500 research outputs found
Inledning
No full textI romanens upptakt reser dess berättare, husrådinnan Beata Hvardagslag, in i ett av snöstorm drabbat Stockholm. Hon har kallats till familjen H för att bistå med råd och dåd inför äldsta dottern Emilias bröllop. Under berättelsens gång rullas så ytterligare tre kärlekshistorier upp i familjen. I fredrika Bremers (1801-1865) debutroman inbjuds läsaren till ett tidigare obeträtt litterärt landskap, Vardagliga samtidsmiljöer och karaktärer skildras träffsäkert genom en prosastil som ledigt växlar mellan högstämd, lågmäld och humoristisk. Vid sidan av och ofta i opposition till romantiska konventioner framträder en ny typ av verklighetsbeskrivning. ”Famillen H***” gjorde succé när den publicerades i häfte II respektive III av Teckningar utur hvardagslifvet 1830-31 och brukar betraktas som vårt lands första borgerligt realistiska roman. Åsa Arping redogör i utgåvans förord för romanens tillkomst och mottagande
Järnvägsromanen
No full textUnder sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust
Åsa Arping Att göra klass. Nedslag i svensk samtidsprosa. Göteborg & Stockholm: Makadam, 2022. 277 s. ISBN: 9789170618802
No full textArtikel baserad på Åsa Arping, Att göra klass. Nedslag i svensk samtidsprosa (Makadam, 2022). Fokus på perspektiv och metod
»Hvad gör väl namnet?«. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–1850
No full textHur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I »Hvad gör väl namnet?«. Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820–50 avtäcker Åsa Arping ett litterärt medielandskap som för en nutida betraktare ter sig både välbekant och främmande. I det tidigare misskända 1840-talet finner hon en avgörande strukturomvandling, där såväl medier som kritiker- och författarroll genomgick betydande om - stöpningar, och där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växel - bruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan. Anonym publicering och redaktionell enighet utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, Oscar Patric Sturtzenbecher och Johan Peter Theorell utreder Arping nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men hon för också fram det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt
Att göra klass
Get PDFHow is class depicted in Swedish contemporary literature, and what can it teach us about contemporary society? In Doing Class, literary scholar Åsa Arping tries new pathways into the broad, mainly realistic Swedish novels of recent decades. She finds class-coded actions, thoughts and emotions even outside the traditional working-class literature, and explores how the story of class deepens when it is put into dialogue with other categories, such as gender, age and ethnicity/racialization. Through reflections on the last twenty years of prose publishing, from Torbjörn Flygt's Underdog (2001) to Donia Saleh's Ya Leila (2020), the study shows how literature shapes and discusses the increasingly obscure class concept, where perceptions of work, identity, lifestyle and welfare state are rapidly changing
Genusvetenskapliga litteraturanalyser
No full textGenusvetenskapliga litteraturanalyser samlar tretton studier som fånga fältets bredd och utveckling. Här återfinns både klassiska kanonkritiska texter, inomvetenskapligt granskande bidrag samt skönlitterära läsningar som kretsar kring begrepp som queer, maskulinitet, ironi, utopi och intersektionalitet. Bland annat diskuteras skildringar av lesbisk kärlek från sent 1800-tal och 1930-tal, en gäckande novell av Ninni Holmqvist, Elin Wägners utopiska roman Nortullsligan, en ironisk linje i svensk kvinnlig lyrik samt identitetsproblematiken i 2000-talets nya arbetarprosa och interkulturella litteratur. Sammantagna visar dessa texter på den rörelse som skett inom forskningsområdet från 1970-talet till senare decennier. Genusvetenskapliga litteraturanalyser är främst avsedd för kurser på universitet och högskolor, till exempel i litteratur-, genus- och kulturvetenskap. Medverkande skribenter: Åsa Arping, Eva Borgström, Pil Dahlerup, Lars Elleström, Kristina Fjelkestam, Torbjörn Forslid, Satu Gröndahl, Eva Heggestad, Ingrid Holmqvist, Unni Langås, Lisbeth Larsson, Anna Nordenstam, Anna William
Inne eller inte? Åsa Arping och Anna Nordenstam om litteratur och genus i svensk offentlighet
No full text- …
