13,756 research outputs found
Efficient optimization for L infinity-problems using pseudoconvexity
No full textIn this paper we consider the problem of solving geometric reconstruction problems with the L ∞-norm. Previous work has shown that globally optimal solutions can be computed reliably for a series of such problems. The methods for computing the solutions have relied on the property of quasiconvexity. For quasiconvex problems, checking if there exists a solution below a certain objective value can be posed as a convex feasibility problem. To solve the L ∞problem one typically employs a bisection algorithm, generating a sequence of convex problems. In this paper we present more efficient ways of computing the solutions. We derive necessary and sufficient conditions for a global optimum. A key property is that of pseudoconvexity, which is a stronger condition than quasiconvexity. The results open up the possibility of using local optimization methods for more efficient computations. We present two such algorithms. The first one is an interior point method that uses the KKT conditions and the second one is similar to the bisection method in the sense it solves a sequence of SOCP problems. Results are presented and compared to the standard bisection algorithm on real data for various problems and scenarios with improved performance..Carl Olsson, Anders P. Eriksson and Fredrik Kah
Recension av: Karin L. Eriksson (red.), Möten med mening. Ämnesdidaktiska fallstudier i konst och humaniora
No full textRecension av Karin L. Eriksson (red.), Möten med mening. Ämnesdidaktiska fallstudier i konst och humanior
Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift
No full textLjunggren, L., Sandstrom, A., Bergstrom, U., Mattila, J., Lappalainen, A., Johansson, G., Sundblad, G., Casini, M., Kaljuste, O., and Eriksson, B. K. 2010. Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift. - ICES Journal of Marine Science, 67: 1587-1595
Hans Nilsson-Ehle, Varia Romanica, eds. L. Lindvall et O. Eriksson, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 1991
No full textAttal Pierre. Hans Nilsson-Ehle, Varia Romanica, eds. L. Lindvall et O. Eriksson, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 1991. In: L'Information Grammaticale, N. 68, 1996. pp. 59-60
Hans Nilsson-Ehle, Varia Romanica, eds. L. Lindvall et O. Eriksson, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 1991
No full textAttal Pierre. Hans Nilsson-Ehle, Varia Romanica, eds. L. Lindvall et O. Eriksson, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg, 1991. In: L'Information Grammaticale, N. 68, 1996. pp. 59-60
Caroline Eriksson Examensarbete : Systerkonsert - Examenskonsert & Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän
No full textAbstract The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style. The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet. Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. Systerkonsert Examenskonsert Madliene Ahlström Eriksson & Caroline Eriksson 9 sep. 2023 kl. 16.00Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm PROGRAMORDNINGRulin & Ericsson Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke & Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene.Eder bröllopsdag Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene.Näckstämda - Tyska klockorna Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. & musiker: Madliene. Koreografi & dansare: Carin & Jan-Olof. Hornlåt efter Liss-Mats Anna Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif & Madliene. Lästringe storpolska Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline, Leif & Madliene.Dans till Fryksdalsmelodi Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif & Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. Åttamanengel Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif & Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. Lilla Barn Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S & T. Engelbrecht, Caroline, Daniel & Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine & Madliene.När musiken spelar Text & musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine & Madliene.Vågsveparn Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland. Arr: Caroline, Daniel & Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel & Magnus. Konstant Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel & Magnus. T-korsning & Kärl-eken Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora & Torunn. Samt Daniel & Magnus från Albatross. Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora & Torunn. Samt Daniel & Magnus från Albatross. Dansare: Marita & Thommas. Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp & Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.Blekingepolskan Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene. Lilla Lasse Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Vi ska dansa med SaraText & musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från Sörmländska Låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Ragatan Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt Korta Rosenberg, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Skärborgarvisan Text & musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen Sörmländska låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Burr i magen Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva & Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. No poker face Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin & Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva & Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa.______________________________________Alla medmusiker och dansare: Carin Alnebratt - DansCaroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sångCecilia Etterlin - FiolDaniel Fredriksson - Mandora och mandolaElsa Örde - FiolGustav Stavbom - FiolHanna Areskoug - FiolHannes Ahlinder - NyckelharpaIda Maria Schwahn - FiolJakob Grunditz - NyckelharpaJan-Olof Johansson - DansJosephine Betschart - Sång och rytminstrumentLeif Johansson - FiolMadliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarrMagnus Lundmark - SlagverkMarita Lagergren Lindberg - DansMattias Lindberg - DansMikael Lindberg - DansMira Loringer - DansNora Lilja - FiolOlle Hovmark - DansSunniva Abelli - Nyckelharpa och sångThommas Andersen - DansTorunn Thurfjell - NyckelharpaWendi Löffler - DansÅsa Hannegård - Dans </p
One-size fits-all-l\uf6sningar fungerar s\ue4llan i v\ue5rden
No full text”L\ue5t oss diskutera hur de olika vetenskapliga traditionerna kan bidra till att f\uf6rb\ue4ttra v\ue5rden”, det skriver Erik Eriksson och Christian Gadolin
Caroline Eriksson Examensarbete : Systerkonsert - Examenskonsert & Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän
