102,711 research outputs found
P. Stanislaus De Backer, S. J., Institutiones Metaphysicae specialis, t. II et III : Psychologia
Faelens Gaston. P. Stanislaus De Backer, S. J., Institutiones Metaphysicae specialis, t. II et III : Psychologia. In: Revue néo-scolastique. 12ᵉ année, n°46, 1905. pp. 279-280
P. Stanislaus De Backer, S. J., Institutiones Metaphysicae specialis, t. II et III : Psychologia
Faelens Gaston. P. Stanislaus De Backer, S. J., Institutiones Metaphysicae specialis, t. II et III : Psychologia. In: Revue néo-scolastique. 12ᵉ année, n°46, 1905. pp. 279-280
Philo T. Farnsworth addressing San Francisco IEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) at time of opening TV line lecture in San Francisco and Los Angeles. Facing him in the center is George Everson, original backer and biographer
Black and white photograph of Philo T. Farnsworth addressing San Francisco IEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) at the time of opening TV line between San Francisco and Los Angeles. Facing him in the center is George Everson, original backer and biographer
Letter, [Author unclear] to Paulina T. Merritt
Handwritten letter to Paulina Merritt from an unknown author, October 1, 1876.
Konsthistoriepodden, avsnitt 35: Harriet Backer, Barndop i Tanum kyrka
I detta poddavsnitt förenar vi våra forskningsintressen, 1800-talsmåleri och medeltida kyrkor: vi pratar om den norska konstnären Harriet Backers målning ”Barndop i Tanum Kyrka” från 1892. Vanligtvis finns konstverket att beskåda på Nasjonalmuseet i Oslo, men just nu kan man se det på den stora Harriet Backer-utställningen på Nationalmuseum i Stockholm. Harriet Backer är en av de mest kända norska konstnärerna. Hennes yrkeskarriär spänner över 50 år och en tid då konstvärlden ändrade sig radikalt för kvinnor. När Harriet Backer började sina konstnärliga studier på 1870-talet var det ett mansdominerat fält. Hon blev framgångsrik och erkänd, men hon var likväl “bara” en kvinna. Jens Thiis, som var direktör för Nasjonalgalleriet i Oslo från 1908-1941, skrev om henne i sin bok om norska målare och bildhuggare 1907: “Fröken Backer är i själva verket den av alla norska målarinnor som är mest née peintre [alltså: född till målare] och även i sina manliga kollegors lag intar hon en hög ställning som målare.” I poddavsnittet berättar vi mer om Harriet Backers karaktäristiska intima och självupplevda sätt att skildra norska kyrkorum som är unikt i den norska konsthistorien. Vi berättar hur interiörsgenren blev populär på 1800-talet och hur Backer anknöt till 1800-talets olika nationalromantiska skildringar av kyrkorummet eller psykologiserande närstudier av kyrkobesökare, men också den hårda kritiken hon mötte. Samspelet av färgerna, ljus och skuggan som skapar den stämningsfulla atmosfären i hennes målningar åstadkom hon genom sitt noggranna arbete på plats, t ex i den iskalla kyrkan i Tanum. Eftersom hon antog sig sina motiv på samma sätt som en friluftsmålare, kan man med all rätt kalla hennes målningar för ett “inomhus-friluftsmåleri”. Avsnittet handlar också om Harriet Backers konstnärliga utveckling från hennes tidiga måleri i Düsseldorfsskolans anda tills friluftsmåleriet och impressionismen satte sina spår på hennes naturalistiska färgmåleri under hennes år i Paris
Isolasi Senyawa Antioksidan Dari Kulit Batang Sonneratia Ovata Backer
Campuran Senyawa β-sitosterol (1a) dan stigmasterol (1b) telah diisolasi dari ekstrak metanol kulit batang Sonneratia ovata Backer dengan titik leleh 127-128 oC. Sonneratia ovata Backer merupakan tumbuhan mangrove yang berasal dari Pulau Dobo, Kepulauan Aru, Maluku yang telah banyak digunakan sebagai obat tradisional untuk berbagai penyakit. Isolasi dilakukan dengan ekstraksi (maserasi) dan kromatografi cair vakum (KCV). Senyawa hasil isolasi dikarakterisasi dengan IR dan 13C-NMR. Fraksi dan senyawa hasil isolasi menunjukkan aktivitas antioksidan dengan uji radikal DPPH. Fraksi dan senyawa hasil isolasi menunjukkan aktivitas antioksidan yang lebih rendah dibandingkan dengan asam galat sebagai kontrol positif dengan persentase penghambatan sebesar 43,652 ± 0,013 % dan 27,159 ± 0,014% pada konsentrasi 319,458 µg/mL
't Hollandts Venezoen in Engelandt gebacken Wederleyt door d'Amsterdamse Pastey-Backer Tegen sijn Buyrman Brandt
Tiele: "Gesprek tussen Pasteybacker en (Geeraert) Brandt. Van den Venezoen zegt de eerste: "Sy seggen datse op de Singel gemengt, en op de Keysersgracht by de Heere straet gekneet, en in de Dirck-van-assens-steegh gebacken is".Knuttel, W.P.C. Catalogus van de pamfletten-verzameling berustende in de Koninklijke Bibliotheek, 10618Toegeschreven aan Joachim Oudaan of Pieter de GrootKolumnentitel: Buur-Praetjen Tusschen een Pastey-Backer,en sijn Buyrman Brandt, Klagende aen de selve over 't Bederf van sijn NeeringeKnuttel 10618Tiele, P. A. Bibliotheek van Nederlandsche pamfletten 1,3,6533STCN 86315726
Peer Networking and Community Change: Improving Foundation Practice
· This article brings together the Annie E. Casey Foundation’s 15 years of experience with peer networking— examining through two research studies the process of peer networking and its impact, both with community-based and funder groups.
