271,927 research outputs found
Kvicksilver i fisk från Stockholms läns insjöar
No full textDet är ofarligt att äta insjöfisk från de allra flesta av länets insjöar. Mätningar visar att kvicksilverhalten ärunder EU:s gränsvärden i framför allt näringsrika slättsjöaroch i Mälaren. Inget tyder heller på att fisk från sjöar som ligger nära tätorter innehåller höga kvicksilverhalter.Alltför höga halter finns dock i fisk från många skogssjöar.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Kvicksilver i fisk : Resultat från en inventering i Stockholms län 2004
No full textI augusti 2004 infångades 1-årig abborre från ett tjugotal sjöar i Stockholms län för analys av kvicksilver i fiskens muskulatur. Även andra liknande undersökningar pågår och har genomförts i länet. Baserat på dessa undersökningaroch med hjälp av erfarenheter från andra delar av landet harLänsstyrelsen velat skapa sig en allmän bild av kvicksilverhalten i fisk i länets sjöar. Syftet har också varit att försöka identifiera i vilka typer av sjöar som kvicksilverhalten i fisk kan förväntas vara störst, om detta utgör ett hälsoproblem, och om förhållandena i Stockholmsområdet är bättre eller sämre än i övriga landet.Till hjälp i utvärderingen har utnyttjats tidigare framtagna samband mellan kvicksilverhalt och vikt hos fisk, en statistisk sambandsanalysmetod (PCA), en matematisk regressionsmodell (PLS) med flera hjälpmedel. Detta hargjorts för att i möjligaste mån överföra mätresultaten till att representera hela länet. Samtidigt innebär denna generalisering att det finns en större eller mindre grad av osäkerhet i de resultat som presenteras för enskildasjöar. Men den övergripande bilden bedöms ändå vara korrekt.Med denna reservation i åtanke har utvärderingen visat:• att fisk i högt belägna sjöar i länet med lågt pH och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt pH och ett stort innehåll av salter i vattnet,• att kvicksilverhalten i sediment tenderar att vara högre i sjöar nära bebyggelse och industrier än i sjöar som avvattnar mer obebyggda områden,• att inget samband för den skull framkommit mellan kvicksilverhalter i sediment och fisk, det vill säga att fisk nära bebyggelse inte innehåller mer kvicksilver än fisk i sjöar ”på landet”,• att denna bild i stort överensstämmer med tidigare undersökningar i länet och erfarenheter från andra vattenområden,• att kvicksilverhalten i fisk i Stockholms läns sjöar generellt sett är relativt låg jämfört med andra delar av landet,• att det för den skull finns exempel på sjöar där kvicksilverhalten i abborre och gädda kan befaras överskrida gällande gränsvärden,• att exempelvis 1-kg gädda i cirka sju procent av länets sjöar beräknas innehålla mer kvicksilver än gränsvärdet 1 mg/kg.Livsmedelsverket rekommenderar havande och ammande kvinnor att avstå från att äta fisk som befaras innehålla höga kvicksilverhalter. Flertalet övriga konsumenter kan enligt verkets kostrekommendationer äta all slags fisk. Men vissa arter, som gädda och abborre, bör man inte äta mer än engång per vecka. Dessa undersöknings- och utredningsresultat visar också att man om möjligt hellre ska välja att äta fisk från slättsjöar än från högt belägna skogssjöar ilänet, i synnerhet om det gäller storvuxen fisk.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
World War I record of service survey for Earl W. Fisk, signed 26 September 1922.
No full textQuestionnaire about Earl Willson Fisk's service in World War I, 1917-1919, signed by Fisk on 26 September 1922.Questionnaire originally part of a survey of Norwich University alumni conducted by a “Norwich in the World War” committee consisting of Charles N. Barber (chairman), Carl V. Woodbury, K.R.B. Flint, and Gustaf A. Nelson. Data from these questionnaires may have been used in a chapter of "Vermont in the world war, 1917-1919" by Harold P. Sheldon (1928)
Fisk i farta - en pådriver for holdningsendring blant ungdom?
No full textFormålet med denne oppgaven var å kartlegge ungdoms holdninger til fisk og laks, samt deres forventninger til produktet laksewrap. Ved å utsette utvalget for en direkte smakserfaring med laksewrap, ønsket jeg å teste effekten av erfaringen på holdningene og forventningene i forkant. På bakgrunn av erfaringen ønsket jeg også å teste utvalgets lojalitet til produktet målt som intensjoner for å spise det i fremtiden, og i hvilken grad de ville anbefale produktet til andre.
