97 research outputs found
Lyssna på forskningen – betyg skadar unga : Replik från Majsa Allelin om att införa betyg från årskurs 4
No full textAtt orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten
Full text linkUnder 1990-talet implementerades genomgripande omstruktureringar av det svenska utbildningsväsendet. Bland annat genomfördes en friskolereform vars konsekvenser än i dag diskuteras i den politiska debatten. I debattens skugga fortsätter allt fler elever att söka sig till fristående skolor. Vad innebär detta för möjligheterna till en likvärdig skola för alla och för den segregation som präglar våra storstäder? I Majsa Allelins artikel står eleverna och deras valsituation i centrum. Vi möter elever från en rasifierad svensk förort där en del valt att byta till en fristående skola i innerstaden, och en del valt att gå kvar i kommunala skolor i hemområdet. Utifrån elevernas motiv till och erfarenheter av valen visar studien på att de sociala och ekonomiska villkor som råder i staden samspelar med skolornas organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, vilket, för elevernas del, bidrar till en reproduktion av segregationen. För eleverna får "svenskhet" representera den vedertagna definitionen av att ha lyckats och det är utifrån detta begrepp som de navigerar på utbildningsmarknaden och därmed i staden.Publiceringshistorik: Originalpublicering.(Publicerad 18 november 2015)Förslag på källangivelse: Allelin, Majsa (2015) "Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten", i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 4, s. 69–98. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.4.2[To orientate oneself in school, the city and around "Swedishness". Free school choice according to students from segregated suburbs]During the 1990s, a massive restructuring took place within the Swedish education system. One of the most significant reforms was to open up for a voucher system and the establishment of charter schools, a still much-debated reform. Despite these discussions, more and more students choose the charter schools. What does this mean for the creation of equal opportunities, and for the segregation in Sweden’s big cities? In Majsa Allelin’s article, focus lies on the students and their choices. We are introduced to students from a racialized Swedish suburb, among which some have chosen to go to an inner city charter school while others have stayed in the municipal schools in their neighbourhood. The article shows, on the basis of the students’ motives and experiences, that the urban social and economic conditions interplay with the schools’ organizational and pedagogical models, which in some way deepens the segregation. To be "Swedish" has for some students become synonymously with being successful, and it is with this conception the students navigate the education market and the urban landscape.Publication history: Published original.(Published 18 November 2015)Citation: Allelin, Majsa (2015) "Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten", in Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, issue 4, pp. 69–98. DOI: http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.4.
Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten
No full textUnder 1990-talet implementerades genomgripande omstruktureringar av det svenska utbildningsväsendet. Bland annat genomfördes en friskolereform vars konsekvenser än i dag diskuteras i den politiska debatten. I debattens skugga fortsätter allt fler elever att söka sig till fristående skolor. Vad innebär detta för möjligheterna till en likvärdig skola för alla och för den segregation som präglar våra storstäder? I Majsa Allelins artikel står eleverna och deras valsituation i centrum. Vi möter elever från en rasifierad svensk förort där en del valt att byta till en fristående skola i innerstaden, och en del valt att gå kvar i kommunala skolor i hemområdet. Utifrån elevernas motiv till och erfarenheter av valen visar studien på att de sociala och ekonomiska villkor som råder i staden samspelar med skolornas organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, vilket, för elevernas del, bidrar till en reproduktion av segregationen. För eleverna får "svenskhet" representera den vedertagna definitionen av att ha lyckats och det är utifrån detta begrepp som de navigerar på utbildningsmarknaden och därmed i staden
Att orientera sig i skolan, staden och svenskheten. Det fria skolvalet enligt elever i förorten
No full textUnder 1990-talet implementerades genomgripande omstruktureringar av det svenska utbildningsväsendet. Bland annat genomfördes en friskolereform vars konsekvenser än i dag diskuteras i den politiska debatten. I debattens skugga fortsätter allt fler elever att söka sig till fristående skolor. Vad innebär detta för möjligheterna till en likvärdig skola för alla och för den segregation som präglar våra storstäder? I Majsa Allelins artikel står eleverna och deras valsituation i centrum. Vi möter elever från en rasifierad svensk förort där en del valt att byta till en fristående skola i innerstaden, och en del valt att gå kvar i kommunala skolor i hemområdet. Utifrån elevernas motiv till och erfarenheter av valen visar studien på att de sociala och ekonomiska villkor som råder i staden samspelar med skolornas organisatoriska och pedagogiska förutsättningar, vilket, för elevernas del, bidrar till en reproduktion av segregationen. För eleverna får "svenskhet" representera den vedertagna definitionen av att ha lyckats och det är utifrån detta begrepp som de navigerar på utbildningsmarknaden och därmed i staden.</p
Pathways to Aesthetic Education in a World of Profitability
No full textThe cultural sector has become an important part of the ‘new economy’ and has affected artistic practices as well as the road to becoming an artist. By discussing two female students’ paths to aesthetic education, the article sheds light on some of the sociopolitical and economic conditions that students in transition between elementary and upper secondary school in Sweden encounter when entering aesthetic education with musical aspirations. The results give insight into the ways in which young people reason when entering a precarious sector that demands a high amount of personal investment and planning. It also shows the ways in which social class still plays a pivotal role in the choice of and reflection on educational goals. Further, the article discusses how creative desires can transcend the economic instrumental expectations that surround the world in which the students live. Thus, it provides a contemporary understanding of how young people navigate a world of profitability
Bildningspraxis och didaktisk reflexivitet som anti-skolkultur
No full textYouths—, and especially boys—in municipal suburban schools are the primary student group disadvantaged by the current school system. The failures of these students are often described as the result of an “anti-school culture” which is explained by their subversion of norms or masculine misbehaviors. Critical education studies (Allelin, 2020; Beach, 1999; Hextall & Sarup, 1977) has identified formal schooling as excluding and alienating because it 1) lacks anchoring in the students’ life worlds, 2) tends to have an individualistic and reified view of learning processes that are relational and collective, 3) creates instrumental approaches to learning and assessment as the education is reduced to a means of achieving certain merits, and 4) is based on a reified division of theory and practice of different subjects in which theoretical knowledge is valued more highly than practical knowledge. Furthermore, sociologists have long highlighted the antagonistic positioning of “problematic” students against the “neutral” school as an explanatory model for dropping out as an expression of the school’s symbolic violence and structural sorting (Bourdieu & Passeron, 2008/1970; Willis, 1983/1977).
