1,720,965 research outputs found
Entrepreneurial Logic in Public Administration : A Bull in a China Shop or a Wolf in Sheep’s Clothing?
No full textAs more and more policy problems are framed and understood as wicked, complex, and unmanageable, public administrators are supposed to act like entrepreneurs in search of creative ways to solve or handle a public problem. As a result, an entrepreneurial logic seems to be established in government administration. This paper aims to describe – but first and foremost to encourage a critical discussion about – the consequences of entrepreneurial logic. The concluding arguments are twofold. First, the entrepreneurial logic could be seen as a “bull in a china shop”, turning established orders upside down. Although the entrepreneurial logic is institutionalized in specific policy areas, it represents a fundamental break with local governments’ still dominant, bureaucratic-rational logic. Second, the entrepreneurial logic is like “a wolf in sheep’s clothing”. The entrepreneurial logic appears attractive to legitimacy-seeking organizations, being associated with creativity, development, and growth. However, it risks undermining fundamental bureaucratic values, as well as the institutional pillars of representative democracy.
Expertrapport till SVESAM - Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling (LI 2024:06) : En essä om begreppslig sammanblandning i regionalpolitiken
No full textExpertrapport till SVESAM - Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling (LI 2024:06) : En essä om begreppslig sammanblandning i regionalpolitiken
No full textKommunal styrning av folkhälsoarbete [Elektronisk resurs] : I spänningsfältet mellan operativt och strategiskt arbete
No full textDenna rapport handlar om villkor och förutsättningar för folkhälsoarbete i svenska kommuner. Kommunernas roll i folkhälsopolitiken är komplex, föränderlig och saknar tydlig reglering. Samtidigt som rollen är oklar, ansvarar kommunerna för mycket av det som påverkar befolkningens hälsa, såsom skola och utbildning, sociala verksamheter, fritid och stadsplanering. Dessutom möter Sveriges kommuner idag ökade förväntningar när det kommer till att hantera en tilltagande ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. I rapporten undersöks de institutionella och organisatoriska villkor som påverkar kommunernas folkhälsoarbete genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun.Pep Kommun är ett pilotprojekt initierat av Generation Pep, en icke-vinstdrivande organisation. Pilotprojektet syftar till att utveckla och testa insatser för att främja barns och ungas hälsa i sex kommuner. Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från de sex deltagande kommunerna nås en djupare förståelse för de spänningar och ibland skiftande logiker som formar villkoren för hur lokalt folkhälsoarbete kan bedrivas.Rapporten visar på en klyfta mellan det strategiska, kommunövergripande arbetet som Pep Kommun haft för ambition att utveckla, och det operativa arbetet med framförallt barn och unga som bedrivs inom ramen för kommunernas välfärdsarbete med skola, fritid och social verksamhet. Framför allt identifieras utmaningar i att implementera och utveckla lokala arbetsformer för folkhälsoarbete i relation till den sektoriserade förvaltningen. Denna utmaning förstås som en spänning mellan den traditionella och sektoriserade välfärdspolitiken visavi den tvärsektoriella folkhälsopolitiken.Resultaten innebär inte att tvärsektoriellt och strategiskt folkhälsoarbete är helt skilt ifrån det sektoriserade välfärdsarbetet. Men det innebär att olika delar av kommunal verksamhet med bäring på barn och ungas hälsa vilar på olika traditioner, olika former för styrning, olika professionell kunskap liksom skilda organisatoriska och politiska kontexter. Detta behöver hanteras för att ett tvärsektoriellt och kommungemensamt folkhälsoarbete ska kunna utvecklas.Avslutningsvis diskuteras behovet av att förstå den lokala kontexten som en dynamisk spelplan liksom vikten av att hantera förändring istället för att etablera en fixerad ordning för lokalt folkhälsoarbete. Vi menar också att det krävs ett kontinuerligt arbete att skapa klarhet kring vad kommunerna vill med sitt folkhälsoarbete (exempelvis i form av medverkan i Pep Kommun). Därtill menar vi att en större konceptuell klarhet kring vad kommunalt folkhälsoarbete är och förväntas vara måste utvecklas i dialog mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner.Sammanfattningsvis bidrar rapporten med kunskap om villkor och förutsättning för folkhälsoarbete på kommunal nivå genom att peka på centrala institutionella och organisatoriska spänningar. Samtidigt pekar rapporten på att det finns ett stort behov av att fortsatt – i framtida praktiknära forskning – utveckla förståelsen för lokalt folkhälsoarbete genom att integrera kunskap om interventioner och medicinska aspekter av hälsa, med kontextuell och implementeringsinriktad kunskap om folkhälsoarbetets kommunala styrning och organisering.</p
Conceptualizing local development practitioners : creators, coordinators or inside lobbyists?