Undersøkelsen viste at ungdommene hadde positive holdninger til både fisk og laks. De positive holdningene var blant annet basert på utvalgets syn på fisk og laks som god mat. Det var også stor enighet om at fisk og laks var klokt å spise. Holdningsstyrke målt som sikkerhet i holdningsposisjon var høy både for fisk og laks, hvorav hele 70 % angav at de var sikre i holdningsposisjonen.
Forventningene til laksewrapen var også høye. Det gjaldt spesielt for påstandene om at den skulle være spennende og god å spise. Holdningsstyrken overfor laksewrapen var imidlertid noe lavere enn for fisk og laks.
I etterkant av erfaringen med laksewrapen viste det seg derimot at de relativt høye forventningene ikke ble innfridd, og at smaken var en avgjørende årsak til de negative vurderingene.
Produkterfaringen innvirket også på holdningene til fisk og laks. Innvirkningen var signifikant og negativ. Holdningsstyrken overfor fisk og laks i etterkant av produkterfaringen var, som forventet, tilnærmet lik styrken i forkant. Holdningsstyrken overfor laksewrap endret seg derimot betraktelig etter at utvalget hadde erfart produktet. Lojalitet til produktet var lav
Histamin i fisk - Mattilsynets OK-program 2024 histamin i fisk
No full textHavforskningsinstituttet analyserte i 2024, 43 prøver av fisk og fiskeprodukter for histamininnhold. Prøvene ble tatt av Mattilsynet som del av sitt OK-program histamin i fisk. I to av de 43 undersøkte prøvene kunne histamin påvises i målbare konsentrasjoner (28 og 110 mg/kg) over kvantifiseringsgrensen (5 mg/kg), hvorav én prøve hadde et høyt nivå på 110 mg/kg, som førte til at Mattilsynet ble varslet.Histamin i fisk - Mattilsynets OK-program 2024 histamin i fiskpublishedVersio
Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-2009
No full textFör att följa utvecklingen av kvicksilver i fisk i Jönköpings län så antogs ett regionalt miljöövervakningsprogram,”Miljögifter i fisk”, år 2004. Programmet omfattar 12 sjöar med provtagning vart femte år. I denna rapport presenteras resultat från miljöövervakningssjöarna samt ytterligare 28 sjöar och ett vattendrag för perioden 1999 till 2009. Extrasjöarna och vattendraget har undersökts inom kommunernas egen övervakning. Kvicksilverhalten i gädda överskrider WHO/FAO:s gränsvärde på 0,5 mg Hg/kg våtvikt (milligram kvicksilver per kg våtvikt) i två tredjedelar av de undersökta sjöarna. I en tredjedel av sjöarna är halterna mycket höga, över 1,0 mg Hg/kg våtvikt. Förändringen av kvicksilverhalten i gädda mellan de två senaste undersökningstillfällena har i genomsnitt varit en minskning med 0,1 mg Hg/kg våtvikt. I drygt 50 % av sjöarna har förändringen varit marginell, i 20 % har kvicksilverhalten minskat och i en fjärdedel av sjöarna har halten ökat.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Mink spreder sygdomme til fisk i Furesøen
No full textLeverikter i mink spredes via snegle til fisk i Furesøen. Mennesker kan erhverve infektionen ved at spise inficerede fisk. Udgivelsesdato: 12 decembe
Miljögifter i fisk 2001/2002; I: Ämnen enligt vattendirektivets lista i fisk från Vänern och Vättern, II: Alkylfenoler i reningsverksprover och i fisk
No full textVänern och Vättern är viktiga för både yrkes- och fritidsfisket. Gemensamt för båda sjöarna är att de har belastats av miljögifter. Många fiskar innehåller därför miljögifter som gör att deendast skall konsumeras i "lagom mängd". Livsmedelsverket har därför utfärdat så kallade kostrekommendationer för flera av de feta fiskarterna. I och med inträdet i EU kommer Sverige att införa det så kallade Ramdirektivet för vatten, vilket syftar till att säkerställa god ekologisk status i våra vattensystem. I vattendirektivetfinns en lista på 33 miljöföroreningar som ska undersökas och minskas.I båda sjöarna har miljögifter studerats under ett par decennierna. I denna undersökning harNaturvårdsverket tillsammans med respektive vattenvårdsförbund i Vänern och Vättern utförten studie över samtliga ämnen (utom flamskyddsmedel) enligt vattendirektivet