1,720,984 research outputs found
Det går hårt : Finlandssvenska ur ett sverigesvenskt perspektiv
No full textMed kommentar av Catharina Grünbau
Texts supporting action : On the comprehensibility and usability of official texts about business enterprise
No full textSyftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska användas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndighetstexter som handlar om olika procedurer som företagare behöver utföra. Jag granskar texterna i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan användas och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur texterna utformar sina instruktioner, med antagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar typiska uttryck för kongruenta realiseringar, och mindre typiska uttryck för metaforiska realiseringar. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna kräver. Resultaten visar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att användas. Vidare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt realiserade instruktioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begriplighetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som instruktioner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använder metaforiskt realiserade instruktioner. Resultaten visar också att texterna förutsätter att läsarna känner till vissa fackinterna begrepp, vilket antas utgöra ett begriplighetsproblem. Detta skulle kunna lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företagare hänvisar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden
Om Hållbarhetstermgruppen: Erfarenheter från att ta fram och sprida rådgivning om terminologin kring hållbar utveckling
Get PDFDen här artikeln presenterar Hållbarhetstermlistan, som samordnas av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen sedan starten sommaren 2021. Texten beskriver den grupp som ligger bakom listan, vilka frågor den tar sig an, hur listans termposter ser ut, samt hur gruppens arbete går till rent praktiskt. Avsikten med att göra den här beskrivningen i Nordterm-publikationen är att dela erfarenheter av termgruppsarbetet, exempelvis för en läsare som är intresserad av att starta en liknande termgrupp i ett annat land eller för ett annat ämnesområde. Artikeln avslutas med några sammanfattande lärdomar från termgruppens första fem terminer
Vi behöver ord för att tala om hållbarhet
No full textBlogginlägget skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar inlägget också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en typ av humanistisk kunskap som samhället behöver mer av.</p
"Man måste bli helt svensk för att hitta någonting" : Om myndigheters webbplatser ur ett andraspråksperspektiv
No full textSammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare
Förändringens ord : Samtidshistoriska nyord om miljö, klimat och omställning
No full textArtikeln presenterar en studie om ord och fraser kopplade till ekologisk hållbarhet, som listats i nyordslistor publicerade av Språkrådet och dess föregångare åren 1986–2021. Resultaten visar att 132 av de 1 533 nyord som hittills publicerats i listorna går att koppla till området. Dessa ord analyseras vidare med hänsyn till hur uppkomsten av hållbarhetsnyord i listorna relaterar till samhällsdebattens idékonjunkturer, vad hållbarhetsnyorden typiskt betecknar, samt vilka hållbarhetsnyord som får störst spridning. Syftet med studien är ytterst att bidra till en diskussion om språkets roll i hållbar utveckling.</p
Om Hållbarhetstermgruppen : Erfarenheter från att ta fram och sprida rådgivning om terminologin kring hållbar utveckling
No full textDen här artikeln presenterar Hållbarhetstermlistan, som samordnas av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen sedan starten sommaren 2021. Texten beskriver den grupp som ligger bakom listan, vilka frågor den tar sig an, hur listans termposter ser ut, samt hur gruppens arbete går till rent praktiskt. Avsikten med att göra den här beskrivningen i Nordterm-publikationen är att dela erfarenheter av termgruppsarbetet, exempelvis för en läsare som är intresserad av att starta en liknande termgrupp i ett annat land eller för ett annat ämnesområde. Artikeln avslutas med några sammanfattande lärdomar från termgruppens första fem terminer.This article presents the work of the Terminology Group for Sustainable Development, which is coordinated by the Language Council of Sweden at the Institute for Language and Folklore, ISOF. The group was initiated in the summer of 2021. The text describes the composition of the group and the different kinds of issues tackled by the group. It also describes what a term entry in the Sustainability Glossary looks like, and how the practical work is carried out. The intention of this article is to share experiences of the work, for example with readers who are interested in starting a similar term group in another country or within another subject area. The article ends with some of the lessons learned from the first five semesters of the term group’s work.</p
- …
