224 research outputs found
PM Kostandeffektiv cykelväg
No full textTrafikverket ska verka för ökad och säker cykling, i enlighet med regeringens nationella cykelstrategi. Det gäller även i landsbygd – där låga cykelflöden gör det svårt att räkna hem satsningar på cykelinfrastruktur samhällsekonomiskt. Men om man ändå vill göra något – hur ser en kostnadseffektiv lösning för säker cykling i landsbygd ut? Det här projektet syftar till att utveckla lösningar som till en rimlig kostnad ökar trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklister i landsbygd. Projektet har också tagit fram en rad konkreta råd och förslag till hjälp i arbetet. Projektet har studerat ett antal objekt, regelverk och riktlinjer samt intervjuat en lång rad experter inom Trafikverket. Den övergripande slutsatsen är att regelverk, upphandlingsrutiner för drift och underhåll samt Trafikverkets egen organisation är kostnadsdrivande i sig. Men med erfarna projektledare, eller särskilda team specialiserade inom ett område, ökar möjligheten att hitta kostnadseffektiva lösningar. Dit hör också att välja rätt nivå för standard och väghållning genom tydliga beställningar.Kostnadseffektiv cykelvä
Effektsamband - GC-flöden
No full textBakgrund, kunskapsläge:För utformning samt planering av gång- och cykelvägar behövs underlag i form av flöden. Om inte faktiska mätningar göres användes schablonvärden eller skattningar baserat på erfarenheter. Nuvarande schablonvärden för GC-flöden i Effektkatalogerna sattes på 80-talet. Utifrån en kort studie (PM GC-flöden, 2013-09-20, Svante Berg) har förslag lämnats på uppdatering av dessa värden. Denna studie visar på stora brister. Detta projekt skall systematiskt samla in underlag samt uppdatera dessa samband. Genomförande, metod:Projektet delas in i följande aktiviteter:• Kontakt med väghållare för underlag (kända är förutom TRV samt i föregående studie), Malmö. Helsingborg, Jönköping, Växjö, Göteborg, Karlstad, Gävle, Falun, Umeå, Luleå etc).• Inventera kommunalt samt statligt data över gång- och cykelflöden.• Koppla data till olika parametrar som: tid (väder, månad, veckodag och tim-variationer), miljö (avstånd till centrum och/eller station/hållplats, separering, HG, beläggning) samt geografi (avstånd till tätort, storlek på tätort, bebyggelsestyper, terräng).• Analysera data utifrån variablerna tid, miljö samt geografi• Föreslå schabloner, tids-variationer samt modell för gång- och cykelflöden utifrån data-set och variabler.• Ta fram modell som utifrån miljö-variabler ger GC-flöden.• SlutrapportMetod: Kontakt med väghållare för att systematiskt samla in data och strukturera detta för analys. Analysera data samt knyta detta till miljö. Projektet kommer använda statistik analys med vedertagna metoder för skattningar av tillgängligt underlag.GC-flöde
Effektsamband - GC-flöden
No full textBakgrund, kunskapsläge:För utformning samt planering av gång- och cykelvägar behövs underlag i form av flöden. Om inte faktiska mätningar göres användes schablonvärden eller skattningar baserat på erfarenheter. Nuvarande schablonvärden för GC-flöden i Effektkatalogerna sattes på 80-talet. Utifrån en kort studie (PM GC-flöden, 2013-09-20, Svante Berg) har förslag lämnats på uppdatering av dessa värden. Denna studie visar på stora brister. Detta projekt skall systematiskt samla in underlag samt uppdatera dessa samband. Genomförande, metod:Projektet delas in i följande aktiviteter:• Kontakt med väghållare för underlag (kända är förutom TRV samt i föregående studie), Malmö. Helsingborg, Jönköping, Växjö, Göteborg, Karlstad, Gävle, Falun, Umeå, Luleå etc).• Inventera kommunalt samt statligt data över gång- och cykelflöden.• Koppla data till olika parametrar som: tid (väder, månad, veckodag och tim-variationer), miljö (avstånd till centrum och/eller station/hållplats, separering, HG, beläggning) samt geografi (avstånd till tätort, storlek på tätort, bebyggelsestyper, terräng).• Analysera data utifrån variablerna tid, miljö samt geografi• Föreslå schabloner, tids-variationer samt modell för gång- och cykelflöden utifrån data-set och variabler.• Ta fram modell som utifrån miljö-variabler ger GC-flöden.• SlutrapportMetod: Kontakt med väghållare för att systematiskt samla in data och strukturera detta för analys. Analysera data samt knyta detta till miljö. Projektet kommer använda statistik analys med vedertagna metoder för skattningar av tillgängligt underlag.GC-flöde
