87,509 research outputs found
Brad Kropp
Bradley Kropp, son of Mr. and Mrs. Allen F. Kropp, was selected from Uintah High School to attend Boys State
Technological entrepreneurship and small business innovation programs
Fredric Kropp & Roxanne Zoli
Fordonsaerodynamik - trubbig kropp
Fordonstillverkare l\ue4gger idag ned mycket utvecklingsarbete p\ue5 att skapa mer energieffektiva fordon som m\uf6ter framtida CO2 (koldioxid) krav. F\uf6r att klara detta kr\ue4vs b\ue5de f\uf6rb\ue4ttring av drivlinor och minimering av motst\ue5ndskrafter. Det aerodynamiska motst\ue5ndet \ue4r det s\ue4rklass st\uf6rsta motst\ue5ndet, i motorv\ue4gsfart, f\uf6r ett passagerarfordon och det st\ue5r f\uf6r en betydande del av motst\ue5ndskrafterna som m\ue5ste \uf6vervinnas vid en normal anv\ue4ndning, stads och landsv\ue4gsk\uf6rning. Eftersom en minskning av motst\ue5ndet inneb\ue4r en minskad energi\ue5tg\ue5ng f\uf6r framdrivningen av fordonet, blir detta en direkt minskning av br\ue4nslef\uf6rbrukningen. Det aerodynamiska motst\ue5ndet kan delas upp i tv\ue5 delar, friktion och tryckkrafter. Tryckkrafterna \ue4r de dominerande krafterna f\uf6r ett passagerarfordon. Man brukar s\ue4ga att 80-90% av det aerodynamiska motst\ue5ndet \ue4r tryckkrafter och resten \ue4r friktion. F\uf6r en vingprofil \ue4r 95% friktionskrafter och resten tryck. N\ue4r friktionskrafterna \ue4r de dominerande kallar vi kroppen str\uf6mlinjeformad och n\ue4r tryckkrafterna dominerar kallar vi den trubbig. Ett passagerarfordon klassas vanligen som en trubbig kropp. De st\uf6rsta tryckkrafterna kommer fr\ue5n vaken, vid bakdelen p\ue5 en trubbig kropp
L’editoria popolare nella Roma del XVI secolo
In den historischen Beständen römischer Bibliotheken finden sich Dutzende von Flugschriften (avvisi a stampa), die laut der Frontispizien «Bernardino Beccari, libraio alla Minerva» zuzuschreiben sind. Beccari verfügte seit dem Jahr 1575 über ein Buchhandelsprivileg und brachte bis circa 1600 zahlreiche Flugschriften zum Druck. Die in unregelmäßigen Abständen, aber kontinuierlich veröffentlichten Flugschriften richteten sich an ein Publikum, das am aktuellen Zeitgeschehen interessiert war, weswegen sie dementsprechend sprachlich aufbereitet wurden. Sie stellen eine wichtige frühe Etappe bei der Herausbildung des Journalismus in Italien dar. Der vorliegende Beitrag untersucht an ausgewählten Beispielen die sprachlichen Besonderheiten dieser nichtliterarischen populären Textsorte: Beccaris Individualstil schlägt sich in zahlreichen rekurrenten Formulierungen nieder. Darüber hinaus ist deutlich zu erkennen, wie sich bei der sprachlichen Gestaltung der an einen großen Adressatenkreis gerichteten Flugschriften das Vorbild des Toskanischen immer deutlicher bemerkbar mach
US Federal Government entrepreneurship: New enterprise structures
Purpose - The purpose of this paper is to guide the formation and to determine the structure of new governmental entrepreneurial ventures based on the nature of the public goods and the need for an entrepreneurial orientation. Design/methodology/research - This paper is conceptual and is based on reviews of appropriate organizational structure and entrepreneurship, cases studies, and the authors' experiences. Findings - Public or quasi-public entities may need to change their organizational structure in order to act more entrepreneurially and to be more effective in accomplishing their missions. Propositions are raised to guide the development of new public or private enterprises and provide