1,720,964 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Emigrationen och den ”vanliga” människan
No full textEmigrationens betydelse för gemene man kan inte överskattas. Forskningen kring emigrationen och dess betydelse på ett samhällsekonomiskt plan, är visserligen ytterst viktigt att utreda. Men vad emigrationen inneburit på ett mera mentalt plan är ändå en faktor som påverkat våra förfäders och våra egna tankebanor i mycket stora mått. Man kan enligt min mening tala om en slags ”emigrationsmentalitet”
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
”På främmande mark” : Integrationen av tredjelandsmedborgare i Jakobstadsregionen – ekonomiska och sociala dimensioner
Get PDFIntegrationen av invandrare är en mycket aktuell fråga. Man har diskuterat
saken i ett antal utvecklings- och forskningsprojekt. Det som inte har forskats
lika mycket i är integration av invandrare på den europeiska lands- eller
glesbygden. Horizon 2020 projektet MATILDE fokuserade på integrationen
bland tredjelandsmedborgare i 13 olika regioner i 10 länder i Europa. En av
dessa fallstudieregioner är Jakobstadsregionen i Österbotten, Finland. Fallstudien
visar på en arbetskraftsbrist som i en allt högre grad avhjälps av
arbetsrelaterad invandring. Dock är tredjelandsmedborgares avtryck i regionen
än så länge rätt minimal, men det finns en stor potential. I Finland
uppvisar endast Nykarleby en lite större andel tredjelandsmedborgare bland
befolkningen.
Denna rapport diskuterar de ekonomiska och sociala effekterna av integrationen,
specifikt inriktat på Jakobstadsregionen i Österbotten. Fokus
ligger på arbetskraftsinvandrare och inte på flyktingar eller asylsökanden.
Rapporten är i första hand riktad till olika aktörer, så kallade stakeholders, i
Österbotten och Jakobstadsregionen.ei tietoa saavutettavuudest
Med oro i blodet? : Svenskösterbottniska emigrationserfarenheter under 1890-1970-talen
No full textEmigrationen från Finland och även från svenska Österbotten ur ett historiskt perspektiv är väl utforskat. De strukturella perspektiven, angående mängden människor som flyttade och drivkrafterna är bekanta. De individuella perspektiven har med tiden blivit mer och mer föremål för forskning, men det förekommer ännu luckor. Ur ett svenskösterbottniskt perspektiv utgjorde emigrationen till Amerika i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet samt den efterkrigstida emigrationen till Sverige de viktigaste migrationsströmmarna.
Den här avhandlingen handlar om den svenskösterbottniska emigranters erfarenheter från 1890-talet till 1970-talet. Som källmaterial har jag valt att använda mig av amerikabrev från den tidigare emigrationsvågen och intervjuer gjorda i Sverige och svenska Österbotten för den senare emigrationsvågen. Vidare består det empiriska materialet även av kommittébetänkanden och tidningsartiklar om ämnet.
Som teoretiska referensramar har jag använt mig av begreppet ”homing”, vilket betyder att erfarenheterna av emigrationen kan ses som en process. Hemmet är enligt begreppet homing, alltså ett mobilt och mentalt tillstånd, med en bred skala av erfarenheter. Begreppen socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital, myntade av Pierre Bourdieu har också använts som teoretiska ansatser.
Min forskningsfråga i avhandlingen lyder följande: Vilka erfarenheter hade emigranterna under den ovan nämnda perioden? Vilka erfarenheter var generella och vilka erfarenheter var knutna till tid och rum?
I min avhandling har jag kommit till följande resultat; tid och rum skiljer åt, samt även empiriskt material. Men komparationen av erfarenheterna under den långa undersökningsperioden är ändå fruktbar, jag ser flera sammanhängande faktorer. Drivkrafterna var delvis av samma karaktär. Framför allt erfarenheterna liknar varandra, riktningen gällande emigrationen avviker men erfarenheterna av arbetet och hemmets betydelse sammanför erfarenheterna för emigranterna under bägge perioder.Emigration from Finland, including Swedish Ostrobothnia, has been extensively studied from a historical perspective. The structural aspects, such as the scale of migration and the underlying driving forces, are well-documented. Over time, research has increasingly focused on individual experiences; however, significant gaps remain in this area. From the perspective of Swedish Ostrobothnia, the primary migration flows include emigration to America in the late 19th and early 20th centuries, as well as post-war emigration to Sweden.
