94 research outputs found
Culture, contexts and connections: A conversation with Dennis Klass about his life and work as a bereavement scholar
No full textThis article is a conversation between Edith Maria Steffen and Dennis Klass, one of the originators of the continuing bonds model in bereavement. Steffen and Klass recently co-edited a new anthology on continuing bonds that follows the developments in the continuing bonds model of grief over the last two decades. Klass got into the field of bereavement studies initially through working with Elisabeth Kübler-Ross and continued by engaging in ethnographic research with a self-help group of bereaved parents. Trying to make sense of the parents’ experiences, he tested different theories against the data from the bereaved parents, which led him to discard conventional theories and instead apply what he saw in Japanese ancestor rituals to the practices of the bereaved parents. Klass discusses how the idea of continuing bonds was born, how the 1996 publication came about, how it was received, and how he took this work further. He looks back on his life and work and looks ahead towards work that still needs to be done. The conversation then turns to Klass’ idea that consolation is a neglected area in bereavement and ends with Klass giving advice to novice bereavement scholars, which could be summarised in his motto, follow the data.© 2018, Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group. The attached document (embargoed until 28/05/2019) is an author produced version of a paper published in MORTALITY uploaded in accordance with the publisher’s self- archiving policy. The final published version (version of record) is available online at the link below. Some minor differences between this version and the final published version may remain. We suggest you refer to the final published version should you wish to cite from it.</p
Prekariatet: En klass för sig?
No full textTiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty
Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department
Sociologi
Tekijä – Författare – Author
Simon Kvarnström
Työn nimi – Arbetets titel – Title
Prekariatet: En klass för sig?
Oppiaine – Läroämne – Subject
Sociologi
Työn laji – Arbetets art – Level
Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year
April 2018 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages
28
Tiivistelmä – Referat – Abstract
Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt av förändringar i organiseringen av arbete och arbetsmarknaden i en global värld. Meningen är att behandla prekariseringen av arbete och prekariatet som grupp. Huvudsyftet är att utgående från litteraturen dra slutsatser huruvida prekariatet bildar en klass för sig. En prekarisering innebär att allt fler människor frivilligt eller ofrivilligt intar en osäker position på arbetsmarknaden. Jag börjar med att beskriva vad prekariatet och prekarisering är. Sedan behandlas orsaker till en prekarisering och ett växande prekariat. Globalisering, nyliberalism och Fordismens kris presenteras som eventuella orsaker. Efter detta presenteras klassisk klassteori av Marx, Weber och Bourdieu. Dessa är relevanta för att få ett perspektiv på vad klass i teorin innebär och om dessa teorier går att tillämpa på dagens prekariat. I det nästsista avsnittet presenteras argumentation för prekariatet som en klass för sig och även kritik mot synen på prekariatet som en klass. Efter detta kommer avslutningen som sammanfattar avhandlingen och dess slutsatser.
Avainsanat – Nyckelord – Keywords
arbete, prekariatet, prekarisering, globalisering, globalisation, nyliberalism, klassteori, klass, samhällsklas
A Practical Approach to the Introductory Political Science Statistics Course
No full textThis article, created by Gary M. Klass of Illinois State University, contains practical information on teaching statistics to a political science class. The author discusses the numerical data that political scientists use in their research. He presents their interpretation of both "political and social indicator data, often called time series data." The data is shown in both tabular, graphical and also multiple regression formats. The presentation wants to focus on statistics which are directly relevant to those used by actual political scientists. Students will "obtain, interpret and present political and social indicator data, skills involving a variety of applications across even 'non-quantitative' fields of political science."
Determination of active forces in actomyosin systems as inverse source problems for the Stokes equation
No full textThe identification of forces and stresses is a central task in biophysics research: Knowledge on forces is key to understanding dynamic processes in active biological systems that are able to self-organize and display emergent properties by converting energy into mechanical work. The aim of this paper is to identify forces generated by a filament-motor network of F-actin and myosin -- actomyosin -- and exerted on the surrounding fluid, therefore causing a fluid flow. In particular, we evaluate optical microscopy data stemming from two different physical settings, confined and non-confined active gels. As a theoretical model, we use the Stokes equation together with an incompressibility condition and suitable boundary conditions reflecting the physical settings. The problem of determining the forces from knowledge on the fluid flow is formulated as an inverse source problem. Due to experimental limitations, only incomplete data are available. We provide a rigorous analysis of the forward problems and the impact of missing data, derive the adjoints of the forward operators needed for regularization, and demonstrate our methods on both synthetic and experimentally measured data
Hackathons for biophysics education: simulating the cytoskeleton
No full textHackathons are intensive innovation-oriented events where participants work in teams to solve problems or create projects in as little as 24 or 48 hours. These events are common in startup culture, open source communities and mainstream industry. Here we examine how hackathons can be ported to academic