No full textLocal development practitioners in local government administration play a significant role in the governance of local development. This category of public officials – development officers, managers, strategists, secretaries, etc. – have received some attention in the local development literature. However, the directions in the literature are just as varied as the descriptions of the different aspects of local development governance they are taking part in. That means that the overarching understanding of what local development practitioners actually do is blurred, and is left to detailed case studies with very little or no conceptual ambition. Against this backdrop, the ambition of this article is to grasp what the local development practitioner role consists of at a conceptual level. This article offers a better understanding of what local development practitioner roles in particular consist of and how these roles relate to existing theories of governance and public administration. In order to do so, we first clarify and refine what the literature has stressed about local development practitioners’ roles and functions, and cluster the findings into three theoretically separated roles: the coordinator, the creator and the inside lobbyist. Second, we bridge these roles with recent trends in public administration research. Finally, we discuss how this conceptualization informs us about governance modes of local development, as well as ‘new and modern’ public official roles in local government administration
Kommunal styrning av folkhälsoarbete : I spänningsfältet mellan operativt och strategiskt arbete
No full textDenna rapport handlar om villkor och förutsättningar för folkhälsoarbete i svenska kommuner. Kommunernas roll i folkhälsopolitiken är komplex, föränderlig och saknar tydlig reglering. Samtidigt som rollen är oklar, ansvarar kommunerna för mycket av det som påverkar befolkningens hälsa, såsom skola och utbildning, sociala verksamheter, fritid och stadsplanering. Dessutom möter Sveriges kommuner idag ökade förväntningar när det kommer till att hantera en tilltagande ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. I rapporten undersöks de institutionella och organisatoriska villkor som påverkar kommunernas folkhälsoarbete genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun. Pep Kommun är ett pilotprojekt initierat av Generation Pep, en icke-vinstdrivande organisation. Pilotprojektet syftar till att utveckla och testa insatser för att främja barns och ungas hälsa i sex kommuner. Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från de sex deltagande kommunerna nås en djupare förståelse för de spänningar och ibland skiftande logiker som formar villkoren för hur lokalt folkhälsoarbete kan bedrivas. Rapporten visar på en klyfta mellan det strategiska, kommunövergripande arbetet som Pep Kommun haft för ambition att utveckla, och det operativa arbetet med framförallt barn och unga som bedrivs inom ramen för kommunernas välfärdsarbete med skola, fritid och social verksamhet. Framför allt identifieras utmaningar i att implementera och utveckla lokala arbetsformer för folkhälsoarbete i relation till den sektoriserade förvaltningen. Denna utmaning förstås som en spänning mellan den traditionella och sektoriserade välfärdspolitiken visavi den tvärsektoriella folkhälsopolitiken. Resultaten innebär inte att tvärsektoriellt och strategiskt folkhälsoarbete är helt skilt ifrån det sektoriserade välfärdsarbetet. Men det innebär att olika delar av kommunal verksamhet med bäring på barn och ungas hälsa vilar på olika traditioner, olika former för styrning, olika professionell kunskap liksom skilda organisatoriska och politiska kontexter. Detta behöver hanteras för att ett tvärsektoriellt och kommungemensamt folkhälsoarbete ska kunna utvecklas. Avslutningsvis diskuteras behovet av att förstå den lokala kontexten som en dynamisk spelplan liksom vikten av att hantera förändring istället för att etablera en fixerad ordning för lokalt folkhälsoarbete. Vi menar också att det krävs ett kontinuerligt arbete att skapa klarhet kring vad kommunerna vill med sitt folkhälsoarbete (exempelvis i form av medverkan i Pep Kommun). Därtill menar vi att en större konceptuell klarhet kring vad kommunalt folkhälsoarbete är och förväntas vara måste utvecklas i dialog mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner. Sammanfattningsvis bidrar rapporten med kunskap om villkor och förutsättning för folkhälsoarbete på kommunal nivå genom att peka på centrala institutionella och organisatoriska spänningar. Samtidigt pekar rapporten på att det finns ett stort behov av att fortsatt – i framtida praktiknära forskning – utveckla förståelsen för lokalt folkhälsoarbete genom att integrera kunskap om interventioner och medicinska aspekter av hälsa, med kontextuell och implementeringsinriktad kunskap om folkhälsoarbetets kommunala styrning och organisering.Projektet har \u9enansierats genom bidrag från Kronprinsessparetsstiftelse. Rapporten utgör projektets slutrapport.</p
Entrepreneurial Administration : The Administrative Logic of Local Development Politics