This thesis examines the experiences of Swedish Ostrobothnian emigrants during the period from the 1890s to the 1970s. As source material, I have chosen to use American letters from the earlier wave of emigration and interviews conducted in Sweden and Swedish Ostrobothnia for the later wave of emigration. Furthermore, the empirical material also consists of committee reports and newspaper articles on the subject.
I have used the concept of ‘homing’ as a theoretical framework, which means that the experience of emigration can be seen as a process. According to the concept of homing, home is a mobile and mental state, with a wide range of experiences. The concepts of social, economic and symbolic capital, coined by Pierre Bourdieu, have also been used as theoretical approaches.
This thesis seeks to address the following research question: What were the experiences of emigrants during the specified period? Furthermore, which aspects of these experiences were universal, and which were shaped by temporal and spatial contexts?
This thesis arrives at the conclusion that while contexts of time and space differ, as well as the empirical material, a comparative analysis over the extended period of investigation is still fruitful. Several interrelated factors emerge, indicating that the underlying driving forces were, to some extent, of similar nature. Above all, the emigrants’ experiences are similar; although the direction of emigration differed, shared themes, such as the experiences of work and the significance of home are unifying elements across both periods.Maastamuuttoa Suomesta yleensä ja ruotsinkieliseltä Pohjanmaalta erikseen on tutkittu runsaasti historiallisesta näkökulmasta. Rakenteelliset perspektiivit, kuten muuttaneiden määrät ja muuttotekijät, tunnetaan kattavasti. Sen sijaan yksilöllisten perspektiivien tutkimuksessa on edelleen aukkoja, jos kohta niitäkin on viime aikoina enenevässä määrin tarkasteltu. Ruotsinkielisen Pohjanmaan näkökulmasta tärkeimpinä siirtolaisuusaaltoina olivat 1800-lopulla ja 1900-alussa Pohjois-Amerikkaan suuntautunut sekä sotien jälkeisinä vuosikymmeninä Ruotsiin suuntautunut liike.
Väitöskirja käsittelee ruotsinkielisten pohjalaisten siirtolaisuuskokemuksia 1890-luvulta 1970-luvulle. Lähdeaineistona Amerikan kirjeet selittävät aiempaa sekä Ruotsissa ja ruotsinkielisellä Pohjanmaalla tehdyt haastattelut myöhempää siirtolaisuusaaltoa. Tukevana aineistona on käytetty komiteamietintöjä ja lehtiartikkeleita.
Tutkimuksen keskeisenä teoreettisena viitekehyksenä on käsite ”homing”. Käsitteen mukaisesti siirtolaisuuden kokemukset voi nähdä kokonaisuudessaan prosessina. Tällöin koti ymmärretään liikkuvaksi mielentilaksi, joka koostuu laajasta kirjosta kokemuksia. Edellisen lisäksi Pierre Bourdieun käsitteet sosiaalinen, ekonominen ja symbolinen pääoma näyttelevät teoreettisessa viitekehyksessä merkittävää osaa.
Tutkimuksessa vastataan kysymyksiin, millaisia kokemuksia siirtolaisilla oli edellä mainittuina kausina, millaiset kokemukset olivat yleisiä ja yhteisiä ja millaiset kokemukset sitoutuivat aikaan ja paikkaan.
Tutkimuksessa siirtolaisuusaaltoja erottivat toisistaan aika, paikka ja empiiriset aineistot. Kokemuksien vertailu osoittautui kuitenkin tutkimuksellisesti hedelmälliseksi, koska kausilta löytyy monia yhteisiä tekijöitä. Muuttotekijät olivat miltei samanlaisia ja varsinkin kokemukset yhteneviä. Siirtolaisuuden suunta muuttui, mutta molempien aaltojen kokemuksissa työlle ja kodille annetut merkitykset olivat hyvin samankaltaisia.structural navigationalternative textual descriptions for imagestables accessiblelogical reading ordernavigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksettaulukot saavutettavialooginen lukemisjärjesty
- …
