6,674 research outputs found
Mantelfilm i rundbalar vid ensilering av vallfoder
No full textEnsilagekvaliteten i rundbalar som packats på konventionellt vis jämfördes med rundbalar där nätet ersatts av en så kallad mantelfilm. Efter nät eller mantelfilm applicerades 4, 6 eller 8 lager vanlig sträckfilm. Försöket utfördes som ett randomiserat blockförsök med sex upprepningar. Balar med mantelfilm hade en bättre form med mindre volym, var tätare, hade högre CO2-halt, färre mögelfläckar samt ett lägre ammoniaktal. Vid utvärdering av effekten av antal lager sträckfilm konstaterades att fler lager gav en tätare bal och bättre ensilagekvalitet. Användning av mantelfilm istället för nät ledde till tätare balar, men försöket visade att det ändå inte är att rekommendera att gå ända ned till 4 lager sträckfilm. Däremot antyddes att en reduktion från 8 till 6 lager skulle kunna gå bra. Den ekonomiska betydelsen kan mätas i antalet sträckfilmslager, men också i form av minskat arbete då nät och plast inte behöver källsorteras separat vid öppningen av balar och att arbetet därmed blir lättare att mekanisera
Mantelfilm i rundbalar vid ensilering av vallfoder [Elektronisk resurs]
No full textEnsilagekvaliteten i rundbalar som packats på konventionellt vis jämfördes med rundbalar där nätet ersatts av en så kallad mantelfilm. Efter nät eller mantelfilm applicerades 4, 6 eller 8 lager vanlig sträckfilm. Försöket utfördes som ett randomiserat blockförsök med sex upprepningar. Balar med mantelfilm hade en bättre form med mindre volym, var tätare, hade högre CO2-halt, färre mögelfläckar samt ett lägre ammoniaktal. Vid utvärdering av effekten av antal lager sträckfilm konstaterades att fler lager gav en tätare bal och bättre ensilagekvalitet. Användning av mantelfilm istället för nät ledde till tätare balar, men försöket visade att det ändå inte är att rekommendera att gå ända ned till 4 lager sträckfilm. Däremot antyddes att en reduktion från 8 till 6 lager skulle kunna gå bra. Den ekonomiska betydelsen kan mätas i antalet sträckfilmslager, men också i form av minskat arbete då nät och plast inte behöver källsorteras separat vid öppningen av balar och att arbetet därmed blir lättare att mekanisera
Hållfasthetsanalys och optimering av pressplatta i balpressar
No full textNättraby Verktygs AB i Ronneby konstruerar och producerar balpressar vars funktion är att pressa samman kartong, plast eller liknande material till kompakta balar. Dessa balar medför underlättad hantering av material som kan återvinnas för företag. Balpressarna används främst inom verksamhetsområden med stor åtgång av återvinningsbart material, exempelvis livsmedelsaffärer. Problemställningen vid detta examensarbete är att i en äldre version av en balpress har sprickbildning på pressplattan upptäckts efter en viss tids användning. Huvuduppgiften för detta examensarbete har därför varit att utföra hållfasthetsanalyser på pressplattorna för tre olika balpressar i deras sortiment. Denna rapport beskriver momenten samt arbetsgången för att genomföra dessa analyser och beskriver utförligt metoderna som använts. Hållfasthetsanalyserna är uppdelade i två delar, en statisk FEM-analys och en utmattningsanalys av konstruktionen. I den första delen av rapporten genomförs en FEM-analys på den gamla varianten av pressplattan för att se om analysen påvisar samma kritiska områden som företaget upptäckt. Resultatet visade att spänningen var högre i dessa områden än i övriga konstruktionen men under sträckgränsen för materialet. Därför beskriver nästa del av rapporten utförandet av en utmattningsanalys av pressplattan. Denna analys består av en svetsanalys för de svetsförband som finns i de kritiska områdena. Som metod vid svetsanalysen har “hot spot-metoden” använts vilken ger en uppskattning av hur många lastcykler dessa svetsförband kan belastas innan sprickbildning sker. Därefter har samma analyser genomförts på den nuvarande pressplattan och en pressplatta för en kommande modell. I sista delen av rapporten tas ett koncept av en möjlig framtida pressplatta fram där fokus ligger på minskad vikt, minskat antalet detaljer samt ökad hållfasthet. Det framtagna konceptet analyseras på samma sätt som de tidigare tre pressplattorna för att verifiera om detta koncept har ökad hållfasthet och livslängd
Jämförelse av fyra rundbalspressars packningsförmåga som funktion av grödans torrsubstanshalt
No full textTo succeed, and make money at your animal production you need to feed your animals with
high quality fodder. Other condition to succeed is that you keep your production costs at a minimum. To be able to produce baled silage at a low cost it's very important that the bales have a high density. Density is measured in kg dry matter (DM) per cubic meter.