Konsonantproduktion och nasalitet hos svensktalande femåringar med typisk språkutveckling : En kartläggning med SVANTE
No full textBakgrund För att bedöma artikulation och nasalitet hos barn med exempelvis läpp-käk-gomspalt används materialet SVANTE - SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst. Eftersom den senaste normeringen är över tio år gammal och gjord på barn i Stockholm, Linköping och Partille finns behov av uppdaterad normdata från andra delar av landet. Detta då dialektala skillnader kan påverka uttal. Syfte Att undersöka konsonantproduktion och passiva talavvikelser hos typiskt utvecklade, svensktalande femåringar i Umeå, i syfte att bidra till en utökad och geografiskt bredare normering av SVANTE. Metod 35 barn i åldrarna 4:7-5:3 testades med SVANTE. Materialet spelades in för att sedan transkriberas och analyseras perceptuellt. Medelvärde och spridningsmått för PCC och AKOK samt förekomsten av fonologiska processer och passiva talavvikelser beräknades och jämfördes med tidigare normdata. Resultat Medelvärdet för PCC var 96,3% och för AKOK 96,2%. Ingen statistiskt signifikant könsskillnad uppmättes. Frikativförenkling av /ɧ/ och /s/ var de vanligaste fonologiska processerna. Endast en passiv talavvikelse förekom. Ingen statistiskt signifikant skillnad i AKOK påvisades mellan föreliggande studie och tidigare normering. Slutsats Femåringar i Umeå med typisk språkutveckling visar generellt god artikulatorisk precision och låg förekomst av passiva talavvikelser, ett resultat som ligger i linje med tidigare forskning. Resultaten stärker reliabiliteten för SVANTE som mätinstrument även i norra Sverige, men ytterligare studier med större urval behövs för ökad generaliserbarhet
Konsonantproduktion och nasalitet hos svensktalande femåringar med typisk språkutveckling : En kartläggning med SVANTE
No full textBakgrund För att bedöma artikulation och nasalitet hos barn med exempelvis läpp-käk-gomspalt används materialet SVANTE - SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst. Eftersom den senaste normeringen är över tio år gammal och gjord på barn i Stockholm, Linköping och Partille finns behov av uppdaterad normdata från andra delar av landet. Detta då dialektala skillnader kan påverka uttal. Syfte Att undersöka konsonantproduktion och passiva talavvikelser hos typiskt utvecklade, svensktalande femåringar i Umeå, i syfte att bidra till en utökad och geografiskt bredare normering av SVANTE. Metod 35 barn i åldrarna 4:7-5:3 testades med SVANTE. Materialet spelades in för att sedan transkriberas och analyseras perceptuellt. Medelvärde och spridningsmått för PCC och AKOK samt förekomsten av fonologiska processer och passiva talavvikelser beräknades och jämfördes med tidigare normdata. Resultat Medelvärdet för PCC var 96,3% och för AKOK 96,2%. Ingen statistiskt signifikant könsskillnad uppmättes. Frikativförenkling av /ɧ/ och /s/ var de vanligaste fonologiska processerna. Endast en passiv talavvikelse förekom. Ingen statistiskt signifikant skillnad i AKOK påvisades mellan föreliggande studie och tidigare normering. Slutsats Femåringar i Umeå med typisk språkutveckling visar generellt god artikulatorisk precision och låg förekomst av passiva talavvikelser, ett resultat som ligger i linje med tidigare forskning. Resultaten stärker reliabiliteten för SVANTE som mätinstrument även i norra Sverige, men ytterligare studier med större urval behövs för ökad generaliserbarhet
Språkets gåta
No full textVad kan Svante Pääbos och hans forskarteams kartläggning av neandertalares DNA lära oss om människan? I dialog med socialpsykologisk teori föreslår Lars-Erik Berg att svaret på frågan börjar i språket. Det är först genom samspelet mellan artfränder via ett mer avancerat språk som den abstraktionsförmåga uppstår som gör det möjligt att föreställa sig att en annan värld kan vänta på andra sidan backkrönet
Språkets gåta