No full textAbstract The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style. The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet. Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. Systerkonsert Examenskonsert Madliene Ahlström Eriksson & Caroline Eriksson 9 sep. 2023 kl. 16.00Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm PROGRAMORDNINGRulin & Ericsson Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke & Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene.Eder bröllopsdag Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene.Näckstämda - Tyska klockorna Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. & musiker: Madliene. Koreografi & dansare: Carin & Jan-Olof. Hornlåt efter Liss-Mats Anna Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif & Madliene. Lästringe storpolska Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline, Leif & Madliene.Dans till Fryksdalsmelodi Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif & Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. Åttamanengel Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif & Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. Lilla Barn Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S & T. Engelbrecht, Caroline, Daniel & Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine & Madliene.När musiken spelar Text & musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine & Madliene.Vågsveparn Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland. Arr: Caroline, Daniel & Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel & Magnus. Konstant Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel & Magnus. T-korsning & Kärl-eken Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora & Torunn. Samt Daniel & Magnus från Albatross. Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora & Torunn. Samt Daniel & Magnus från Albatross. Dansare: Marita & Thommas. Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp & Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.Blekingepolskan Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. & musiker: Caroline & Madliene. Lilla Lasse Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Vi ska dansa med SaraText & musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från Sörmländska Låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Ragatan Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt Korta Rosenberg, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Skärborgarvisan Text & musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen Sörmländska låtar. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. & musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.Burr i magen Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva & Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa. No poker face Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin & Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva & Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi & Åsa.______________________________________Alla medmusiker och dansare: Carin Alnebratt - DansCaroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sångCecilia Etterlin - FiolDaniel Fredriksson - Mandora och mandolaElsa Örde - FiolGustav Stavbom - FiolHanna Areskoug - FiolHannes Ahlinder - NyckelharpaIda Maria Schwahn - FiolJakob Grunditz - NyckelharpaJan-Olof Johansson - DansJosephine Betschart - Sång och rytminstrumentLeif Johansson - FiolMadliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarrMagnus Lundmark - SlagverkMarita Lagergren Lindberg - DansMattias Lindberg - DansMikael Lindberg - DansMira Loringer - DansNora Lilja - FiolOlle Hovmark - DansSunniva Abelli - Nyckelharpa och sångThommas Andersen - DansTorunn Thurfjell - NyckelharpaWendi Löffler - DansÅsa Hannegård - Dans </p
Toroidal Plasma Rotation Induced by Fast Ions Without External Momentum Injection in Tokamaks
No full textRapporto Politecnico di Torin
Drepanoistodus iommii Rasmussen & Eriksson & Lindskog 2021, sp. nov.
No full textDrepanoistodus iommii sp. nov. urn:lsid:zoobank.org:act: 0E2832F5-672E-4FAE-B5A5-CBA5DE1A4824 Fig. 6E–H partim Drepanoistodus aff. basiovalis – Mellgren & Eriksson 2010: fig. 7m (only). Drepanoistodus cf. basiovalis – Mellgren et al. 2012: fig. 5e. Diagnosis A Drepanoistodus species characterised by a geniculate element with distinct keels on the cusp and upper margin of the base; a straight basal margin; a straight to weakly rounded (convex) anterior margin and cusp which is approximately twice the length of the upper margin of the base. Etymology Named in honour of legendary guitarist Tony Iommi, founding member of heavy metal band Black Sabbath. Material examined Ten geniculate elements including eight from the Lynna section. Holotype, geniculate element (Fig. 6E–F); LO 12479T. Type locality River bank near the mouth of Lynna River, village of Kolchanovo, St. Petersburg region, Russia (60°00′39″ N, 32°33′49″ E). Type stratum Approximately 10 cm above the local base of the Lynna Formation, sample LY 12-16. Lower part of the Lenodus variabilis Zone. Description Cusp reclined and straight with distinct keels developed on the anterior (upper) and posterior (lower) margins. A median, longitudinal carina is developed on both sides of the cusp, but it is especially distinct on the inner side. Base is characterised by a straight or almost straight basal margin and a distinct keel on the upper margin. Whereas this keel is slightly convex, the upper margin below the keel is straight. Anterior margin is usually straight or weakly rounded (convex), but occasionally, it is strongly rounded. Angle A between the cusp and upper margin of the base is ca 30° (mean) with a standard deviation at 4.2 (Fig. 5B), and the mean ratio between length of the free upper margin (b) and the free cusp (c) is 0.54 (standard deviation 0.10). Remarks In the PCA plot (Fig. 4), the population of D. iommii sp. nov. is situated in the upper right corner, separated from the D. basiovalis population as well as the other two new species populations described herein. The vectors in the biplot demonstrate that this is mainly due to the straight basal margin, the relatively long upper margin (high b/c values), and the usually straight anterior margin in D. iommii sp. nov., which is in accordance with the characters diagnosed above. The hypothesis that the population of D. iommii sp. nov. is morphologically different from the D. basiovalis population is supported by the PERMANOVA test (Fig. 5A), which shows that the probability that the two populations are the same is exceedingly low (p (same) = 1.00E- 04). Occurrence The L. antivariabilis Zone (sample LY12-9) to the L. variabilis Zone (sample LY12-21b). Outside the St. Petersburg region, D. iommii sp. nov. has been recorded from the L. variabilis Zone at the Hällekis quarry in Västergötland, Sweden (Mellgren & Eriksson 2010; referred to as D. aff. basiovalis) and from the L. pseudoplanus Zone or E. suecicus Zone of the island Osmussaar, Estonia (Mellgren et al. 2012; reported as D. cf. basiovalis).Published as part of Rasmussen, Jan Audun, Eriksson, Mats E. & Lindskog, Anders, 2021, Middle Ordovician Drepanoistodus (Vertebrata, Conodonta) from Baltica, with description of three new species, pp. 106-134 in European Journal of Taxonomy 774 on pages 119-120, DOI: 10.5852/ejt.2021.774.1533, http://zenodo.org/record/555714
- …