samt någraämnen som ingår i livsmedelskontrollen, totalt 38 ämnen. Det är troligen första gången som en sådan stor undersökning i fisk har genomförts i landet. Analyserna är mycket kostsammaoch för att minska kostnaderna något har analyserna utförts på så kallade samlingsprover,d.v.s. man tar lika bitar från samma art och blandar till ett prov. Provet blir därmed ett slags medelprov. En annan svårighet har varit att landets laboratorier ännu inte utvecklat kommersiella analyser för alla ämnen.I rapporten har författaren (Tomas Öberg) jämfört resultaten med gällande gränsvärden och mot tidigare undersökningar. Författaren har också räknat ut hur mycket fisk man kan äta för att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer.Gemensamt för både Vänern och Vättern är:- 23 ämnen kunde inte mätas i någon fisk, medan 8 ämnen fanns i alla proverna. Ytterligare7 ämnen fanns i "vissa" prover.- Det är de redan kända gifterna dioxin, PCB och kvicksilver som fortfarande utgör destörsta hoten för konsumtion av feta fiskar i Vänern och Vättern.- Medelhalterna av dioxiner ligger under EU:s gränsvärde på 4 pg/g färskvikt (anges i TEQexkl. dioxinlika PCB:er).För Vättern gäller att:- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB, HCB är högst i röding, därefter i öring och lägst i lax.Detta beror på att fiskarna utsätts olika mycket för ämnena. Rödingen lever hela sitt liv iVättern och växer långsamt. Öringen som föds och växer upp i vätterbäckarna, innan densen vandrar ut i sjön, exponeras mindre för Vätterns miljögifter än rödingen. Laxen inplanterasi Vättern såsom tvååring och fiskas upp efter ytterligare ett par år i sjön.- Fisken i södra Vättern har generellt högre halter än fisken från norra Vättern.För Vänern gäller att:- Halterna av flertalet miljögifter var högre i öring än i lax. En trolig förklaring till laxens lägre halter är att den dels växer snabbare än öringen och dels lever mer ute i sjön där exponeringen för miljögifter är lägre.- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB och DDT var högre i norra Vänern (Värmlandssjön) än isödra (Dalbosjön) och det beror på att industriutsläppen har varit betydligt större i norra delen av sjön.Rapporten får flera konsekvenser. Först kan nämnas att då 23 av 38 ämnen inte kunde detekteras alls, borde det inte vara nödvändigt att i framtiden lägga "oproportionella" kostnader på dessa analyser, utan inrikta sig på problemämnena. Vidare kan resultaten användas som underlag för bedömning av tillståndet i respektive sjö, vid t ex miljökonsekvensbeskrivningar. I rapporten pekas nämligen ut vilka ämnen som är anmärkningsvärda. Sist så kan rapporten även användas inom forskningen, eftersom mindre fiskbitar finns bevarade i en provbank.I del II i redovisas en del av den s.k. screening som utfördes i landet under 2001. Där ingick provtagning av bl.a. ingående/utgående vatten på två reningsverk i Vätterns tillrinningsområde samt halter i abborrar i Vättern. I denna studie vill vi tacka Gunnar Olsson, Jönköpings kommun för hjälp med provtagning av vatten.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Miljögifter i fisk 2001/2002; I: Ämnen enligt vattendirektivets lista i fisk från Vänern och Vättern, II: Alkylfenoler i reningsverksprover och i fisk
No full textVänern och Vättern är viktiga för både yrkes- och fritidsfisket. Gemensamt för båda sjöarna är att de har belastats av miljögifter. Många fiskar innehåller därför miljögifter som gör att deendast skall konsumeras i "lagom mängd". Livsmedelsverket har därför utfärdat så kallade kostrekommendationer för flera av de feta fiskarterna. I och med inträdet i EU kommer Sverige att införa det så kallade Ramdirektivet för vatten, vilket syftar till att säkerställa god ekologisk status i våra vattensystem. I vattendirektivetfinns en lista på 33 miljöföroreningar som ska undersökas och minskas.I båda sjöarna har miljögifter studerats under ett par decennierna. I denna undersökning harNaturvårdsverket tillsammans med respektive vattenvårdsförbund i