1,721,003 research outputs found
Towards an Understanding of the Role of Visualisation and Experimentation in Design Thinking Processes with Novice Designers
No full textDesign thinking (DT) used by established design teams has been a topic for research since the 1960s. However, the use of design thinking in organizational settings carried out in novice design teams, that is, users with no experience of design and design methods can still be regarded as a newcomer in research. There is a strong discourse in the field of DT acknowledging the benefits of visualization and experimentation to facilitate and enhance the design process. However, research shows that there is a lack of understanding of the role visualization and experimentation plays in specific phases of design thinking. This work-in-progress paper investigates how a design thinking process can provide a novice design team with resources to release the team’s problem-solving capacity based on the participants’ practical experiences and needs. The study is based on a co-creation methodology including a DT process divided into four phases. Methods used were focus groups with a novice design team including five participants from three different companies within the field of welfare technology. In addition, participant observations were used to capture the participants’ interactions within the different design phases. Expected outcomes will incorporate identified good practices and design guidelines. The study will contribute to unfolding knowledge about how participants from local practices can ensure effective collaboration to cope with emerging dilemmas.</p
Towards Computational Play:Designing Open-Ended Play-Responsive Environments Supporting Computational Thinking in Early Childhood Education and Care
No full textComputational play is a novel concept and scarcely researched indicating that there is a need for moving beyond deficient models of Computational Thinking (CT) to more robust knowledge by integrating overlooked needs and interests of children and thus engaging them more substantially in computational play on their own premises. However, outcomes from the authors’ previous studies on digital and computational play in Early Childhood Education and Care (ECEC) in a Nordic context demonstrate that digital technology has the potential to reconfigure play activities supporting children’s computational play. Based on a participatory design approach using workshops as a method, the study seeks answers to how play can be used as a pedagogical tool to promote children’s computational explorations, and also the other way around, how computational exploration can inspire and enrich children’s play in ECEC. The aim of the workshop activity is to build a dialogue between researchers, ECEC children and their teachers to integrate computational play into mathematics in ECEC practices. The study will contribute to how an open-ended play-responsive approach to computational play can promote children’s conceptual understanding and how it can be facilitated. The expected outcomes will extend the knowledge of computational play in ECEC practices by incorporating identified good practices and guidelines.</p
Purposeful prototyping with children to generate design ideas
No full textPrototyping to generate ideas, as part of the design process offers various learning oppor-tunities to sharpen young novice designers’ design and making skills. This study situates itself within the landscape of Makerspaces and co-design with children as emerging oppor-tunities of learning and skill building for children. From experiences of co-design with children it is often observed that children engage with outcome and object-focused model making or plain crafting with no intent of iterative prototyping for ideation. This paper describes the case of design prototyping sessions conducted with children aged 8-11 years old as a classroom activity. The sessions were investigated and analysed to reveal enablers and limitations to purposeful prototyping with children. Defining and contextualising the design problem with the children, the variety of prototyping materials for flexible build-ing, interpretation and expression, and mid-prototyping discussions were all found sup-portive to children’s purposeful prototyping.Green Open Access added to TU Delft Institutional Repository ‘You share, we take care!’ – Taverne project https://www.openaccess.nl/en/you-share-we-take-care Otherwise as indicated in the copyright section: the publisher is the copyright holder of this work and the author uses the Dutch legislation to make this work public.Design Conceptualization and Communicatio
Effekter av undervisningsmetoden flippat klassrum i gymnasieskolans matematik
No full textI denna kunskapsöversikt har effekterna av undervisningsmetoden flippat klassrum i matematikundervisning på gymnasiet studerats. Flippat klassrum är en metod som går ut på att elever får ta del av föreläsnings- eller lektionsinnehåll innan själva undervisningstillfället, till exempel i form av korta videoklipp. Refereegranskad forskning, i form av elva vetenskapliga artiklar, har sammanställts enligt Fribergs (2012) rekommendationer för att kunna besvara de två konkreta frågeställningarna; hur påverkas elevers lärande i matematik på gymnasiet samt hur påverkas elevers engagemang och inställning till gymnasiets matematikundervisning då klassrummet flippas? Utöver de två konkreta frågeställningarna har vi försökt besvara den större frågan om det finns belägg för att använda flippat klassrum i matematikundervisningen på gymnasiet.
Resultaten från undersökningarna visar att flippat klassrum har medelstora till inga effekter på elevers lärande och inställning, jämfört med traditionell undervisning. Många elever och lärare är positivt inställda till arbetsmetoden, eftersom den leder till mer diskussion i klassrummet och kan hjälpa eleverna att komma mer förberedda till lektionen. Några baksidor lyftes fram, framförallt att det tar tid för lärarna att förbereda videoklipp och att vissa elever inte trivs med det nya arbetssättet. Vår slutsats är att flippat klassrum är en metod som kan bidra till bättre lärande i matematik på gymnasiet och att elevernas engagemang kan öka. Huruvida resultaten är tillräckligt övertygande för att dra några stora slutsatser diskuteras
Digitala lärresurser i matematikundervisningen
No full textI föreliggande översikt söker vi kunskap om digitala lärresurser och vad som kan ligga till grund för att de ska vara till fördel i matematikundervisningen. Som metod utfördes systematiska sökningar i olika sökdatabaser i syfte att sammanställa forskning kring området. Vi vill göra begreppet digital lärresurs bekant och för lärare synliggöra eventuella möjligheter och hinder så att digital teknik med förtrogenhet kan integreras i undervisningen.