· Peer networking helps people with common interests to exchange information, disseminate good practices, and build a leadership structure for work they do together, such as a community change initiative.
· Casey’s research identified 10 good practices for effective peer networking, as well as 10 challenges that can affect its success; a four-level model was created to provide context for these findings.
· The research indicates that peer networking can have significant impact for communities and in meeting philanthropic goals, but it is costly and must be carefully structured if it is to be successful.
· Casey is working to synthesize its peer networking practices into a more strategic framework, and other foundations might use some of its lessons learned to enhance their own practices in this area
Albizia falcata Backer 1992
Adenanthera falcata Linnaeus, Herbarium Amboinense: 14. 1754. ["Habitat in India."] Sp. Pl., ed. 2, 1: 550 (1762). RCN: 3025. Lectotype (Merrill, Interpret. Rumph. Herb. Amb.: 33, 248. 1917): [icon] "Clypearia alba’” in Rumphius, Herb. Amboin. 3: 176, t. 111. 1743. Current name: Albizia falcata (L.) Backer (Fabaceae: Mimosoideae). Note: Linnaeus originally based this name on two Rumphius plates (Herb. Amb. 3: t. 111; t. 112. 1743). In 1759 (Syst. Nat., ed. 10, 2: 1020), Linnaeus cited only t. 112, and then in 1762 (Sp. Pl., ed. 2, 1: 550) Ad. falcata did not appear, but Ad. falcataria L. (which has essentially the same diagnosis as Ad. falcata in 1759, though with Rumphius’ t. 111 now the only synonym) was described. In 1767, Linnaeus reverted from “falcataria” to “falcata” with t. 112 again reinstated, as in the 1759 account. Complications have arisen because of disagreements over the typification of the name, and over the identity of the two illustrations. Merrill (Interpret. Rumph. Herb. Amb.: 33, 248. 1917) treated t. 111 as the type, and Ad. falcataria as a homotypic synonym (of Albizia falcata (L.) Backer). However, Fosberg (in Reinwardtia 7: 88-90. 1965) instead regarded t. 112 (which he identified as a species of Pithecellobium) as the type of Ad. falcata, and therefore took up Al. falcataria (L.) Fosberg instead, typified by t. 111. Kostermans (in Ceylon J. Sci., Biol. Sci. 13: 256-257. 1979) followed Fosberg, and made the combination P. falcatum (L.) Kosterm. for Ad. falcata (with t. 112 as type). However, Nielsen (in Nielsen & al., Opera Bot. 76: 53. 1985), while accepting t. 112 as type, has argued that the identity of the plate is uncertain and that Ad. falcata (and P. falcatum) should be treated as nomina dubia. He accepted Archidendron clypearia (Jack) Nielsen as the current name (and described A. falcatum Nielsen to preclude any future transfer of Ad. falcata). Despite some confusion on Merrill’s part over Linnaeus’ 1759 treatment of the two plates (noted by Kostermans), t. 111 was original material for Ad. falcata and Merrill was therefore entitled to choose it as the type. Indeed, his decision to treat Ad. falcata and Ad. falcataria as homotypic seems not unreasonable bearing in mind that Linnaeus seems to have treated the latter as a substitute name for the former in 1762, then reverted once more to Ad. falcata in 1767. Later authors have not justified the rejection of Merrill’s typification, which results in Al falcata being the correct name. Albizia falcataria (syn. Paraserianthes falcataria (L.) Nielsen; Falcataria moluccana (Miquel) Barneby & Grimes), however, appears to be in wider current use.Published as part of Jarvis, Charlie, 2007, Chapter 7: Linnaean Plant Names and their Types (part A), pp. 252-342 in Order out of Chaos. Linnaean Plant Types and their Types, London :Linnaean Society of London in association with the Natural History Museum on pages 261-262, DOI: 10.5281/zenodo.29197
Philo T. Farnsworth addressing San Francisco IEE 1950
Black and white photograph of Philo T. Farnsworth addressing San Francisco IEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) at the time of opening TV cable between San Francisco and Los Angeles. Facing him in the center is George Everson, original backer and biographer
- …
