1,720,958 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
Dynamik och klang - pianistens(ned)prioriterade uttrycksmedel : En kvalitativ studie om att arbeta med dynamik och klang i populärmusikalisk pianoundervisning.
No full textSyftet med denna studie är att utveckla arbetssätt för att inkludera och prioritera dynamik och klang i pianoundervisning. Studien tar utgångspunkt i att pianister kan manipulera dynamik och klang för att musicera på ett konstnärligt och individuellt särskiljande sätt. Med inspiration från pianopedagogers erfarenhet och forskning beskrivs olika tillvägagångssätt och verktyg med vilka pianolärare kan arbeta med dynamik och klang i pianoundervisning. Dessa tillvägagångssätt och verktyg prövas och utvärderas sedan i pianoundervisning, genom att genomföra två lektioner med två olika gymnasieelever, där arbetssätten integreras i populärmusikaliska låtar och genretypiska speltraditioner. Efter samtliga lektioner genomförs en halvstrukturerad intervju med anledning att ta del av elevernas uppfattningar och reflektioner kring pianolektionen och de genomförda arbetssätten. Resultatet av studien visar att de prövade arbetssätten är relevanta och ger positiva konsekvenser för elevernas musicerande i den studerade kontexten. Genom att arbeta med dynamik och klang på olika sätt utvecklades eleverna både i sitt pianospel och i sin gehörsmässiga uppfattning om olika klanger. Eleverna utvecklades även i sin musikaliska medvetenhet genom att reflektera över hur pianistens olika val påverkar det klingande resultatet. Resultatet visar också att en prioritering av de känslomässiga beståndsdelarna av musik är svårt när de strukturella beståndsdelarna upplevs som ett hinder. Samtidigt visar studien att ett medvetet integrerande av dynamik och klang i pianoundervisningen också kan gynna strukturella beståndsdelar, spara tid och resultera i att eleverna musicerar med konstnärlig vision och en medvetenhet om musikens alla beståndsdelar redan från första ton
”Jag vill gärna sticka ut, men inte för mycket” : Elevers upplevelser av tillhörighet ochutanförskap på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik.
No full textSyftet med denna studie är att belysa elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Med utgångspunkt i kvalitativ forskningsmetod genomförs tre livsvärldsintervjuer med elever från årskurs 3 på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Elevernas berättelser analyseras utifrån de teoretiska begreppen belonging och social kategorisering i form av in- och utgrupper. I resultatet framkommer att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap förhandlas i olika kategorier av sammanhang, i relationer till andra elever och lärare, samt baserat på elevens individuella egenskaper. Musikaliska sammanhang på eller utanför utbildningen tenderar att bidra till upplevelser av tillhörighet, medan sociala sammanhang oftare upplevs exkluderande. De sociala relationerna på skolan är avgörande för elevens förutsättningar för tillhörighet eftersom eleven behöver bli välkomnad och erkänd som ingruppsmedlem för att känna tillhörighet. Elevens upplevelse av tillhörighet baseras dels på elevens uppfattning om sig själv i förhållande till sammanhanget dels på hur andra ser på och värderar eleven. Sammantaget framkommer det att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap är en svår balansgång, där eleven vill sticka ut i olika sammanhang men inte för mycket. Att sticka ut socialt och musikaliskt, inom ramen för skolans normer och kultur, skapar möjligheter till tillhörighet genom att höra till, passa in, känna sig hemma och spela roll. Om eleven däremot sticker ut för mycket faller den utanför ramen för ingruppsprototypen och riskerar då att hamna i utanförskap
”Jag vill gärna sticka ut, men inte för mycket” : Elevers upplevelser av tillhörighet ochutanförskap på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik.
No full textSyftet med denna studie är att belysa elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Med utgångspunkt i kvalitativ forskningsmetod genomförs tre livsvärldsintervjuer med elever från årskurs 3 på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Elevernas berättelser analyseras utifrån de teoretiska begreppen belonging och social kategorisering i form av in- och utgrupper. I resultatet framkommer att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap förhandlas i olika kategorier av sammanhang, i relationer till andra elever och lärare, samt baserat på elevens individuella egenskaper. Musikaliska sammanhang på eller utanför utbildningen tenderar att bidra till upplevelser av tillhörighet, medan sociala sammanhang oftare upplevs exkluderande. De sociala relationerna på skolan är avgörande för elevens förutsättningar för tillhörighet eftersom eleven behöver bli välkomnad och erkänd som ingruppsmedlem för att känna tillhörighet. Elevens upplevelse av tillhörighet baseras dels på elevens uppfattning om sig själv i förhållande till sammanhanget dels på hur andra ser på och värderar eleven. Sammantaget framkommer det att elevers upplevelser av tillhörighet och utanförskap är en svår balansgång, där eleven vill sticka ut i olika sammanhang men inte för mycket. Att sticka ut socialt och musikaliskt, inom ramen för skolans normer och kultur, skapar möjligheter till tillhörighet genom att höra till, passa in, känna sig hemma och spela roll. Om eleven däremot sticker ut för mycket faller den utanför ramen för ingruppsprototypen och riskerar då att hamna i utanförskap
Dynamik och klang - pianistens(ned)prioriterade uttrycksmedel : En kvalitativ studie om att arbeta med dynamik och klang i populärmusikalisk pianoundervisning.
No full textSyftet med denna studie är att utveckla arbetssätt för att inkludera och prioritera dynamik och klang i pianoundervisning. Studien tar utgångspunkt i att pianister kan manipulera dynamik och klang för att musicera på ett konstnärligt och individuellt särskiljande sätt. Med inspiration från pianopedagogers erfarenhet och forskning beskrivs olika tillvägagångssätt och verktyg med vilka pianolärare kan arbeta med dynamik och klang i pianoundervisning. Dessa tillvägagångssätt och verktyg prövas och utvärderas sedan i pianoundervisning, genom att genomföra två lektioner med två olika gymnasieelever, där arbetssätten integreras i populärmusikaliska låtar och genretypiska speltraditioner. Efter samtliga lektioner genomförs en halvstrukturerad intervju med anledning att ta del av elevernas uppfattningar och reflektioner kring pianolektionen och de genomförda arbetssätten. Resultatet av studien visar att de prövade arbetssätten är relevanta och ger positiva konsekvenser för elevernas musicerande i den studerade kontexten. Genom att arbeta med dynamik och klang på olika sätt utvecklades eleverna både i sitt pianospel och i sin gehörsmässiga uppfattning om olika klanger. Eleverna utvecklades även i sin musikaliska medvetenhet genom att reflektera över hur pianistens olika val påverkar det klingande resultatet. Resultatet visar också att en prioritering av de känslomässiga beståndsdelarna av musik är svårt när de strukturella beståndsdelarna upplevs som ett hinder. Samtidigt visar studien att ett medvetet integrerande av dynamik och klang i pianoundervisningen också kan gynna strukturella beståndsdelar, spara tid och resultera i att eleverna musicerar med konstnärlig vision och en medvetenhet om musikens alla beståndsdelar redan från första ton
- …