Vänern och Vättern utförten studie över samtliga ämnen (utom flamskyddsmedel) enligt vattendirektivet samt någraämnen som ingår i livsmedelskontrollen, totalt 38 ämnen. Det är troligen första gången som en sådan stor undersökning i fisk har genomförts i landet. Analyserna är mycket kostsammaoch för att minska kostnaderna något har analyserna utförts på så kallade samlingsprover,d.v.s. man tar lika bitar från samma art och blandar till ett prov. Provet blir därmed ett slags medelprov. En annan svårighet har varit att landets laboratorier ännu inte utvecklat kommersiella analyser för alla ämnen.I rapporten har författaren (Tomas Öberg) jämfört resultaten med gällande gränsvärden och mot tidigare undersökningar. Författaren har också räknat ut hur mycket fisk man kan äta för att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer.Gemensamt för både Vänern och Vättern är:- 23 ämnen kunde inte mätas i någon fisk, medan 8 ämnen fanns i alla proverna. Ytterligare7 ämnen fanns i "vissa" prover.- Det är de redan kända gifterna dioxin, PCB och kvicksilver som fortfarande utgör destörsta hoten för konsumtion av feta fiskar i Vänern och Vättern.- Medelhalterna av dioxiner ligger under EU:s gränsvärde på 4 pg/g färskvikt (anges i TEQexkl. dioxinlika PCB:er).För Vättern gäller att:- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB, HCB är högst i röding, därefter i öring och lägst i lax.Detta beror på att fiskarna utsätts olika mycket för ämnena. Rödingen lever hela sitt liv iVättern och växer långsamt. Öringen som föds och växer upp i vätterbäckarna, innan densen vandrar ut i sjön, exponeras mindre för Vätterns miljögifter än rödingen. Laxen inplanterasi Vättern såsom tvååring och fiskas upp efter ytterligare ett par år i sjön.- Fisken i södra Vättern har generellt högre halter än fisken från norra Vättern.För Vänern gäller att:- Halterna av flertalet miljögifter var högre i öring än i lax. En trolig förklaring till laxens lägre halter är att den dels växer snabbare än öringen och dels lever mer ute i sjön där exponeringen för miljögifter är lägre.- Halterna av t.ex. dioxiner, PCB och DDT var högre i norra Vänern (Värmlandssjön) än isödra (Dalbosjön) och det beror på att industriutsläppen har varit betydligt större i norra delen av sjön.Rapporten får flera konsekvenser. Först kan nämnas att då 23 av 38 ämnen inte kunde detekteras alls, borde det inte vara nödvändigt att i framtiden lägga "oproportionella" kostnader på dessa analyser, utan inrikta sig på problemämnena. Vidare kan resultaten användas som underlag för bedömning av tillståndet i respektive sjö, vid t ex miljökonsekvensbeskrivningar. I rapporten pekas nämligen ut vilka ämnen som är anmärkningsvärda. Sist så kan rapporten även användas inom forskningen, eftersom mindre fiskbitar finns bevarade i en provbank.I del II i redovisas en del av den s.k. screening som utfördes i landet under 2001. Där ingick provtagning av bl.a. ingående/utgående vatten på två reningsverk i Vätterns tillrinningsområde samt halter i abborrar i Vättern. I denna studie vill vi tacka Gunnar Olsson, Jönköpings kommun för hjälp med provtagning av vatten.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Polysykliske aromatiske hydrokarboner (PAH) i fisk
No full textDet er sammenstilt litteraturdata om polysykliske aromatiske hydrokarboner (PAH, tjærestoffer) i fisk fra et lite påvirkede og fra forurensede områder og sammenlignet med utvalgte data for PAH i røkt fisk. På grunn av sparsomt og delvis tvilsomt materiale, har det bare latt seg gjøre å antyde øvre grense for et "diffust bakgrunnsnivå" av benzo(a)pyren i fiskefilet: 1 µg/kg frisk vekt. Ofte har ikke total-PAH eller utvalgte PAH-forbindelser latt seg påvise, selv i områder som vites å være markert belastet, eller nivåene har bare vært i samme størrelsesorden som i røkt fisk. I et mindre antall tilfeller er det registrert betydelig PAH-innhold i fisk. Før det er gjordt systematiske grunnlagsstudier med ømfientlige og standardiserte metoder, synes PAH-analyser
- …