Vårt resultat indikerar särskilda framgångsfaktorer, såsom lärarens digitala kompetens samt förmågan att integrera lärresurser som erbjuder en interaktivitet. Ett tydligt syfte ska framgå och målen ska vara uppnåbara men utmanande. Det förutsätter att läraren väljer resurser med ett pedagogiskt värde samt utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Undervisning i matematik kräver en variation av arbetssätt, varav forskning framhäver det digitala som en utgörande del. Överlag visar studierna i vårt resultat positiva attityder till digital integration, däremot kan det finnas problematik när det gäller ekonomi, tid och fortbildning. Ett kollegialt arbete, där skolan som helhet arbetar mot en digitalisering i matematikämnet, och där enskilda lärare aktivt medverkar i undervisningen med digitala lärresurser genom att dra slutsatser, resonera och kommunicera resultat i helklass anser vi vara det mest optimala för att ge eleverna fördjupade kunskaper i matematik
Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande
No full textDen här kunskapsöversikten innehåller samlad empiri från artiklar och litteratur inom genren utomhuspedagogik. Utgångspunkten har varit att ta reda på vilken betydelse utomhuspedagogik har för grundskoleelever i årskurs F-3 inom NO-ämnena. Kunskapsöversikten innehåller olika forskningsresultat som visar vad lärare och forskare anser vara för- och nackdelarna när det gäller att implementera utomhusundervisning i klassrumsundervisningen. Forskarna anser att utomhusmiljön är en viktig del av lärandet då eleverna får använda sig av alla sina sinnen och tidigare erfarenheter. Tidsbrist och osäkerhet hos lärarna diskuteras samt utomhuspedagogikens frånvaro i läroplanen. Både nationella och internationella resultat vägs in och sammanställs i slutresultatet
Vad behövs utföras för att ett kooperativt lärande ska fungera och ge den optimala effekten för elevers lärande i matematikundervisning?
No full textAmbitionen med detta arbete är att undersöka hur man effektivt främjar elevers matematiska kunskapsutveckling genom tillämpning av strukturella tillvägagångssätt inom kooperativt lärande i matematikundervisning. Skolverket (2011) nämner att undervisning ska utveckla elevers intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att kunna föra matematiska resonemang och samarbeta tillsammans med andra. Allt detta, och mer, möjliggörs om arbetsstrukturerna inom kooperativt lärande används i undervisningen (Kagan, 2017). Sökning via olika databaser har genomförts för att finna information om hur man praktiskt kan använda kooperativt lärande för att gynna elevers lärande i matematikundervisning. Därefter har denna information sammanställts under resultat, samt även diskuterats under slutsatser och diskussion. Sammanställd information om kooperativt lärande visar att elevers kunskapsutveckling främjas optimalt när de får samarbeta med varandra genom diskussioner, där grundprinciperna i kooperativt lärande upprätthålls, och att det finns en god fysisk lärandemiljö som möjliggör mycket interaktion
Hur kan kooperativt lärande främja elevers matematikutveckling?
No full textI denna kunskapsöversikt har vi haft som syfte att fördjupa oss inom kooperativt lärande och hur detta arbetssätt kan främja elevers matematikutveckling. Vidare söker kunskapsöversikten svar på vilka skillnader som finns mellan det kooperativa- och det traditionella arbetssättet, vilken betydelse gruppstrukturer har i en kooperativ lärmiljö, på vilket sätt kooperativt lärande påverkar elevers prestationer och attityder i matematikämnet. För att undersöka detta har vi använt oss av internationell forskning.
Forskning visar att i ett kooperativt klassrum delar elever ett gemensamt mål och ser resultaten som fördelaktiga för både sig själv och andra gruppmedlemmar. Eleverna når målet enbart om alla i gruppen lyckas och firar varandras gemensamma framgång. Vi kan i vår kunskapsöversikt konstatera att majoriteten av forskningen är överens om att kooperativt lärande påverkar elevers prestation. Resultaten visar att kooperativt lärande är en mer effektiv arbetsmetod än individualistiska och kompetitiva arbetssättet. Vidare pekar resultaten på att kooperativt lärande främjar en positiv attityd och inställning hos elever i matematikämnet. Kontentan av resultaten är att kooperativt lärande mycket väl kan påverka elevers matematiska prestation och attityd inför ämnet
- …