No full textVad kan Svante Pääbos och hans forskarteams kartläggning av neandertalares DNA lära oss om människan? I dialog med socialpsykologisk teori föreslår Lars-Erik Berg att svaret på frågan börjar i språket. Det är först genom samspelet mellan artfränder via ett mer avancerat språk som den abstraktionsförmåga uppstår som gör det möjligt att föreställa sig att en annan värld kan vänta på andra sidan backkrönet
2 minus 1, Bygdeväg i tätort
No full textRapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Bygdeväg (även kallat 2minus1-väg och bymiljöväg) är en enfältsväg med en dubbelriktad körbana och breda vägrenar för cykling och gående. Syftet med utformningen är främst att öka tillgängligheten och framkomligheten för gående och cyklister. Om man vill öka trafiksäkerheten genom lägre medelhastighet bör hastighetsdämpande åtgärder prövas. Syftet med detta projekt är att utvärdera utformning och effekter av denna ”väg-typ” på kommunalt vägnät i ”tätorts-miljö” och föreslå utformning i tätortsmiljö. Två objekt deltog i projektet, ett helt nytt objekt i Falun, med före- och efter-studie samt ett befintligt objekt i Kalmar, med en efter-studie. Objektet i Falun har utformats enligt rekommendationer i VGU medan sträckan i Kalmar har delvis annan utformning. Totalt sett fungerar utformningen i båda objekten bra och mätningar visar på hög acceptans hos trafikanterna men medelhastigheten har ökat, dock under eller i nivå med skyltad hastighet. Utvärderingen sammanfattas: • Hög ”acceptans” av utformning med tydlig lägesförändring hos motorfordon med ökad kanalisering efter åtgärd, cyklister och gående använder vägrenen och motorfordon körbanan. • Hastighetsmätningar visar: o Medelhastighet under skyltad hastighet på mätplats Kalmar (32 km/h) Kalmar kommuns mätning visar på oförändrad medelhastighet, runt 40 km/h o Medelhastighet ökar efter åtgärd på de två mätplatserna i Falun Medelhastighet ökar efter åtgärd från 34 till 40 km/h och från 26 till 34 km/h. • Ingen enkät genomförd i projektet men allmänhetens kontakter till kommun har varit positiva. o Negativa reaktioner har i princip uteblivit. o I Kalmar genomfördes en enkät med i stort positiva kommentarer. Bygdeväg i tätortsmiljö med föreslagen utformning är genomförbar med följande planeringsförutsättningar: • Vägar med lokal funktion. • Ej högtrafikerad väg, flöden under 2 000 till 3 000 ÅDT (årsdygnsmedeltrafik). • Flöden eller bedömd potential cykling, gående finns. • Inriktning på hastighet är VR 30/40 i tätortsmiljö. • Hastighetsdämpande åtgärder kan prövas. • Bredd på vägren bör inte överstiga ca 2 m så att motorfordon nyttjar vägren. Viktigt att tänka på vid genomförande: • Tydlig utformning, speciellt på befintlig väg (exempelvis hur vägmarkering utförs). • Föreslagen utmärkning i VGU ”räcker” idag. • Val av bredder på körbana och vägren utifrån vägbredd. • Information till boende och trafikanter viktigt då kännedom om ”vägtyp” ej spridd. • Väl avvägd hastighetsbegränsning, eventuellt också hastighetsdämpande åtgärder. Utformningen är främst en framkomlighetsåtgärd för gång och cykel och ökar ej trafiksäkerheten i sig. Om man vill öka trafiksäkerheten genom lägre medelhastighet bör hastighetsdämpande åtgärder prövas. Kontakt: Svante Berg, Movea trafikkonsult AB, e-post [email protected] Trafikverkets beteckning: TRV 2019/107348, 2 minus 1, tätort. Projektet slutrapporterades mars 2021
What does crime literature tell us about today’s South Africa? : [a conversation between Deon Meyer and Svante Weyler]
No full textA conversation with Deon Meyer, author from Cape Town.</p
Georgia after the Rose Revolution : geopolitical predicament and implications for U.S. policy / Svante E. Cornell
No full textThe attacks on New York and Washington on September 11, 2001, enhanced the importance of both the Transcaucasus and Central Asia to American security. Overflight rights through the Caucasus to Central Asia and Afghanistan are vital components of the ongoing military effort there by both U.S. and NATO forces. But this region has multiple conflicts and fault-lines. As multiple recent crises show, Russo-Georgian tensions connected with South Ossetia and Abkhazia could erupt into open violence at any time. The author outlines the possibilities for conflict in this region and the qualities that make it strategically important, not only for Washington and Moscow, but also increasingly for Europe"February 2007."Parallel als Buch-Ausg. erschiene
- …
