11,045 research outputs found
Marknadsrisken och Börsen – En empirisk studie av Dow Jones Index
No full textSyftet med denna D-uppsats i finansiering är att undersöka om det finns något signifikant samband mellan Dow Jones Index och de oberoende makrovariablerna: kortränta, långränta, penningmängd, inflation, inflationsförväntningar och inköpschefsindex. Om samband påvisas avser jag att undersöka vilken och hur stor påverkan de olika variablerna har på Dow Jones Index. Mina signifikanta makrovariabler kommer jag sedan att tillsätta i en multiindex modell, vars syfte är att vara en beräkning av avkastning utifrån markandsrisken av en investering på New York börsen. För att undersöka sambandet mellan Dow Jones Index och förklaringsvariablerna användes multipel regressionsanalys. Undersökningen baseras på månadsdata från januari 1989 till och med oktober 2005. Mitt resultat konstaterade att börsen visade på en brytpunkt vid december 1998. Följande signifikanta resultat erhölls från undersökningen januari 1989 – december 1998: En ökning av inflationsförväntningar har en negativ inverkan på börsen. En ökning av industriproduktion med en lead på tre månader, växelkursen och inköpschefsindex har en positiv effekt på börsen. Tillsammans uppnår dessa variabler en förklaringsgrad på 28.6 %. Följande signifikanta resultat erhölls från undersökningen januari 1999 – oktober 2005: En ökning av industriproduktion med en lagg på en månad har en negativ inverkan på börsen. En ökning av växelkursen både med lagg på två månader och utan någon tidsförskjutning, korträntan, inflation och inflationsförväntningar har alla en positiv effekt på börsen. Tillsammans uppnår dessa variabler en förklaringsgrad på 30 %. Slutligen konstrueras en multi-index modell för beräkning av avkastning på Dow Jones Index
VERDIEN AV LIV OG HELSE Hvor mye bør samfunnet være villig til å betale for helseforbedringer?
No full textØkonomisk evaluering er et verktøy som har fått økende anvendelse som beslutningsgrunnlag ved prioriteringer i helsevesenet. Fordi det er knapphet på ressurser er det nødvendig å vurdere om nytten av ressursbruken eller ressursfordelingen står i et akseptabelt forhold til kostnadene. Det ville være uetisk å ignorere kostnaden ved en gitt helsetjeneste; det innebærer å ignorere spørsmålet om ressursbruken kunne gitt mer nytte i form av helseforbedring eller livredning for andre pasienter. Likevel reiser økonomiske analyser en rekke problemer av etisk, økonomisk-teoretisk, metodologisk og praktisk art. Senter for medisinsk metodevurdering (SMM), Helseøkonomiprogrammet ved Universitetet i Oslo (HERO) og Sosial- og helsedirektoratet (SHD) besluttet derfor våren 2002 å arrangere en konferanse der man ville drøfte noen av de vanskelige problemene knyttet til økonomisk evaluering og prioritering. Man inviterte politikere fra alle politiske fløyer og fagfolk med svært ulik tilnærming slik det fremgår av programmet. I denne rapporten legger vi frem skriftlige bidrag fra de fleste av foredragsholderne. En redaksjonskomite bestående av Berit Bringedal, Tor Iversen og Ivar Sønbø Kristiansen har redigert rapporten sammen med informasjonsmedarbeiderne Dagny Fredheim og Gunn Kristin Tjoflot. Redaksjonsarbeidet har begrenset seg til forslag om klargjøring av argumenter og enhetlig grafisk layout. Forfatterne har stått fritt til å uttrykke sine meninger, og disse står for enkeltpersonenes regning, ikke for deres arbeidsgiveres. Konferansen vakte stor interesse med ca 170 påmeldte deltakere. Mens mange av foredragsholderne hadde fått i oppdrag å vurdere grenser for samfunnets betalingsvilje for liv og helseforbedringer, ønsket de selv i liten grad å uttrykke seg konkret om dette. Artiklene belyser likevel en rekke teoretiske og praktiske aspekter ved økonomisk evaluering og prioritering. Rapporten gir et bilde av viktige helseøkonomiske problemstillinger, samt noen av de sentrale problemene knyttet til økonomiske analyser av helsetiltak. Vi håper rapporten kan være nyttig for alle som skal bruke økonomisk evaluering i sitt arbeide.Økonomisk evaluering; prioritering; helse
Utvärdering av två regionala cykelstråk i Skåne
