelse för vad det innebär att säga Hej. Piratens fritidshem har i sin studie synliggjort elevernas kunskaper om hur känslor utan ord uppfattas av andra för att först. innebörden av kroppsspråket. Lärandeobjektet som Flottens fritidshem arbetat med bygger på vilken kunskap och förståelse eleverna har kring att redigera och klippa en bild på iPaden. Avslutningsvis har Kajutans fritidshem i sin studie studerat betydelsen av hur lektionsdesignen kan främja en ökad utveckling av elevers kreativa förmågor. Antologin vill bidra till forskningsfältet praktikutvecklande skolforskning i fritidshem, där fokus är undervisningens kvalitet. En kombination av kollaborativa processer och undervisningsutveckling har genom skolutvecklingsmodellen Learning study prövats och utforskats i detta projekt. Att skriva en antologi är en kollektiv kunskapsresa som leder till nya spännande kunskaper i verksamheterna. Den här antologin bygger på ett intresse av att utveckla sin undervisningspraktik och systematiskt ta reda på något man vill först. Varje kapitel ansvaras av författarna och vid eventuella frågor kontaktas respektive författare och/eller rektor.
- …