The purpose with this report was to learn more about making silage in round bales and to how much the bale density varies between different brands of round balers. I also wanted to se how much the DM contents in the grass affected the bale density.
In this study I have compared four different brands of round balers. The different round balers are Claas 255, Welger RP235, Taarup Bale In One and NewHolland 658. The Newholland
baler is a flex chamber baler and the other three are fix chamber balers. The difference
between the different types of balers is that the flex chamber is made of belts that keep
pressure on the material from the moment you start making a new bale. The chamber in the
fix chamber balers are made of steel rollers that doesn't put pressure on the bale until the bale chamber is full.
The test with the Welger RP235 where made by me on a farm in Halland. The other tests
where made a in the year 2002 by other students. The Claas 255 and NewHolland 658 were
tested in Västergötland and the Taarup baler where tested in Närke. All the bales in the tests where weighed and some of the grass in the bales where collected to test the DM contents. When I calculated the density of the bales I used the volume of the press chamber, the nominal volume and not the real volume.
When I analysed the test results and compared them with each other I could see that in the first cut the NewHolland baler made bales with the highest density followed by Claas and the baler who made bales with the lowest density was the Welger baler. And in the second cut the bales with the highest density were made by the NewHolland baler at DM contents over 50 % and with less than 50 % DM the Claas baler made the bales with the highest density. The Taarup baler made the bales with the lowest density at all levels of DM contents.
To compare the results of the tests may be a bit misleading because they where performed at different locations and at different cut seasons. Because of that the maturity and fibre contents of the crops varied a lot and that affects the balers' ability to make bales with high density. And since the NewHolland baler is a flex chamber baler it's hard to measure the nominal volume of the press chamber, so it would probably be better to use the real volume of the bales to get a fair picture of the balers ability to make bales with high density.
My conclusions of this report:
• The comparison of the tests between the different round balers shows big differences
of the bales density. In the first cut the NewHolland baler made bales with the highest
density followed by Claas and the baler who made bales with the lowest density was
the Welger baler. And in the second cut the bales with the highest density were made
by the NewHolland baler at DM contents over 50 % and with less than 50 % DM the
Claas baler made the bales with the highest density. The Taarup baler made the bales
with the lowest density at all levels of DM
• The density in the bales increases when the DM levels increases in the material. All
the balers show the same results, and my results are consistent with results from older
tests.
• It is possible to lower the usage of stretch film and net per kilo DM, if you let the
material dry to levels of 50 % DM before baling it.
• When you buy a new round baler or choose contractor it is important to choose a baler
that makes bales with high density, because it may save you a lot of money.För att lyckas med, och få lönsamhet i sin djurproduktion måste djuren få tillgång till
högkvalitativt grovfoder. En annan förutsättning är att produktionskostnaderna minimeras.
För att kunna producera ett så billigt paketkonserverat foder som möjligt är det viktigt att
balarna är hårt packade, så man får in så mycket som möjligt i dem. Detta mäts som kg
torrsubstans per kubikmeter eller baldensitet.
I detta arbete har jag jämfört packningsförmågan hos fyra rundbalspressar.
Packningsförmågan har jämförts vid olika torrsubstanshalter från 30 upp till 60 procent. De
rundbalspressar som jämförts är tre fixkammarpressar Claas 255, Welger RP235 och en
Taarup bale in one som innebär att det är en press och inplastare i samma maskin (Öhrman,
2003). Den fjärde pressen i jämförelsen var en NewHolland 658 av flexkammarmodell. Av de
utförda försöken gjorde jag det på Welger pressen på en förstaskörd i Halland. Claas och
NewHolland pressarna testades av Olsson och Wilsson i ett försök i Västergötland år 2002.
Försöket gjordes i både första och andraskörd (Olsson och Wilsson 2003). Taarup pressen
testades i en andraskörd av Öhrman. Försöket ägde rum i Närke år 2002 (Öhrman 2003).
Målet var att ta reda på hur stor skillnad i packningskapacitet det är mellan de olika
rundbalspressarna vid olika torrsubstanshalter. För att komma fram till svaren på dessa frågor
vägdes alla balar i försöken och borrningar gjordes för att kunna göra torrsubstansprov på
grönmassan som pressades. Vid sammanställningen av de olika försöken har jag räknat på de
nominella balvolymerna, det vill säga de faktiska måtten på presskamrarna och därifrån fått
fram de olika baldensiteterna.
