1,721,196 research outputs found
Mehr Naturschutz, um neue Pandemien zu verhindern?
No full textAm Friedrich-Loeffler-Institut auf der Insel Riems beraten mehr als 60 Wissenschaftler über Krankheitserreger, die von Nagetieren übertragen werden können. Es geht auch darum, zukünftige Pandemien verhindern. Naturschutz kann dafür einen bedeutenden Beitrag leisten
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Vattenväxter i sjöar [Elektronisk resurs] : Utvärdering av det gemensamma delprogrammet
No full textNågra länsstyrelser samarbetar sedan 2009 vad gäller inventeringar av vattenväxter i sjöar. Inventeringarna samordnas av Länsstyrelsen i Stockholm i ett så kallat gemensamt delprogram inom miljöövervakningen. Denna rapport syftar till att ge vägledning för utformandet av det gemensamma delprogrammet 2015-2020. Tyngdpunkt i utvärderingen har varit a) översyn av Undersökningstypen för makrofyter i sjöar med avseende på vägledning kring vilket antal transekter som bör inventeras per sjö, b) statusklassning av ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten, c) förändringar i makrofytsamhällen i tidsseriesjöar, samt d) bristanalys av dataförsörjning. För utvärderingen har kvantitativa makrofytdata från 548 sjöar i hela Sverige använts. Data har inkommit till datavärden, SLU, dels via det nationella dataförsörjningsprogrammet och dels via det nationella miljöövervakningsprogrammet för makrofyter i sjöar.Med hjälp av bland annat framtagna artkumuleringskurvor kunde konstateras att det hittills har inventerats för få transekter i de flesta sjöarna. Baserat på sambandet mellan sjöarea och antalet funna hydrofyter togs en rekommendation fram om antalet transekter som bör inventeras för att erhålla pålitliga makrofytdata. Antalet funna vattenväxtarter varierade även stort mellan inventerare. För att erhålla pålitliga makrofytdata föreslås nationella insatser för kompetenshöjning, interkalibrering samt individuell ackreditering.Statusklassning baserad på makrofyter visar att många sjöar i datamaterialet har minst god ekologisk status (59 %). Sjöar med måttlig eller sämre ekologisk status rapporteras främst från Stockholms-, Södermanlands- och Jönköpings län. Det är också dessa län som har rapporterat in flest antal makrofytdata. I dagsläget är det dock svårt att avgöra om observerade förändringar i makrofytsamhällen (både ökningar och minskningar) är faktiska förändringar eller pseudoförändringar på grund av till exempel bristfälligt genomförda inventeringar.Tack vare det nationella dataförsörjningsprogrammet har dataunderlaget för en framtida revidering av bedömningsgrunderna för makrofyter förbättrats avsevärt. Det finns dock fortfarande regioner i Sverige där dataunderlaget är bristfälligt eller för gammalt. Dessa regioner inkluderar hela området norr om Limes Norrlandicus, Öland, Gotland, Skånes län, Värmlands län, Västra Götalands län och Kronobergs län. Även naturtyperna 3140 (Kransalgssjöar), 3150 (Naturligt näringsrika sjöar) och 3160 (Myrsjöar) är underrepresenterade i befintliga data.</p
Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar : bakgrundsrapport
No full textDe befintliga bedömningsgrunderna för makrofyter (BGM) i sjöar har hittills ansetts sompreliminära. Dessutom motsvarade de inte kraven enligt EUs Ramdirektiv för vatten medavseende på bl.a. typanpassningen och angivna gränser mellan olika klasser av ekologiskstatus.I det framlagda förslaget för revideringen av BGM i enlighet med EUs Ramdirektiv förvatten, lades stor vikt vid att utöka dataunderlaget av framför allt referenssjöar. Med hjälp avolika påverkanskriterier valdes 49 referenssjöar, dvs. sjöar som ansågs vara av hög ekologiskstatus. Som kriterier användes markanvändning, sjösänkning, koncentrationen avnäringsämnen samt pH i vattenfasen. Baserad på artsammansättningen bland makrofyternagjordes en klusteranalys-baserad typindelning i tre grupper. Dessa tre typologigrupper kundeskiljas åt med hjälp av främst två typologivariabler, nämligen Y-koordinat och h.