1,720,983 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Cypern och Grekland, tillsammans mot EU : en policyanalys av EU:s utvidgningspolicy mot Cypern 1988-2004
No full textCypern och Grekland har nära historiska, kulturella och ekonomiska kopplingar till varandra. När Cypern år 1990 ansökte om medlemskap i europeiska unionen och möttes av motstånd mot att ett land med en territoriell konflikt skulle ansluta sig, så stödde Grekland den grekcypriotiska sidan och förändrade EU-policyn mot Cypern genom att agera policyentreprenör. I min uppsats undersöker jag genom formuleringar i EU-dokument och med hjälp av tidigare forskning om Cypern och EU vilka policyprocesser det var som styrde beslutet att först låta Cypern bli kandidatland och sedan fullvärdig medlem. Detta görs med grund i Multiple Streams-teorin, som ger studien ett policyfokus som saknats i tidigare studier av förhållandet mellan EU och Cypern
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Kan fiskpredation reglera populationer av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön?
No full textFiskbestånden i Östersjön har sedan början av 1980-talet genomgått en omfattande förändring. Stora predatorer, som torsk (Gadus morhua) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i antal medan det finns tecken på att storspigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat. Denna sannolika ökning av storspigg skulle kunna ha att göra med minskningen av både torsk och abborre som predatorer i de kustnära tångbältena. För att undersöka detta utfördes ett mesokosmexperiment där torskens och abborrens förmåga att predera på storspigg undersöktes, både i ljus och mörker. Hypoteserna som arbetet utgick ifrån var att torsk var en bättre predator i mörker än i ljus och att torsk var en bättre predator än abborre i mörker. Resultaten visar på att torsk är den bättre predatorn i både ljus och mörker, samt att den är lika framgångsrik i mörker som i ljus. Detta tyder på att torskens försvinnande skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av storspigg. Ytterligare visades abborren vara en mer framgångsrik predator i mörker än i ljus, detta trots att den alltid anges som en visuell predator. Detta visar att även minskningen av abborre skulle kunna vara en anledning till att storspiggen ökar
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Thiamin (vitamin B1) in the aquatic food web
No full textThiamin (vitamin B1) is required for several life-sustaining processes in most organisms and cells, e.g. in the conversion of food to energy. It also serves as an antioxidant and is important for proper nerve signaling. Thiamin is produced predominantly by bacteria and phytoplankton in the aquatic food web. Not all bacteria and phytoplankton, nor any organisms in higher trophic levels can produce thiamin; instead, they rely on a continuous external supply and uptake of this essential compound. Thiamin deficiencies occur episodically in a wide range of taxa, especially in higher trophic levels. In the Baltic Sea, thiamin deficiencies has been most pronounced in salmon (Salmo salar) and recently deficiencies are also reported for other fish species and birds. This thesis focuses on thiamin dynamics in lower trophic levels, covering primary producers as well as primary consumers, as this topic has not received much attention previously. Thiamin content of common phytoplankton and zooplankton species and the transfer between them was investigated in experiments and field studies. The relationship between thiamin deficiency and underlying environmental factors was also investigated using monitoring data. Thiamin content differed among phytoplankton classes, species and even strains. Filamentous Cyanophyceae had considerably higher thiamin content than other classes. However, thiamin transfer to copepods was lower, probably associated with difficulties ingesting the filaments. Moreover, thiamin content in seston varied seasonally, being highest during summer when both Prymnesiophyceae and filamentous Cyanophyceae were more abundant. Thiamin content in the two size fractions correlated strongly and was always higher in the smaller size fraction, illustrating the importance of picoplankton and bacteria in the food web. Also, seston thiamin content was higher in the Baltic Proper than in the Skagerrak. Copepods differed in thiamin content among