the basis for future research. Research limitations/implications - This paper is conceptual and needs to be tested empirically. Though other levels of government and countries were included, a major focus is on the US federal government. Originality/value - This is the first published research on the topic of new enterprise government structures based on the nature of the goods and the requisite entrepreneurial orientation. It will help governmental and quasi-governmental organizations in developing efficient and effective organizational structures.Fredric Kropp, Roxanne Zoli
Hur kropp och hälsa framställs i NO-läromedel för F-3 : En jämförande innehålls-och multimodalanalys i förhållande till läroplanen
Läromedel spelar en central roll i skolans undervisning och utformas med utgångspunkt i den nationella läroplanen, i det här fallet den svenska läroplanen. Den här studien fokuserar specifikt på ämnesområdet kropp och hälsa inom NO-läromedel för årskurs F-3. Studien undersöker hur innehållet inom kropp och hälsa presenteras, samt hur det förhåller sig till läroplanen. Studiens syfte är att belysa hur läromedel i NO för årskurs F-3 kan stödja elevers begreppsförståelse inom området kropp och hälsa genom att, med utgångspunkt i sociokulturell och multimodal teori samt tidigare forskning om läromedlens betydelse för undervisning och språk-och kunskapsutveckling, räkna antalet ämnesspecifika begrepp samt analysera hur ämnesspecifika begrepp och multimodala resurser framställs i relation till läroplanens mål. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: Hur förhåller sig läromedlet till Skolverkets mål och syfte inom ämnet, alltså Lgr 22 när det kommer till området kropp och hälsa? Vilka multimodala uttrycksformer finns med i de olika läromedlen och hur kan dessa skapa förutsättningar för elevers förståelse av området kropp och hälsa? Hur många och vilka ämnesspecifika ord framträder i läromedlen och hur skiljer sig antalet och användningen i respektive läromedel? Studien har inspirerats av egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och dess bakgrund vilar i Skolverkets läroplan och skollagen. Studien har även en tydlig didaktisk förankring, då den relaterar till hur läromedel används i undervisningen och vilka pedagogiska konsekvenser de kan ha. Det rör sig om en läromedelsanalys som fokuserar på tre olika läromedel: Det spirar, Boken om NO samt NO-boken. Samtliga är anpassade för årskurs F-3. Det bör noteras att Boken om NO och NO-boken är var sin bok som används under hela F-3 perioden, medan Det spirar består av fyra böcker: en för årskurs 1, en för årskurs 2 samt två för årskurs 3. Metoden som studien bygger på är både kvantitativ och kvalitativ, där innehållsanalys och multimodal analys används. Resultaten bekräftar till stor del den tidigare forskningen, men presenterar även ny kunskap som inte har behandlats i samma utsträckning. Den bidrar med insikter om NO-läromedel i årskurs F-3, om hur de relaterar till kursplanen, samt hur bild och text samverkar i ämnesspecifik framställning. Resultaten visar att de analyserade läromedlen skiljer sig markant i användning av ämnesspecifika begrepp, multimodala resurser och textinnehåll. Det framgår även att samtliga läromedel i viss mån brister i att täcka delar av kursplanens innehåll, antingen genom att vissa delar saknas helt eller behandlas mycket litet. Två av läromedlen framstår, utifrån de analyserade faktorerna, som mer omfattande och informativa för undervisningen i området kropp och hälsa.