teaching, specifically in computational biophysics. We propose hackathons as a teaching modality distinct from traditional courses and structured workshops. In particular, we suggest they can offer a low-stakes platform for students to overcome entry barriers to computational tools or to explore new topics, disciplines, and skills beyond their academic comfort zone. We tested thisformat in two computational biophysics hackathons on the G\"ottingen campus in 2023 and 2024, providing practical insights and a preliminary evaluation. To
the best of our knowledge, the 2024 event is the first public hackathon dedicated to Biophysics. This paper explores the benefits of the hackathon format for teachers and researchers and provides guidelines for running a hackathon adapted to a teaching goal
”En läsande klass” : En analys av läsförståelse i ett läromedel för årskurs f-3
No full textUppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa
”En läsande klass” : En analys av läsförståelse i ett läromedel för årskurs f-3
No full textUppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa
Klass i det tjugoförsta århundradet
No full text[Class in the 21st Century]If the 20th Century in a social historic sense belonged to the working class, many see the 21st as the coming age of a global middle class. For Liberals, the growth of new middle classes in developing countries brings promises of economic growth and democratization – but is it so simple? What characterizes this “new middle class”, what does it look like and what is its aspirations? How should we understand its position in relation to the heterogenic, prodigious popular classes that makes up the world’s “underclass”, or to the working classes, politically marginalized but still numerous and growing in the same developing economies where the middle classes are breaking through. This is the point of departure for Göran Therborn’s much-needed overview of the new class landscape of our young century. In a follow-up article, “Nya massor? Motståndets sociala grundvalar” (original “New Masses? Social Bases of Resistance”, also featured in this issue of Arkiv), Therborn analyses the social forces that could challenge today’s global capitalism.Publication history: A translation of a, by the author, slightly revised and enlarged version of “Class in the 21st Century” in New Left Review, issue 78 (2012).(Published 22 December 2014)Citation: Therborn, Göran (2014) “Klass i det tjugoförsta århundradet”, in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 3, pp. 67–97. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.3Om 1900-talet i samhällshistorisk mening var arbetarklassens århundrade verkar allt fler mena att 2000-talet kommer att bli den globala medelklassens tidsålder. För liberaler framstår framväxten av nya medelklasser i utvecklingsländerna som en garant för ekonomisk tillväxt och en demokratisk utveckling. Men är det så enkelt? Vad utmärker egentligen denna ”nya medelklass”, hur ser den ut och vad strävar den efter? Och hur ska vi förstå medelklassens position i förhållande till de heterogena, ofantliga folkliga klasser som utgör världens underklass, eller till den politiskt marginaliserade men numerärt fortfarande betydande, och växande, arbetarklassen, som nu i allt högre grad återfinns i samma utvecklingsländer där den nya medelklassen bryter fram? Detta är utgångspunkten för Göran Therborns artikel, en välbehövlig översikt över vårt unga sekels nya klasslandskap. I en uppföljande artikel, ”Nya massor? Motståndets sociala grundvalar” (även den publicerad i detta nummer av Arkiv), analyserar Therborn de sociala krafter som skulle kunna utmana dagens globala kapitalism.Publiceringshistorik: Översättning av en, av författaren, något reviderad och utvidgad version av artikeln ”Class in the 21st Century” i New Left Review, nr 78 (2012).(Publicerad 22 december 2014)Förslag på källangivelse: Therborn, Göran (2014) ”Klass i det tjugoförsta århundradet”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 3, s. 67–97. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.3.
Wave pipelining: Theoretical and practical issues in CMOS
No full textElectrical Engineering, Mathematics and Computer Scienc
BEHAVIORAL OBSERVATIONS AND THEIR RELATIONSHIP TO PSYCHOLOGICAL ASSESSMENT OF CHILDREN IN UNITAS
No full textComprehensive assessment of outcome in primary preventive mental health interventions requires the utilization of a multimodel approach. Behavioral observations in the natural setting have rarely been applied to assessment of primary preventive interventions, but their addition would contribute to ecological and construct validity. Difficulties that arise in such an application are due to the existing technology of behavioral observation as well as the degradation of the measures in the field setting. Comparing methods of measurement is a necessary first step in determining whether the same construct is being measured and whether either measure is in fact measuring the constructs under investigation. Since many primary preventive interventions are based on the bolstering of social competency skills, in the present study behavior observational and psychoeducational measures were used to assess these skills in a primary mental health program. Problem-solving, social support, and prosocial skills were observed during one part of the daily program. The positive observational categories were rationally derived, with negative behaviors observed as well. The posited psychoeducational equivalents to the behavior observational categories were: (a) Weissberg et al.\u27s (1976) Open Middle Interview (OMI); (b) Gesten\u27s (1981) Social Support Rating Scale; and (c) Iannotti\u27s (1978) Altruism Scale. Based on data on these measures obtained, a significant relationship was not found between the behavioral clusters and their proposed psychoeducational equivalents. Also, a factor analysis performed on all positive behaviors did not lend empirical support to the rationally derived behavioral measures. In supplementary analysis, it was found that prosocial behaviors increased in frequency over the summer, but no other behaviors showed significant change. Methodological and clinical implications of the study involve the need for further research into the development of social competency skills across childhood, the construction of observational systems that adequately reflect relevant behaviors and constructs, and assessment of psychoeducational measures in areas of social competency for their validity for the populations studied
- …