genera, as well as between locations. Acartia sp. had the highest thiamin content and copepods from the Skagerrak had higher levels than congeners from the Baltic Sea. Thiamin deficiency syndromes in salmon was associated with changes in all trophic levels, as well as changes in several abiotic variables. In all, this thesis provides new insights on thiamin content and seasonal dynamics in various phytoplankton and zooplankton species, the transfer of this vitamin between trophic levels as well as the overall importance of thiamin in the aquatic food web.Tiamin (vitamin B1) är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos det stora flertalet organismer, t.ex. vid omvandling av näring till energi. Vitaminet fungerar också som en antioxidant och är viktigt för korrekt nervfunktion. I den akvatiska födoväven produceras tiamin i första hand av bakterier och växtplankton. Dock inte av alla bakterier och växtplankton, utan dem, liksom organismer från högre trofiska nivåer, måste förlita sig på kontinuerlig tillgång samt upptag av detta livsviktiga ämne. Perioder av tiaminbrist har observerats i flera olika djurgrupper, speciellt i högre trofiska nivåer. I Östersjön har tiaminbrist varit mest utbrett i lax (Salmo salar) och har på senare tid även rapporterats för andra fiskarter och fåglar. Denna avhandling fokuserar på dynamiken av tiamin i lägre trofiska nivåer, såsom primärproducenter men även primärkonsumenter eftersom den största delen av tidigare forskning fokuserat på de högre trofiska nivåerna. Tiamininnehållet i vanligt förekommande växt- och djurplankton samt överföringen av tiamin mellan de trofiska nivåerna har undersökts i både experiment och fältstudier. Sambandet mellan tiaminbrist och underliggande miljöfaktorer har även undersökts genom att flerårig övervakningsdata analyserats. Tiaminnivåerna skiljde sig åt mellan olika växtplanktonklasser, mellan arter och även mellan olika isolat av samma art. Filamentösa (trådformiga) cyanobakterier hade betydligt högre tiamininnehåll än övriga växtplankton. Dock var överföringen av tiamin lägre från cyanobakterier till djurplankton jämfört med andra arter, förmodligen på grund av svårigheter att konsumera filamenten. I övrigt så varierade partikulärt bundet tiamin (s.k. seston) säsongsmässigt och var högst under sommaren när både Prymnesiophyceae och filamentösa cyanobakterier utgjorde en stor del av växtplanktonsamhället. Det var en stark korrelation mellan tiaminnivåerna i de två olika storleksfraktionerna av seston och det var alltid högre koncentrationer i den mindre fraktionen, vilket visar vikten av piko-plankton och bakterier i dynamiken av tiamin i den akvatiska födoväven. Seston från Östersjön hade också högre tiamininnehåll än seston från Skagerrak. Tiaminnivåerna i djurplankton skiljde sig åt mellan olika grupper och även mellan platser. Acartia sp. hade högst nivåer av tiamin och hoppkräftor från Skagerrak hade högre nivåer än individer från Östersjön. Slutligen visade analysen att utbrotten av tiaminbrist i lax var relaterade till flera abiotiska faktorer samt förändringar i samtliga trofiska nivåer. Denna avhandling ger nya insikter kring koncentrationer och säsongsmässig dynamik av tiamin i olika växt- och djurplanktonarter, överföringen av detta vitamin mellan olika trofiska nivåer, samt betydelsen av tiamin i den akvatiska födoväven
Thiamin (vitamin B1) in the aquatic food web
No full textThiamin (vitamin B1) is required for several life-sustaining processes in most organisms and cells, e.g. in the conversion of food to energy. It also serves as an antioxidant and is important for proper nerve signaling. Thiamin is produced predominantly by bacteria and phytoplankton in the aquatic food web. Not all bacteria and phytoplankton, nor any organisms in higher trophic levels can produce thiamin; instead, they rely on a continuous external supply and uptake of this essential compound. Thiamin deficiencies occur episodically in a wide range of taxa, especially in higher trophic levels. In the Baltic Sea, thiamin deficiencies has been most pronounced in salmon (Salmo salar) and recently deficiencies are also reported for other fish species and birds. This thesis focuses on thiamin dynamics in lower trophic levels, covering primary producers as well as primary consumers, as this topic has not received much attention previously. Thiamin content