Despite—or perhaps because of—structural exclusion, several self-organized educational activities have recently emerged among youth. In this article, I show how young people, especially those living in a socioeconomically disadvantaged area and who face structural hardships in today’s school system, find ways to challenge or overcome this disadvantage by participating in after-school activities through the newspaper Life in the Hood. By turning away from problem-oriented perspectives and instead discussing how young people in the suburbs organize via informal and community-based learning practices, I extend the discussion and concept of anti-school culture by including productive perspectives that have thus far been overlooked. The results show that working with Life in the Hood creates empowerment and new learning processes for the youths by allowing for alternative pedagogical methods. This voluntary activity also forms a context in which young people’s desire for Bildung can be expressed, and helps them articulate a critique of the formal schooling system.
To return to the critical school research, it can be argued that Life in the Hood 1) explicitly anchors the work in the students’ life worlds, as the newspaper’s starting point is by and for young people in the local area. 2) The work is based on collective forms such as co-operation, instead of individual achievements (which are graded), and 3) creates space for consciousness-raising practices because 4) the activity also involves a combination of theory and practice. Working with the newspaper allows youth to take initiative, develop and execute ideas, and face the surrounding world with a self-formulated purpose. The editorial work also breaks the artificial division between subjects, such as language skills and social studies. In this way, Life in the Hood contrasts the learning processes and working methods traditionally found in formal schools with their predetermined goals and rigid assessment processes.
In conclusion, Life in the Hood provides a context in which young people’s desire for Bildung can be expressed through forms of work that involve greater participation and empowerment than what is possible in the formal school setting. This voluntary after-school organization shows that young people are willing to work together to address social issues and develop new skills. Instead of having their activities controlled by formal schooling, young people take control of their learning in a concrete community setting. This is as much an educational practice as it is an anti-school culture.Ungdomar – och särskilt killar – i kommunala förortsskolor är den främsta elevgruppen som missgynnas av det nuvarande skolsystemet. Dessa elevers misslyckanden beskrivs ofta som resultatet av en ”anti-skolkultur”, vilket förklaras av stjälpande maskulinitetsnormer eller avsaknad av uppförandekoder. Trots – eller kanske på grund av – strukturell utestängning har flera självorganiserade utbildningsaktiviteter nyligen vuxit fram bland ungdomar. I den här artikeln visar jag hur tjejer och killar som bor i ett socioekonomiskt missgynnat område och som möter strukturella svårigheter i dagens skolsystem, hittar sätt att utmana eller övervinna denna underordning genom att arbeta med lokaltidningen Life i Orten. Genom att vända mig bort från det problemorienterade perspektivet och i stället diskutera hur ungdomar i förorten organiserar sig via informella lärandepraktiker, utvidgar jag diskussionen och begreppet ”anti-skolkultur” och inkluderar därmed produktiva perspektiv som hittills har förbisetts. Resultaten visar att arbetet med Life i Orten skapar empowerment och nya inlärningsprocesser för ungdomarna genom att möjliggöra för alternativa pedagogiska metoder. Denna frivilliga verksamhet utgör också ett sammanhang där ungdomarnas önskan om bildning kan uttryckas och det hjälper dem att formulera en kritik av det formella skolsystemet, vilket kan förstås som en didaktisk reflexivitet. Hos Life i Orten får ungdomarnas bildningslust komma till uttryck, utifrån arbetsformer som innebär större delaktighet och empowerment
om om-organisering
No full textOm innovationens villkor utirfrån arbetsdelningens historiska utveckling
- …