No full textI Skåne pågår ett arbete med att förbättra möjligheterna att resa till och från de större städerna med cykel. Arbetet sker genom konceptet Supercykelvägar i Skåne som Region Skåne ansvarar för. Målet är att få fler att välja cykeln för sina vardagliga resor och skapa ökad tillgänglighet och valfrihet för de som bor i städernas utkant eller i samhällena runt omkring. Arbetet handlar i huvudsak om att förbättra redan befintlig infrastruktur så att den uppfyller kravet på Supercykelvägar vad gäller tillgänglighet, framkomlighet, komfort samt trygghet och trafiksäkerhet. Som ett led i förbättringarna har två regionala stråk utvärderats: Malmö–Lund och Malmö–Lomma. Stråken har utvärderats med avseende på cykelflöden och hastigheter, typ av cyklar som används samt cyklisternas åsikter om cykelstråkens kvalitet och de förbättringar som skett. Studien baseras på flera olika typer av data som samlats in under projektet (år 2020–2022): flödes- och hastighetsmätningar, vägkantsobservationer, enkäter och fokusgruppsdiskussioner. Utöver detta har vi även själva inspekterat cykelstråken. Resultaten visar bland annat att elcykeln slagit igenom stort, andel elcyklister var 34, 39 och 41 procent i genomsnitt i de tre observationsplatserna. Vidare var användning av elcykel betydligt högre bland kvinnor än bland män. I enkäten delade vi upp cykelstråken i kortare sträckor och det fanns tydliga skillnader i hur nöjda de tillfrågade cyklisterna var med olika delar. Det gällde såväl infrastrukturen som interaktionen med andra trafikanter. Dock var det ingen större skillnad i resultat beroende på cykeltyp. Cyklisterna hade märkt av flera förbättringar som skett på cykelstråken de senaste åren och de var generellt positiva till dessa. Dock fanns en del kritik mot vissa nya lösningar vilket tyder på att man inte lyckats med dessa fullt ut. Till exempel ändrades sträckningen på ett ställe så att cykelbanan nu går runt ett bostadsområde i stället för igenom. Detta tyckte cyklisterna var bra men flera av dem upplevde att de nya kurvor som skapats var för snäva och dessutom låg det ofta grus i dessa. I enkätsvar och fokusgruppsdiskussioner framkom också ett antal brister på stråken som cyklisterna anser behöver förbättras. Exempel på sådana brister är buskar och träd som växer in över cykelbanan, dålig belysning, sprickor och andra ojämnheter i asfalten och dåligt utformade korsningar. </p
Feministiske implikasjoner i Amelia Jones' kunsthistoriske metode
No full textOppgaven er orientert om å undersøke den amerikanske kunsthistorikeren Amelia Jones' metode med fokus på feministiske implikasjoner. Utgangspunktet er det siste kapitlet i hennes bok Body art: Performing the subject fra 1998 –– ”Dispersed subjects and the demise of the ’individual’: 1990s bodies in/as art.” I denne teksten undersøker Jones kroppsorientert kunst i 1990 årene opp mot en samtidig kontekst hvor subjektet på ulike måter iscenesettes og formuleres som oppløst og partikulært. Mitt prosjekt handler dels om å analysere Jones’ strategiske handlinger og engasjement i denne prosessen opp mot hennes teoretiske referanser. Videre i oppgaven diskuterer jeg disse metodologiske aspektene i forhold til to dominerende begrep om feministisk praksis innenfor kunstfeltet. Med utgangspunkt i et tverrfaglig perspektiv betyr det at jeg kartlegger Jones' metode i forhold til ulike disipliner innenfor kunstfeltet som; kunstteori, -praksis, -historisk praksis, -kuratering og -kritikk.
Min erfaring er at utviklingen av feministiske strategier innenfor kunstfeltet ofte blir sortert som to polariserende retninger. På den ene siden som en ”første generasjon” feministisk kritikk av kunsthistorien og som viser til aktører som var aktive fra slutten av 1960 årene. Dette fremstilles da som en vendning som er opptatt av kropp og identitet ut fra spesielt kvinners erfaringer. På den andre siden avløses denne bevegelse fra slutten av 1970-årene av en såkalt ”andre generasjon” feministisk kritikk. Disse aktørene baserer seg på tverrfaglige og postmoderne teorier hvor ”kvinnen” og ”kvinnelighet” som feminismens fremste subjekt kritiseres og oppløses.