of common phytoplankton and zooplankton species and the transfer between them was investigated in experiments and field studies. The relationship between thiamin deficiency and underlying environmental factors was also investigated using monitoring data. Thiamin content differed among phytoplankton classes, species and even strains. Filamentous Cyanophyceae had considerably higher thiamin content than other classes. However, thiamin transfer to copepods was lower, probably associated with difficulties ingesting the filaments. Moreover, thiamin content in seston varied seasonally, being highest during summer when both Prymnesiophyceae and filamentous Cyanophyceae were more abundant. Thiamin content in the two size fractions correlated strongly and was always higher in the smaller size fraction, illustrating the importance of picoplankton and bacteria in the food web. Also, seston thiamin content was higher in the Baltic Proper than in the Skagerrak. Copepods differed in thiamin content among genera, as well as between locations. Acartia sp. had the highest thiamin content and copepods from the Skagerrak had higher levels than congeners from the Baltic Sea. Thiamin deficiency syndromes in salmon was associated with changes in all trophic levels, as well as changes in several abiotic variables. In all, this thesis provides new insights on thiamin content and seasonal dynamics in various phytoplankton and zooplankton species, the transfer of this vitamin between trophic levels as well as the overall importance of thiamin in the aquatic food web.Tiamin (vitamin B1) är nödvändigt för flera livsuppehållande processer i cellerna hos det stora flertalet organismer, t.ex. vid omvandling av näring till energi. Vitaminet fungerar också som en antioxidant och är viktigt för korrekt nervfunktion. I den akvatiska födoväven produceras tiamin i första hand av bakterier och växtplankton. Dock inte av alla bakterier och växtplankton, utan dem, liksom organismer från högre trofiska nivåer, måste förlita sig på kontinuerlig tillgång samt upptag av detta livsviktiga ämne. Perioder av tiaminbrist har observerats i flera olika djurgrupper, speciellt i högre trofiska nivåer. I Östersjön har tiaminbrist varit mest utbrett i lax (Salmo salar) och har på senare tid även rapporterats för andra fiskarter och fåglar. Denna avhandling fokuserar på dynamiken av tiamin i lägre trofiska nivåer, såsom primärproducenter men även primärkonsumenter eftersom den största delen av tidigare forskning fokuserat på de högre trofiska nivåerna. Tiamininnehållet i vanligt förekommande växt- och djurplankton samt överföringen av tiamin mellan de trofiska nivåerna har undersökts i både experiment och fältstudier. Sambandet mellan tiaminbrist och underliggande miljöfaktorer har även undersökts genom att flerårig övervakningsdata analyserats. Tiaminnivåerna skiljde sig åt mellan olika växtplanktonklasser, mellan arter och även mellan olika isolat av samma art. Filamentösa (trådformiga) cyanobakterier hade betydligt högre tiamininnehåll än övriga växtplankton. Dock var överföringen av tiamin lägre från cyanobakterier till djurplankton jämfört med andra arter, förmodligen på grund av svårigheter att konsumera filamenten. I övrigt så varierade partikulärt bundet tiamin (s.k. seston) säsongsmässigt och var högst under sommaren när både Prymnesiophyceae och filamentösa cyanobakterier utgjorde en stor del av växtplanktonsamhället. Det var en stark korrelation mellan tiaminnivåerna i de två olika storleksfraktionerna av seston och det var alltid högre koncentrationer i den mindre fraktionen, vilket visar vikten av piko-plankton och bakterier i dynamiken av tiamin i den akvatiska födoväven. Seston från Östersjön hade också högre tiamininnehåll än seston från Skagerrak. Tiaminnivåerna i djurplankton skiljde sig åt mellan olika grupper och även mellan platser. Acartia sp. hade högst nivåer av tiamin och hoppkräftor från Skagerrak hade högre nivåer än individer från Östersjön. Slutligen visade analysen att utbrotten av tiaminbrist i lax var relaterade till flera abiotiska faktorer samt förändringar i samtliga trofiska nivåer. Denna avhandling ger nya insikter kring koncentrationer och säsongsmässig dynamik av tiamin i olika växt- och djurplanktonarter, överföringen av detta vitamin mellan olika trofiska nivåer, samt betydelsen av tiamin i den akvatiska födoväven
- …
