1,721,095 research outputs found
Arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor : en kvantitativ longitudinell studie med fokus på arbetstillfredsställelse, förklarat genom autonomi, krav, belastning och samarbete 3 och 6 år efter examen
No full textSyfte: Syftet med studien är att finna ut i vilken grad sjuksköterskor 3 år efter examen är tillfreds med sitt arbete, och hur en ändring ser ut 6 år efter examen. Arbetstillfredsställelsen ska förklaras genom belastning, krav, autonomi och samarbete vid de båda tidspunkterna. Studien ska också se på vilken av faktorerna som förklarar störst del av upplevd arbetstillfredsställelse, och om det är någon ändring mellan förklaringsmodellerna över tid.
Teoretisk förankring: Resultaten i studien kommer att diskuteras upp mot, och belysas av Karaseks krav kontroll och stödmodell (1979) samt Patricia Benners (1984) novis-expert hypotes.
Metodologi: Metoden är kvantitiv och analysen är baserad på StudData, en databas upprättad av Senter for profesjonsstudier vid Høgskolen i Oslo. Designen är longitudinell panel data som samlar in information vid fyra tidspunkter från studenter vid olika högskoleutbildningar från studiestart till 6 år efter examen. Denna studie baseras på data från sjuksköterskegruppen som är insamlat 3 respektive 6 år efter utbildningen avslutats.
Resultat: 318 respektive 210 sjuksköterskor inkluderades i studien (svarsprocent 57% respektive 44%). Statistiska analyser ger en indikation om att de flesta sjuksköterskor i urvalet var tillfreds med sitt arbete 3 år efter examen. Arbetstillfredsställelsen blev signifikant (p=<0.0005) mindre 6 år efter examen. Urvalet hade en medel till hög grad av autonomi, och denna var konstant mellan tidspunkterna. Förklaringsmodellen visar att tre år efter examen förklarar belastning 12.3% , följt av autonomi som förklarar 10.8%. Samarbete och krav förklarar arbetstillfredsställelse i mycket liten grad vid denna tidspunkt. Sex år efter examen har förklaringsmodellen ändrats, nu förklarar autonomi 22.6% , belastning och samarbete förklarar ungefär lika mycket, 9.8% respektive 8.7% . Krav förklarar i likhet till 3 år efter examen en mycket liten del av variansen av arbetstillfredsställelse.
Konklusion: Resultaten visar att sjuköterskorna har en hög till medelhög grad av autonomi i arbetet och att graden av autonomi är konstant mellan tidspunkterna, resultaten kan antyda att det först är när sjuksköterskorna arbetat en tid som den relativt höga graden av autonomi också förklarar en stor del av arbetstillfredsställelsen
Arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor : en kvantitativ longitudinell studie med fokus på arbetstillfredsställelse, förklarat genom autonomi, krav, belastning och samarbete 3 och 6 år efter examen
Full text linkMaster i klinisk sykepleievitenskapSyfte: Syftet med studien är att finna ut i vilken grad sjuksköterskor 3 år efter examen är tillfreds med sitt arbete, och hur en ändring ser ut 6 år efter examen. Arbetstillfredsställelsen ska förklaras genom belastning, krav, autonomi och samarbete vid de båda tidspunkterna. Studien ska också se på vilken av faktorerna som förklarar störst del av upplevd arbetstillfredsställelse, och om det är någon ändring mellan förklaringsmodellerna över tid.
Teoretisk förankring: Resultaten i studien kommer att diskuteras upp mot, och belysas av Karaseks krav kontroll och stödmodell (1979) samt Patricia Benners (1984) novis-expert hypotes.
Metodologi: Metoden är kvantitiv och analysen är baserad på StudData, en databas upprättad av Senter for profesjonsstudier vid Høgskolen i Oslo. Designen är longitudinell panel data som samlar in information vid fyra tidspunkter från studenter vid olika högskoleutbildningar från studiestart till 6 år efter examen. Denna studie baseras på data från sjuksköterskegruppen som är insamlat 3 respektive 6 år efter utbildningen avslutats.
Resultat: 318 respektive 210 sjuksköterskor inkluderades i studien (svarsprocent 57% respektive 44%). Statistiska analyser ger en indikation om att de flesta sjuksköterskor i urvalet var tillfreds med sitt arbete 3 år efter examen. Arbetstillfredsställelsen blev signifikant (p=<0.0005) mindre 6 år efter examen. Urvalet hade en medel till hög grad av autonomi, och denna var konstant mellan tidspunkterna. Förklaringsmodellen visar att tre år efter examen förklarar belastning 12.3% , följt av autonomi som förklarar 10.8%. Samarbete och krav förklarar arbetstillfredsställelse i mycket liten grad vid denna tidspunkt. Sex år efter examen har förklaringsmodellen ändrats, nu förklarar autonomi 22.6% , belastning och samarbete förklarar ungefär lika mycket, 9.8% respektive 8.7% . Krav förklarar i likhet till 3 år efter examen en mycket liten del av variansen av arbetstillfredsställelse.
Konklusion: Resultaten visar att sjuköterskorna har en hög till medelhög grad av autonomi i arbetet och att graden av autonomi är konstant mellan tidspunkterna, resultaten kan antyda att det först är när sjuksköterskorna arbetat en tid som den relativt höga graden av autonomi också förklarar en stor del av arbetstillfredsställelsen.Nurses’ job satisfaction. A quantitative longitudinal study focusing on job satisfaction, expressed through autonomy, work demand, work load and collaboration 3 and 6 years after graduation.
Purpose: The purpose of this study is to find out the extent to which nurses are satisfied with their work three and six years after graduation, respectively. Job satisfaction is explained by stress, demands, autonomy and cooperation after both three and six years. The study will also investigate which of the factors that explain the greatest part of the perceived job satisfaction, and if there is any change between the explanatory models over time.
Theoretical foundation: The results of the study will be discussed in light of Karasek’s model for demands control and support (1979) and Patricia Benner’s (1984) novice-expert hypothesis.
Methodology: The method is quantitative and the analysis is based upon StudData, a database conducted by the Centre for the study of Professions at Oslo University College. This is a longitudinal survey data (panel data) which collects information at four time slots from students at different higher education programs from start to 6 years after graduation. This study is based on data from the nursing group, which were collected 3 respectively 6 years after graduation.
Results: The number of nurses enrolled in the study was 318 and 210, respectively (response rate 57% and 44% respectively). Statistical analysis indicates that most nurses in the sample were satisfied with their work three years after graduation. Job satisfaction was significantly less six years after graduation (p = <0.0005). The sample had a medium to high degree of autonomy, and this remained constant between the time slots. The model explaining satisfaction shows that workload explains 12.3% and autonomy 10.8% of job satisfaction three years after graduation. Cooperation and job demand are almost insignificant at this time slot. Six years after graduation, the model has changed. Now, autonomy explains 22.6% of job satisfaction, whereas workload and cooperation explain 9.8% and 8.7%, respectively. Job demand explains very little of the variance of job satisfaction, also after six years.
Conclusion:The results show that nurses have a high to medium level of autonomy at the workplace. Furthermore, the degree of autonomy is constant between time slots and the results may suggest that it is only when nurses work for a longer time period that the relatively high degree of autonomy also explains a large part of job satisfaction
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