Hur kropp och hälsa framställs i NO-läromedel för F-3 : En jämförande innehålls-och multimodalanalys i förhållande till läroplanen
Läromedel spelar en central roll i skolans undervisning och utformas med utgångspunkt i den nationella läroplanen, i det här fallet den svenska läroplanen. Den här studien fokuserar specifikt på ämnesområdet kropp och hälsa inom NO-läromedel för årskurs F-3. Studien undersöker hur innehållet inom kropp och hälsa presenteras, samt hur det förhåller sig till läroplanen. Studiens syfte är att belysa hur läromedel i NO för årskurs F-3 kan stödja elevers begreppsförståelse inom området kropp och hälsa genom att, med utgångspunkt i sociokulturell och multimodal teori samt tidigare forskning om läromedlens betydelse för undervisning och språk-och kunskapsutveckling, räkna antalet ämnesspecifika begrepp samt analysera hur ämnesspecifika begrepp och multimodala resurser framställs i relation till läroplanens mål. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: Hur förhåller sig läromedlet till Skolverkets mål och syfte inom ämnet, alltså Lgr 22 när det kommer till området kropp och hälsa? Vilka multimodala uttrycksformer finns med i de olika läromedlen och hur kan dessa skapa förutsättningar för elevers förståelse av området kropp och hälsa? Hur många och vilka ämnesspecifika ord framträder i läromedlen och hur skiljer sig antalet och användningen i respektive läromedel? Studien har inspirerats av egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och dess bakgrund vilar i Skolverkets läroplan och skollagen. Studien har även en tydlig didaktisk förankring, då den relaterar till hur läromedel används i undervisningen och vilka pedagogiska konsekvenser de kan ha. Det rör sig om en läromedelsanalys som fokuserar på tre olika läromedel: Det spirar, Boken om NO samt NO-boken. Samtliga är anpassade för årskurs F-3. Det bör noteras att Boken om NO och NO-boken är var sin bok som används under hela F-3 perioden, medan Det spirar består av fyra böcker: en för årskurs 1, en för årskurs 2 samt två för årskurs 3. Metoden som studien bygger på är både kvantitativ och kvalitativ, där innehållsanalys och multimodal analys används. Resultaten bekräftar till stor del den tidigare forskningen, men presenterar även ny kunskap som inte har behandlats i samma utsträckning. Den bidrar med insikter om NO-läromedel i årskurs F-3, om hur de relaterar till kursplanen, samt hur bild och text samverkar i ämnesspecifik framställning. Resultaten visar att de analyserade läromedlen skiljer sig markant i användning av ämnesspecifika begrepp, multimodala resurser och textinnehåll. Det framgår även att samtliga läromedel i viss mån brister i att täcka delar av kursplanens innehåll, antingen genom att vissa delar saknas helt eller behandlas mycket litet. Två av läromedlen framstår, utifrån de analyserade faktorerna, som mer omfattande och informativa för undervisningen i området kropp och hälsa.
Creutzfeldt-Jakob disease and homocysteine levels in plasma and cerebrospinal fluid
Background: There is evidence that homocysteine contributes to various neurodegenerative disorders. Objective: To assess the values of homocysteine in patients with Creutzfeldt-Jakob disease (CJD) in both cerebrospinal fluid (CSF) and plasma. Methods: Study design: Case control study. Total homocysteine was quantified in CSF and plasma samples of CJD patients (n = 13) and healthy controls (n = 13). Results: Mean values in healthy controls: 0.15 mumol/l +/- 0.07 (CSF) and 9.10 mumol/l +/- 2.99 (plasma); mean values in CJD patients: 0.13 mumol/l +/- 0.03 (CSF) and 9.22 mumol/l +/- 1.81 (plasma). No significant differences between CJD patients and controls were observed (Mann-Whitney U, p > 0.05). Conclusions: The results indicate that the CSF and plasma of CJD patients showed no higher endogenous levels of homocysteine as compared to normal healthy controls. These findings provide no evidence for an additional role of homocysteine in the pathogenetic mechanisms underlying CJD neurodegeneration. Copyright (C) 2005 S. Karger AG, Basel
South African business dynamics: Measuring entrepreneurship
This study attempts to develop a scale to measure the individual entrepreneurial orientation (IEO) of persons in South Africa. Respondents were subjected to a survey instrument and provided information on items pertaining to their demographics, entrepreneurial orientation, and values. The results showed substantial differences on the range of items between black and white entrepreneurs.Fredric Kropp and Noel J. Lindsa
- …
