1,721,168 research outputs found
En dag i Dublin. Om James Joyces Ulysses
No full textJames Joyces Ulysses (1922) är en modern klassiker som kommit att prägla 1900-talets litterära medvetande. Den dag som handlingen utspelas, den 16 juni 1904, har till och med fått en egen benämning, ”Bloomsday”, efter romanens ryktbare antihjälte Leopold Bloom. Den firas numer årligen. Men vad kan Ulysses säga oss i dag? Med anledning av den svenska nyöversättningen 2012 anordnades en heldag vid Humanistiska fakulteten, göteborgs universitet, där forskare och föreläsare från en rad olika håll diskuterade romanen i hela dess vidd: språk, översättning, berättarteknik, religion, historia, exil, (post)kolonialism, genus, sexualitet – och mat. Föreliggande volym presenterar föredragen i redigerad form
Humanister i fält. Metoder och möjligheter
Get PDFAtt »gå ut i fält« har länge fått beskriva en mängd metodiska praktiker inom flera olika vetenskapsområden. Ofta förknippas fältstudier med långväga resor till exotiska platser. Men redan botanikern Linné betonade vikten av att undersöka och systematisera även det näraliggande. Hans litterärt gestaltade exkursioner på 1700talet har också haft en stor inverkan på hur kulturhistorisk forskning bedrivits och presenterats. Det är fortfarande ganska ovanligt att forskare inom humaniora lämnar skrivbordets avgränsade landskap för mer handfasta studier på fältet. Denna antologi undersöker vad det innebär att kombinera traditionella humanistiska metoder och olika former av fältarbete. Förändras vår syn på forskningen och forskningsobjektet om vi bedriver fältstudier? Blir annorlunda kunskap möjlig och påverkar det i sin tur synen på humaniora som ett eget fält
Att göra klass
Get PDFHow is class depicted in Swedish contemporary literature, and what can it teach us about contemporary society? In Doing Class, literary scholar Åsa Arping tries new pathways into the broad, mainly realistic Swedish novels of recent decades. She finds class-coded actions, thoughts and emotions even outside the traditional working-class literature, and explores how the story of class deepens when it is put into dialogue with other categories, such as gender, age and ethnicity/racialization. Through reflections on the last twenty years of prose publishing, from Torbjörn Flygt's Underdog (2001) to Donia Saleh's Ya Leila (2020), the study shows how literature shapes and discusses the increasingly obscure class concept, where perceptions of work, identity, lifestyle and welfare state are rapidly changing
Underdanmark i ny dansk prosa
No full textSub-Denmark in new Danish ProseAfter the new Millennium Sub-Denmark has become a main theme in Danish prose. Contemporary conditions of life in the working class figure as stumbling block and subject for important literature. The article focuses on a number of books from 2013, several of which were among the best reviewed and most read during that year: four novels and a poetry collection, in this context considered a sort of verse novel. Which literary and ideological tendencies in this renewed preoccupation with Sub-Denmark are highlighted in this process? Do they correspond to our conceptions of working class literature? The article applies an updated terminology of literary history, an optic of genres and currents, firstly applied in a description of Danish working class literature 1890-1930. Through this comparative approach, the readings of contemporary works show that considerable historical differences (notably a weaker relation to the labor movement) co-exist with an astonishing continuity of genre, style and ideological current. Slum naturalism with a sprinkling of decadence as well as the melodramatic novel are still important extremities. One main trend is even now the autobiographically based family novel, portraying an upbringing in a dysfunctional family at the bottom of society – thereby focussing on the world of childhood. <br/
Det negativa klassmärket : föreställningar om kvinnors sexualitet hos Moa Martinson och Elsie Johansson
No full textÄr vi åter vid Volgas stränder? : En jämförelse mellan Maksim Gorkijs noveller och Kristian Lundbergs Yarden
No full textI kapitlet diskuteras vilka litteraturhistoriska föreställningar om arbetarlitteratur som styr dagens svenska arbetarlitteratur. Dagens varianter skildrar i stor utsträckning samhällets trasproletariat och tycks därmed ha mer gemensamt med exempelvis Maksim Gorkijs noveller från 1890-talet än med trettiotalets klassisk-kanoniska svenska arbetarskildringar. Hur kan det komma sig? Vad säger denna litteratur om arbetarnas förändrade situation från tiden före revolution eller reformationer – via mellankrigstiden – fram till idag? Inriktningen på analysen ligger på arbetarnas kollektiva kamp och deras inställning till existentiella frågor. Fyra texter står i centrum även om andra lyfts in i analysen. Dessa fyra huvudtexter är Kristian Lundbergs Yarden. En berättelse och Maksim Gorkijs ”Urspårade”, ”Konovalov” och ”Tjugosex och en” – samtliga ur novellsamlingen Urspårade och andra noveller
- …
