1,721,212 research outputs found
Environmental and agronomic effects on phyllosphere microbiology and the persistence of E. coli O157:H7 during the cultivation of leafy vegetables
[no abstract
Mikrobiologiska faror i grönsakskedjan under primärproduktion
Under de senaste åren har utbrott av magsjukor relaterade till frukt och grönsaker ökat globalt. Kontaminering kan ske i hela det komplexa produktionsnätverket. Då många frukter och grönsaker konsumeras direkt, d.v.s. rå utan uppvärmningssteg och kontaminering som skett i ett tidigare i produktionskedjan inte kan tvunget kan åtgärdas i ett senare skede, är förebyggande åtgärder under primärproduktionen väsentliga. Föreliggande litteratursammanställning är ett led i att säkra hygien under primärproduktion av frukt och grönsaker och har delfinansierats av Jordbruksverket inom ramen för stöd till insatser på livsmedelsområdet (Diarienummer 19-666/12). Avsikten med denna skrift är att beskriva sambandet mellan odlingsresurser samt -åtgärder och mikrobiologiska faror under primärproduktion utifrån vetenskaplig litteratur att identifiera kritiska moment samt att identifiera kunskapsluckor.Sammanställningen väljer en dubbel ansats då den å ena sidan utgår ifrån mikrobiologiska faror (bakterier, virus, protozoa) av betydelse för primära produktionssystem för frukt, bär och grönsaker (inkl. örter och groddar) och å andra sidan belyser växten som ett habitat för mikroorganismer. Det är mikrobiologiska faror som står i första rummet när enskilda odlingsresurser (personal, mark/odlingssubstrat, organiskt gödsel, vatten), åtgärder (hygien, gödsling, bevattning, kulturens hälsostatus/växtskydd) och odlingssätt presenteras. I och med att rapporten är skriven för en bred målgrupp över hela produktionsnätverket för frukt och grönt (inkl. distribution och handel), har det getts ett större utrymme åt vissa grundläggande odlingsresurser och -åtgärder
Hygien och bevattningsvatten
Utbrott av magsjukor har i ökad omfattning relaterats till grönsaker, frukter, bär och groddar som konsumerats råa eller efter minimal tillredning. Smittspridningen kan ske under hela kedjan från jord till bord. Kontaminerat bevattningsvatten har visat sig vara en spridningsväg. Produktion av grönsaker, frukter och bär av hög kvalitet förutsätter att vatten tillförs med hänsyn kulturens behov. Detta innebär också att vatten tillförs utöver den naturliga nederbörden när det uppkommer en bristsituation. I föreliggande litteratursammanställning beskrivs förutsättningarna för spridning av tarmsmittor genom bevattningsvatten vid primärproduktion av hortikulturella kulturer på ett grundläggande sätt, med hänsyn till växt, vattenkällor och bevattningssätt. Ett avsnitt ägnas åt att beskriva möjligheterna att med odlingstekniska åtgärder förebygga utbrott. I och med att kontamination som skett i ett tidigare stadium under produktionen inte på ett säkert sätt kan avlägsnas i ett senare stadium, är användning av vatten av hög mikrobiologisk kvalitet en viktig förutsättning för en hygieniskt säker produkt. I Sverige finns hittills inget regelverk rörande den hygieniska kvaliteten hos bevattningsvatten. Jämförelser av utländska operativa normer visar att det saknas samsyn kring val av indikatororganism för att beskriva bevattningskvalitet, tröskelvärden eller provtagningssätt. Vissa normer är mycket detaljerade vad gäller vattenkälla, användningsområde och bevattningssätt, medan andra bygger på ett summariskt synsätt. Också provtagningsfrekvensen och beräkningssätt av analyssvaren varierar. Ingen operativ norm tar upp frågan om provtagningsplats. För att kunna bedöma risk för spridning av tarmsmittor med bevattningsvatten bör både exponeringsrisken och infektionsrisken vägas in. Trots att faktorer för överlevnad av tarmsmittor i miljön och på växtmaterial är kända saknas tillförlitliga riskbedömningsmodeller för spridning av tarmsmittor från jord till bord efter användning av kontaminerat bevattningsvatten
Jordtrötthet
Jordtrötthet är ett samlingsbegrepp för den försämrade tillväxten som uppstårvid återplantering av en rabatt, ett fält e.d. med samma eller ett närbesläktat växtslag. Den har ödesdigra ekonomiska konsekvenser för fruktodlingar och plantskolor. Problematikenharfrämst rapporterats och undersökts för växter tillhörande familjen rosväxter, Rosaceae, men det finns även indikationer på att andra växtslag kan drabbas, t.ex. pioner. Forskning för att lösa denna gåta har pågått i olika delar av världen i mer än 200 år utan att man egentligen har kommit till klarhet. Under det senaste decenniet har forskningen kring jordtrötthet enbart upprätthållits vid några enstaka forskningsstationer. Nya metoder och framsteg inom utvecklingen av biologiska bekämpningsmedel har gett upphov till nya vyerinomjordtrötthetsforskningen
Bassiluskan, bassiluskan...