No full textThis thesis aims to deepen the understanding of entrepreneurship as an ideal and practice in local government administration. Organization, practices and the roles of civil servants in public administration are all grounded in certain ideals of what a modern public administration should look like. In order to capture the relationship between ideals and practices in local government administration, this introductory essay takes its point of departure in an institutional logic perspective. Entrepreneurial practices are well documented in a public administration context. Both civil servants and organizations can be more or less creative, alert and energetic, in other words more or less entrepreneurial. However, practices such as these are often understood to derive from the motives, driving forces and extraordinary characteristics of the specific actor. By contrast, this thesis aims to contribute to the literature on public administrative trends and reforms, by discussing entrepreneurship in terms of institutionalized ideals and patterns of action, i.e., institutional logics. The analysis is based on empirical studies of local development work in ten Swedish municipalities. The research design is grounded in an interpretative ethnographic approach and the development projects in each of the municipalities were closely followed for three years. Local development work is studied as a policy field where entrepreneurial ideals and practices are likely to arise, making it a suitable subject for studies that aim to deepen the theoretical understanding of entrepreneurship in a public administration context. The thesis demonstrates how an entrepreneurial logic is institutionalized in local government development work and embedded in governance and administrative practices as a natural consequence of certain contemporary reforms and trends in local policy and administration.Through ethnographic studies of local development work, the ideals and practices of the entrepreneurial logic are made visible. The entrepreneurial logic is contrasted to the still prevalent and institutionalized bureaucratic- rational administrative logic. These two logics are in many respects the logical opposite of one another and provide different answers to the question of which administrative practices are appropriate. The thesis makes three contributions to different theoretical discussions. First, the clarification of the entrepreneurial logic helps both researchers and practitioners make sense of and bring conceptual order to the messy practices of local development work. Second, the entrepreneurial logic expands the concept of entrepreneurship in a public sector context by viewing entrepreneurship as an institutional phenomenon rather than a phenomenon that represents a break from traditional institutions. Third, the entrepreneurial logic sheds light on institutionalized administrative ideals and practices that potentially imply major changes in public administration legitimacy, values and norms
Kommunal styrning av folkhälsoarbete : I spänningsfältet mellan operativt och strategiskt arbete
No full textDenna rapport handlar om villkor och förutsättningar för folkhälsoarbete i svenska kommuner. Kommunernas roll i folkhälsopolitiken är komplex, föränderlig och saknar tydlig reglering. Samtidigt som rollen är oklar, ansvarar kommunerna för mycket av det som påverkar befolkningens hälsa, såsom skola och utbildning, sociala verksamheter, fritid och stadsplanering. Dessutom möter Sveriges kommuner idag ökade förväntningar när det kommer till att hantera en tilltagande ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. I rapporten undersöks de institutionella och organisatoriska villkor som påverkar kommunernas folkhälsoarbete genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun. Pep Kommun är ett pilotprojekt initierat av Generation Pep, en icke-vinstdrivande organisation. Pilotprojektet syftar till att utveckla och testa insatser för att främja barns och ungas hälsa i sex kommuner. Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från de sex deltagande kommunerna nås en djupare förståelse för de spänningar och ibland skiftande logiker som formar villkoren för hur lokalt folkhälsoarbete kan bedrivas. Rapporten visar på en klyfta mellan det strategiska, kommunövergripande arbetet som Pep Kommun haft för ambition att utveckla, och det operativa arbetet med framförallt barn och unga som bedrivs inom ramen för kommunernas välfärdsarbete med skola, fritid och social verksamhet. Framför allt identifieras utmaningar i att implementera och utveckla lokala arbetsformer för folkhälsoarbete i relation till den sektoriserade förvaltningen. Denna utmaning förstås som en spänning mellan den traditionella och sektoriserade välfärdspolitiken visavi den tvärsektoriella folkhälsopolitiken. Resultaten innebär inte att tvärsektoriellt och strategiskt folkhälsoarbete är helt skilt ifrån det sektoriserade välfärdsarbetet. Men det innebär att olika delar av kommunal verksamhet med bäring på barn och ungas hälsa vilar på olika traditioner, olika former för styrning, olika professionell kunskap liksom skilda organisatoriska och politiska kontexter. Detta behöver hanteras för att ett tvärsektoriellt och kommungemensamt folkhälsoarbete ska kunna utvecklas. Avslutningsvis diskuteras behovet av att förstå den lokala kontexten som en dynamisk spelplan liksom vikten av att hantera förändring istället för att etablera en fixerad ordning för lokalt folkhälsoarbete. Vi menar också att det krävs ett kontinuerligt arbete att skapa klarhet kring vad kommunerna vill med sitt folkhälsoarbete (exempelvis i form av medverkan i Pep Kommun). Därtill menar vi att en större konceptuell klarhet kring vad kommunalt folkhälsoarbete är och förväntas vara måste utvecklas i dialog mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner. Sammanfattningsvis bidrar rapporten med kunskap om villkor och förutsättning för folkhälsoarbete på kommunal nivå genom att peka på centrala institutionella och organisatoriska spänningar. Samtidigt pekar rapporten på att det finns ett stort behov av att fortsatt – i framtida praktiknära forskning – utveckla förståelsen för lokalt folkhälsoarbete genom att integrera kunskap om interventioner och medicinska aspekter av hälsa, med kontextuell och implementeringsinriktad kunskap om folkhälsoarbetets kommunala styrning och organisering.Projektet har \u9enansierats genom bidrag från Kronprinsessparetsstiftelse. Rapporten utgör projektets slutrapport.</p
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
- …