Slutsatserna av mitt arbete blev dessa:
• Det är stor skillnad i packningsförmåga mellan de olika pressfabrikaten. I min
jämförelse med de nominella balvolymerna gör Claas pressen balar med högst
densitet följd av NewHolland och Welger i förstaskörden. I andraskörden gör Claas
pressen balar med högst densitet upp till cirka 50 % ts och däröver gör NewHolland
pressen balar med högst densitet. Taarup pressen gör balar med lägst densitet bland
pressarna i andraskörden. I tidigare försök med den reala balvolymen har de fått en
annan rangordning. Anledningen till att Claas pressen gör balar med hög denstitet vid
nominellvolymsberäkning kan vara att luckan på Claas pressen eventuellt öppnar sig
vid för högt tryck.
• Med utgångspunkt från ovanstående antagande att luckan på Claas pressen öppnar sig
vid för högt tryck, och att det är svårt att ange en exakt presskammarvolym på
NewHolland pressen som är en flexkammarpress så är det egentligen bara Welger och
Taarup pressen som är jämförbara eftersom de har en fast och exakt
presskammarvolym därför att de har en mekanisk låsning på luckan.
• Baldensiteten ökar hos alla pressarna när torrsubstanshalten stiger i grönmassan vilket
även tidigare studier som gjorts visar.
• Man kan minska förbrukningen av plast och nät per kilo torrsubstans ensilage om
man förtorkar grödan, gärna upp till 50 % torrsubstanshalt.
• Vid investering i rundbalspress bör man lägga stor vikt på val av pressfabrikat
beroende på fabrikatets förmåga att pressa balar med hög densitet vilket är en
ekonomisk fördel. Detta bör man även väga in vid val av maskinstation
Competing conventions: The Big Branders’ struggle to incorporate new quality conceptions in the Norwegian food market
No full textThe paper addresses recent changes in the Norwegian agrifood industry from the analytical perspective of quality conventions. Storper and Salais’ “worlds of production” plus Boltanski and Thévenots’ “orders of worth” are used as a basis for the empirical study. First, the paper discusses how the largest Norwegian branders try to strategically adapt to “novel” quality attributes like health-enhancing food, origin/terroir, environmental sustainability and ethics. Second, the paper investigates the companies’ quality signalling strategy: How are these “novel” qualities communicated to consumers? Multiple options are available: Do they attempt to systematically incorporate “novel qualities” into their private brand equity (“conventionalizing qualities”)? Do they prefer a co-labelling scheme with a third party control, or do they use any other measures for quality signalling? The paper thereby discusses how the largest Norwegian branders in the food sector cope with conflicting and competing quality conventions.Food quality, economics of convention., Food Consumption/Nutrition/Food Safety,
Odling och skörd av rörflen för energiproduktion
No full textRörflen är en mångårig gräsväxt som har odlats till foder. Denna publikation beskriver odlings- och skördeteknik vid odling av rörflen för energiproduktion. Rörflen sås som rena bestånd i södra Finland senast under den sista veckan i juni, i nordligare trakter tidigare. Som kvävegödsling i samband med sådden räcker 40 kg/ha och under skördeåren 50-100 kg/ha beroende på jordart och mullhalt. Fosfor- och kaliumgödsling görs på basis av markkarteringsanalys. I västra Finland är sorterna Palaton, Lara, Vantage och Venture mest framgångsrika och i norra Finland dessutom också sorten Barphal 050. Då biomassan av rörflen bärgas på våren i form av fjolårsgräs, kan intervallen mellan såddarna vara över 10 år. Efter det första skördeåret är torrsubstansen vid skörd 6-8 t/ha. Rörflen slås med kort stubb tidigt på våren och packas till möjligast täta balar med rundbalspress eller press för stora fyrkantbalar. Balarna transporteras till stacken med en annan traktor/lastare eller kombination av traktor och släpvagn. Pressningen effektiveras med hjälp av strängar som man gjort med en bred slåttermaskin. Balarna bevaras utan att förstöras då de lagras övertäckta i en stack. Man har också utvecklat en metod för lösbärgning av rörflen. Då odlingen har upphört rensas rörflensbeståndet bort med glyfosat och plöjning på våren. Under de två kommande åren odlas vårspannmål. Fröskörden hos rörflen varierar beroende på växtbeståndets ålder. Vid fröproduktionsförsök var skörden under de första åren högst ca. 300 kg/ha. Den genomsnittliga fröskörden under fyra år var ungefär 100 kg/ha. Den bästa tidpunkten för tillvaratagning av fröskörden är 15 dagar efter att blomningen upphört. Rörflen som skördats på våren lämpar sig för blandförbränning tillsammans med torv, flis eller en blandning av bark och sågspån. Utöver gödseln är maskinkostnaderna de största utgiftsposterna vid odling av rörflen. Ifall energiinnehållet i rörflen prissätts på samma sätt som energitorv, klarar sig rörflen bra i lönsamhetsjämförelse med foderkornodling.vokMyynti MTT tietopalvelut. Yksikön huom.: KVAOdling och skörd av rörflen för energiproduktio