Personalens hygien och hälsostatus är en viktig bidragande orsak till spridning av humansmittor med frukt, bär och grönsaker
• Hygien och hälsa påverkas av kulturella traditioner och ekonomiska faktorer
• Arbetet med personalens hygien och hälsostatus förutsätter ledarskap
• God hygien under arbetsdagen förutsätter tillgång till sanitära utrymmen med rinnande vatten, tvål och desinfektion och torkning
• Val av vattentemperatur, tvål, desinfektionsmedel samt torkningssätt inverkar på överlevnad av mikroorganismer på händer
• Barriärer i form av skyddskläder och handskar minimerar spridningsrisken från människor till frukt, bär och grönsaker, men kan samtidigt inge en falsk trygghet
• Hygien och hälsa är inte bara en fråga om kunskap utan också om insiktsbaserat handlande; det måste vara automatiserat
• Etablering av en företagskultur för personalens hygien och hälsa är ett ledarskapsansva
A Collection and Analysis of Simplified Data for a Better Understanding of the Complex Process of Biofilm Inactivation by Ultraviolet and Visible Irradiation
Biofilms are communities of microorganisms that pose a problem in many areas, including the food industry, drinking water treatment, and medicine, because they can contain pathogens and are difficult to eliminate. For this reason, the possibility of biofilm reduction by ultraviolet (UV) or visible light was investigated using data from published reports. Results for different applications, spectral ranges, and microorganisms were compared by performing MANOVA tests. Approximately 140 publications were found that dealt with the irradiation of water or surfaces for biofilm reduction or reduction in biofilm formation. Irradiation of surfaces with UV or visible light in the spectral range 200–525 nm had a positive effect on biofilm reduction and reduction in biofilm formation, although the results for irradiation of water were conflicting. Most investigations were carried out on P. aeruginosa biofilms, but other Gram-positive and Gram-negative bacteria, as well as some fungi and their biofilm sensitivities to irradiation, were also analyzed. Limited data were available for the UVB (280–315 nm) and UVA (315–400 nm) range. Most experiments to date have been carried out in the UVC (100–280 nm) or in the visible violet/blue spectral (400–500 nm) range, with the UVC range being 2–3 orders of magnitude more efficient in terms of applied irradiation dose. Other quantitative statements were difficult to make as the results from the different working groups were highly scattered. Irradiation can reduce the microorganisms in biofilms but does not completely remove biofilms. New biofilm formation can at least be delayed by surface irradiation. Whether it is also possible to prevent the formation of new biofilms in the long term is open to question. Which irradiation wavelengths are optimal for anti-biofilm measures is also still unclear
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
The present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Blue Light Inhibits E. coli, but Decisive Parameters Remain Hidden in the Dark : Systematic Review and Meta-Analysis
Blue light (400–500 nm) alleviates overexposure risks associated to UV light and has therefore gained increased interest in multiple applications. This meta-analysis deals with decontamination of E. coli through the use of blue light based from nine recent publications identified via a systematic literature search. In these studies, various pathogenic and non-pathogenic E. coli strains grown in nutritional broths were exposed to wavelengths ranging from 395 to 460 nm. Five meta-analyses were performed using Cochrane’s software for meta-analyses (Review Manager): one including all studies to estimate the effect of E. coli reduction and four subgroup-analyses considering reported intensities, wavelengths, exposure dose as well as serovars/pathovars. Random effects models were used. All included studies used colony-forming units to estimate the impact of E. coli reduction. None of the included studies involved an organic matrix (e.g., skin, food related surface). Exposure to blue light had a significant and large reducing effect on viable counts of E. coli. However, substantial heterogeneity across studies was observed. Among subgroups, reported intensity and wavelength showed the clearest impact on E. coli reduction. With respect to the reported exposure dose, the picture across the spectrum was scattered, but effect sizes tend to increase with increasing exposure dose. Substantial heterogeneity was also present with respect to all serovar/pathovar subgroups among the included studies. The present body of reports does not display a strong basis for recommendation of relevant intensities, wavelengths and exposure doses for superficial blue light decontamination in medical or food safety contexts. A serious shortcoming in most studies is the absence of a clear documentation of inoculum preparation and of study parameters. We suggest improvement for study protocols for future investigations
Variations on the Author
“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
- …
