1,720,956 research outputs found
Lilla Aktuellt skola som läromedel i lågstadiet : Med fokus på klimatundervisning och känslor
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka Lilla Aktuellt skola som läromedel, med fokus på klimatundervisning och barns känslomässiga påverkan av inslag om klimatet. Detta undersöker vi med hjälp av följande frågeställningar: (1) Vilka typer av teman kan urskiljas i de undersökta inslagen om klimatet i Lilla Aktuellt skola, och i vilken utsträckning förekommer inslag om klimatet i de undersökta avsnitten av Lilla Aktuellt skola? och (2) Hur stor andel av inslagen om klimatet i de undersökta avsnitten av Lilla Aktuellt skola kan upplevas som skrämmande och i vilken utsträckning används tröstande strategier? Den sista frågeställningen undersöks med hjälp av Kleemans och Tamboers (2022) tröstande strategier. Undersökningsmaterialet utgörs av Lilla Aktuellt skolas 18 avsnitt från vårterminen 2024, där vi närmare studerat 12 inslag om klimatet. Våra huvudsakliga slutsatser är att naturfenomen och naturkatastrofer var de mest förekommande temat av inslag i Lilla Aktuellt skolas inslag om klimatet. Barn lämnas ofta utanför klimatdebatten, men Lilla Aktuellt skola inkluderar barnen. Lilla Aktuellt skolas inslag om klimatet utgörs av knappt 6% av de totala inslagen, vilket är en markant skillnad från barnnyhetsprogrammet Newsround från Storbritannien. Barn kan påverkas negativt av skrämmande inslag, sådana inslag förekommer i Lilla Aktuellt skola. Den känslomässiga negativa påverkan på barnen kan lindras med hjälp av tröstande strategier, något som används i samtliga skrämmande inslag
Från högläsning till språkutveckling : En litteraturöversikt om strategisk högläsning i skolan
No full textI denna systematiska litteraturöversikt undersöks sex internationella studier i syfte att identifiera hur lågstadie- och mellanstadieelevers språkutveckling påverkas av lärares högläsning, samt hur läraren kan tillämpa högläsning i sin undervisning. Vissa av studierna är kvalitativa, och vissa är kvantitativa. Fokus i studierna ligger antingen på lärare, elever, eller både och. Ett flertal av studierna har jämfört två grupper, där den ena gruppen har fått undervisning i högläsning och en kontrollgrupp som inte har det. Eleverna som har blivit höglästa för har visat på utvecklande kunskaper inom fonetisk, fonologisk och syntaktisk medvetenhet, lexikal analys, ordavkodning, hörförståelse, och kritiskt tänkande. Utifrån resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan vi se att barns språkutveckling gynnas av högläsning, oavsett studiernas land. Vi ser även att språkutvecklingen utvecklades som mest när läraren använde forskarnas högläsningsrutiner. Vi drar därför slutsatsen att lärares kunskaper och förmåga att tillämpa högläsning i sin undervisning behöver förbättras
Från högläsning till språkutveckling : En litteraturöversikt om strategisk högläsning i skolan
No full textI denna systematiska litteraturöversikt undersöks sex internationella studier i syfte att identifiera hur lågstadie- och mellanstadieelevers språkutveckling påverkas av lärares högläsning, samt hur läraren kan tillämpa högläsning i sin undervisning. Vissa av studierna är kvalitativa, och vissa är kvantitativa. Fokus i studierna ligger antingen på lärare, elever, eller både och. Ett flertal av studierna har jämfört två grupper, där den ena gruppen har fått undervisning i högläsning och en kontrollgrupp som inte har det. Eleverna som har blivit höglästa för har visat på utvecklande kunskaper inom fonetisk, fonologisk och syntaktisk medvetenhet, lexikal analys, ordavkodning, hörförståelse, och kritiskt tänkande. Utifrån resultatet av denna systematiska litteraturstudie kan vi se att barns språkutveckling gynnas av högläsning, oavsett studiernas land. Vi ser även att språkutvecklingen utvecklades som mest när läraren använde forskarnas högläsningsrutiner. Vi drar därför slutsatsen att lärares kunskaper och förmåga att tillämpa högläsning i sin undervisning behöver förbättras
Lilla Aktuellt skola som läromedel i lågstadiet : Med fokus på klimatundervisning och känslor
No full textSyftet med denna uppsats är att undersöka Lilla Aktuellt skola som läromedel, med fokus på klimatundervisning och barns känslomässiga påverkan av inslag om klimatet. Detta undersöker vi med hjälp av följande frågeställningar: (1) Vilka typer av teman kan urskiljas i de undersökta inslagen om klimatet i Lilla Aktuellt skola, och i vilken utsträckning förekommer inslag om klimatet i de undersökta avsnitten av Lilla Aktuellt skola? och (2) Hur stor andel av inslagen om klimatet i de undersökta avsnitten av Lilla Aktuellt skola kan upplevas som skrämmande och i vilken utsträckning används tröstande strategier? Den sista frågeställningen undersöks med hjälp av Kleemans och Tamboers (2022) tröstande strategier. Undersökningsmaterialet utgörs av Lilla Aktuellt skolas 18 avsnitt från vårterminen 2024, där vi närmare studerat 12 inslag om klimatet. Våra huvudsakliga slutsatser är att naturfenomen och naturkatastrofer var de mest förekommande temat av inslag i Lilla Aktuellt skolas inslag om klimatet. Barn lämnas ofta utanför klimatdebatten, men Lilla Aktuellt skola inkluderar barnen. Lilla Aktuellt skolas inslag om klimatet utgörs av knappt 6% av de totala inslagen, vilket är en markant skillnad från barnnyhetsprogrammet Newsround från Storbritannien. Barn kan påverkas negativt av skrämmande inslag, sådana inslag förekommer i Lilla Aktuellt skola. Den känslomässiga negativa påverkan på barnen kan lindras med hjälp av tröstande strategier, något som används i samtliga skrämmande inslag
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