Jeg viser hvordan Jones’ metodikk i likhet med den første generasjonen feminister tar utgangspunkt i kropp og begrep om femininitet som middel til å undergrave patriarkalske makthierarkier innenfor tradisjonelle kunstsystem, og hvordan hun i samsvar med den andre generasjonen feminister underbygger og legitimerer sitt feministiske ståsted med referanse til tverrfaglig teori. På bakgrunn av dette konkluderer jeg i oppgavens avsluttende kapittel at Jones til forskjell fra disse forgjengerne ikke bare problematiserer kvinners identitet i lys av forskjellige identitetsaspekt, men at hun åpner for en videre forståelse av feminismens subjekt, uavhengig av biologiske –– men ikke kroppslige tegn på kjønn. Forstått som en strategi som er innstilt for å synliggjøre identitet på subjektets historisk betingede, kulturelle og sosiale premisser snarere enn overordnede identitetskategorier, kobler jeg avslutningsvis Jones’ strategi til hennes begrep om ”parafeminisme”. Parafeminisme er et begrep som Jones har utviklet flere år senere i relasjon til Pipilotti Rists videoinstallasjoner i boken Self/image: Technology, representation and the contemporary subject fra 2006. Konklusjonen er at Jones, i utveksling med andre, produserer partikulære begrep om subjekter/objekter som problematiserer patriarkalske maktstrukturer, snarere enn å formulere normative og endelige svar på spørsmål om feminismens subjekt
Utvärdering av en portfölj i Dow Jones Industrial Average optimerad genom mean-variance analysis
No full textThis thesis evaluates the mean-variance analysis framework by comparing the performance of an optimized portfolio consisting of stocks from the Dow Jones Industrial Average to the performance of the Dow Jones Industrial Average index itself. The results show that the optimized portfolio performs better than the corresponding index when evaluated on the period between 2015 and 2019. However, the variance of the returns are high and therefore it is difficult to determine if mean-variance analysis performs better than its corresponding index in the general case. Furthermore, it is shown that individual stocks can still influence the movement of an optimized portfolio significantly, even though the model is supposed to diversify firm-specific risk. Thus, the authors recommend modifying the model by restricting the amount that is allowed to be invested in a single stock, if one wishes to apply mean-variance analysis in reality. To be able to draw further conclusions, more practical research within the subject needs to be done.Denna uppsats utvärderar ramverket ”mean-variance analysis” genom att jämföra prestandan av en optimerad portfölj bestående av aktier från Dow Jones Industrial Average med prestandan av indexet Dow Jones Industrial Average självt. Resultaten visar att att den optimerade portföljen presterar bättre än motsvarande index när de utvärderas på perioden 2015 till 2019. Dock är variansen av avkastningen hög och det är därför svårt att bedöma om mean-variance analysis generellt sett presterar bättre än sitt motsvarande index. Vidare visas det att individuella aktier fortfarande kan påverka den optimerade portföljens rörelser, fastän modellen antas diversifiera företagsspecifik risk. På grund av detta rekommenderar författarna att modifiera modellen genom att begränsa mängden som kan investeras i en individuell aktie, om man önskar att tillämpa mean-variance analysis i verkligheten. För att kunna dra vidare slutsatser så krävs mer praktisk forskning inom området
Jones (Birth, 1882-01-19)
No full textAddress: State Av.497/Pg 41/1882/M W/Amer/Amer/T.E.Taggart, M.D.Original record filed in drawer labeled 'Johnson-Jones, A'
Et spørsmål om affekt: En sammenlignende analyse av forholdet mellom kropp, bilde og teknologi hos Laura Marks og Amelia Jones
No full textDenne oppgaven undersøker forholdet mellom kropp, bilde og teknologi, gjennom en sammenlignende analyse av bøkene "Touch: Sensuous Theory and Multisensory Media" (2002) av Laura Marks, og "Self/Image: Technology, Representation and the Contemporary Subject" (2006) av Amelia Jones. Nærlesningen av bøkene undersøkes som et spørsmål om affekt: hvilke ubevisste og materielle prosesser foregår i forholdene? Forfatterne diskuterer nye medier i et sanselig perspektiv, hvor teknologien er integrert i menneskets sfære, ikke som et verktøy, men på et kroppslig nivå. Med utgangspunkt i affekt problematiseres en slik kontekst ved å se på formene for kobling, kommunikasjon og erfaring som utfolder seg her. "Self/Image" og "Touch" kritiserer tradisjoner som har basert seg på motsetningsforhold i tenkningen rundt erfaring, og som har dyrket det visuelle og synssansen som middel for å nå, og manifestasjon på, universelle definisjoner. I forlengelse av dette kommenterer de identifikasjonsmodeller som baserer seg på avstand mellom betrakter og bilde. Videokunsten som Jones og Marks diskuterer, aktualiserer en annen form for, eller performativt endrer denne forståelsen av, visualitet. Premissene for dette ligger i en betraktning også av hva vi ikke ser i bildet, eller som vi "ser" med andre deler av kroppen. Teknologien, argumenterer dem på hver sin måte, har en avgjørende rolle for dette andre blikket. En sammenlignende analyse av bøkene mot slutten av oppgaven nyanserer forholdene mellom kropp og bilde
- …