The Worldview and the Author´s (Self)Reflection in Czech Contemporary Historiography
No full textCílem studie je představit možnosti, jak na základě publikovaných autorských textů zkoumat světový názor historiků a historiček, zejména v oboru soudobých dějin, kde lze předpokládat vliv jejich hodnotového horizontu na interpretaci relativně nedávné minulosti. Autor nejprve vymezuje pojetí světového názoru vzhledem ke stanovenému záměru a zdůvodňuje analytické užití tohoto pojmu v historiografickém textu, v daném kontextu se také zamýšlí nad vztahem paměti, dějin a historiografie. Konstatuje, že poměrně málo českých historiků a historiček dosud reflektuje vztah (individuální či kolektivní) paměti a práce dějepisce, zvláště s ohledem na jeho pozici v současné společnosti, která bývá často redukována na roli objektivního „objevitele historické pravdy“. Taková (sebe)reflexe předpokládá přiznání vlivu individuálního světového názoru historika (komplexu názorů a postojů formovaných výchovou, vzděláním, vzpomínkami, generační příslušností a podobně) na jeho vědeckou činnost. Autor studie nabízí dvě možné a vzájemně se doplňující cesty k poznání historikova světového názoru: jednak prostřednictvím vlastních svědectví a prohlášení z jeho osobněji laděných textů a egodokumentů (eseje, rozhovory, vzpomínky, příspěvky na sociálních sítích), jednak analýzou jeho vědeckých textů (časopiseckých studií, knižních monografií, recenzí). Oba přístupy autor dokumentuje na konkrétních příkladech z produkce historiků a historiček českých soudobých dějin. V závěru studie pak nastiňuje cíle a smysl zkoumání historikova světového názoru.The aim of this study is to present the opportunities for research into the worldview of historians, especially historians focused on contemporary history, where it can be assumed that their set of values may influence their interpretation of the rela-tively recent past. The author first defines the notion of worldview and justifies the analytical use of this concept in historiographical texts. He also considers the relationship between memory, history and historiography in the given context. The author states that not many Czech historians have so far reflected on the relationship between (individual and collective) memory and the work of the historian, especially with regard to his or her position in contemporary society, which is often reduced to the role of an objective “discoverer of historical truth”. Such (self)reflection presupposes the acknowledgement of the influence of the historian’s individual worldview (a complex of opinions and attitudes shaped by upbringing, education, memories, generational affiliation and so on) on his or her scholarly activity. The author of the study offers two possible and complementary ways to learn about the historian’s worldview: first, through his or her own testimonies and statements from more personal texts and ego-documents (essays, interviews, memoirs or social me-dia posts), and second, through the analysis of his or her scholarly texts (journal studies, monographs and book reviews). The author demonstrates both approaches with concrete examples of works by historians of Czech contemporary history and concludes by outlining the aims and purpose of examining the historian’s worldview. © 2022, Institute of Contemporary History of the Czech Academy of Sciences. All rights reserved
Inventering av biologiskt kulturarv
No full textFältmanual till biologiskt kulturarv Föreliggande skrift är framför allt en fältmanual till biologiskt kulturarv (och ett urval av andra biologiska kulturbärare), en checklista med bilder och beskrivningar. Det tar också upp några aspekter på själva metodiken för inventering, kartering och tolkning. Fältmanualen omfattar de vanligaste aspekterna av biologiskt kulturarv som man kan hitta i svenska landskap från söder till norr. Listan beskriver biologiskt kulturarv huvudsakligen från nivåerna egenskaper, individer och artförekomster enligt RAÄ:s indelning
Ska du göra rundbalar i år?
No full textAtt förtorka till en hög ts-halt leder till både bättre ensilagekvalitet och minskad plaståtgång. En hög ts-halt ger även balar som kan hanteras utan att äventyra tätheten. Välj plastfilm till balarna som är P-märkta av Sveriges Tekniska Forskningsinstitu
- …