ö.h. De tretypologigrupperna/regionerna var sjöar S om Limes Norrlandicus (LN), sjöar N om LN menunder högsta kustlinjen (HK) samt sjöar N om LN och över HK.För att bestämma sjöarnas ekologiska status, beräknades indikatorvärden längs Tot-Pgradientenför alla funna makrofytarter förutom helofyter. Indikatorvärdena viktades medarternas nischbredd längs Tot-P-gradienten. För varje sjö kunde på det viset ettmedianindikatorvärde, ett trofiskt makrofytindex (TMI), beräknas. Dessa trofiindex översattestill en femgradig skala enligt Ramdirektivets krav, dvs. de fem klasserna av ekologisk status.Denna konvertering gjordes med hjälp av Tot-P halter som prefereras av makrofytarter somansågs karakteristiska för respektive klass av ekologisk status. På grund av bristandedataunderlag kunde gränsvärden inte beräknas mellan klasserna otillfredsställande och dåligekologisk status.Trots ett heterogent datamaterial som är insamlat i olika syften, under olika decennier och tilloch med sekler och med varierande metodik mm., anses det föreslagna systemet kunnatillämpas i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten. Föreliggande utredning understrykerdock det stora behovet av kompletterande inventeringar samt av en revidering avundersökningsmetoden för inventering av makrofyter. Det föreslagna systemet bör verifierasmed datamaterial som inte användes för den här redovisade bedömningen. Därefter bör eneventuell revidering genomföras
Utvärdering av metoder för makrofytinventering [Elektronisk resurs]
No full textVattenvegetation används nationellt och internationellt som indikator för att bedöma miljötillståndet, till exempel vattenkvalitet och naturvärden i sjöar och vattendrag. Det är av stor vikt att resultaten och analyserna från en makrofytinventering håller hög och tillförlitlig kvalitet. Den bedömning som grundar sig på kvalitetsfaktorn makrofyter kan få långtgående och kostsamma konsekvenser. Trots den stora mångfalden bland syften med makrofytinventeringar och tillgängliga inventeringsmetoder finns det i dagsläget ingen omfattande studie som har utvärderat olika inventeringsmetoder för makrofyter med avseende på en avvägning mellan syfte, karteringsmetodik, kvantifiering och resursbehov. Syftet med föreliggande utvärdering är att, baserat på en litteraturstudie och utvärdering av befintliga data, kunna rekommendera ett fåtal metoder för övervakningsinventering av sjöar för vidare fälttest. Utvärderingen bygger på en genomgång av relevant nationell och internationell litteratur, diskussioner med kollegor verksamma inom det europeiska interkalibreringsarbetet kring bedömningen av ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, samt en utvärdering av tillgängliga men hittills icke utvärderade, svenska makrofytdata. Studien har avgränsats till övervakningsinventering enligt Ramdirektivet för vatten och bedömning av naturvärden. Den mest lovande metoden (enligt min bedömning) är krattning längs virtuella transekter med notering av täckningsgrad enligt en semikvantitativ skala. Metoden borde emellertid testas i minst 16 sjöar av olika biologisk och morfologisk karaktär. I ett antal sjöar (minst sex sjöar, t.ex. tre oligotrofa djupa och tre eutrofa grunda sjöar), bör krattmetoden jämföras med snorkling samt även med rutinventering med hjälp av dykning längs transekter. Dykningsmetoden är internationellt sett den mest använda övervakningsmetoden. För att undvika att de svenska data från en kommande miljöövervakningsmetod, baserad på krattmetoden, kommer att ifrågasättas, borde dykningsmetoden värderas mot krattningsmetoden. Hypotesen är att krattmetoden ger lika pålitliga resultat för bedömningen av vattenkvalitet enligt Ramdirektivet för vatten och bedömning av naturvärden som dykningsmetoden, i alla fall i de grunda sjöpartierna. Detta är dock bara ett antagande och bör verifieras med en gedigen fältstudie. Utvärderingen krävs för att kunna rekommendera krattmetoden baserat på vetenskaplig grund. Metoderna bör fälttestas under sommaren 2007, med fördel enligt faktorisk design, där hänsyn tas speciellt till sjöarnas trofistatus, bottensubstrat, sjödjup och sjöstorlek, samt med krav på att belägga effekten av antal undersökta transekter, olika typer av kratta, olika kvantifieringsmetoder, förhållandet mellan informationsvinst och resursbehov vid användning av olika karterings- och kvantifieringsmetoder.</p
- …
