National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Elevens världskarta i utveckling : En empirisk studie av den mentala världskartan hos elever i årskurs 5 och utvecklingen från årskurs 3
No full textDen mentala världskartan är ens inre bild av världen. Den formas bland annat efter våra erfarenheter av världen och det vi anser som viktigt. Tidigare forskning tar fasta på sambandet mellan reserfarenheter, intresse och medier samt hur elevernas mentala kartor ser ut och utvecklas. Att veta hurdana elevernas mentala världskartor är kan utveckla undervisningen i skolan och ge eleverna undervisning som stärker deras kartkunskap och utvecklar deras mentala världskartor. I dagens globala värld är det viktigt att eleverna har en utvecklad mental världskarta för att kunna känna till världen. Därför är syftet med avhandlingen att få en fördjupad förståelse av den mentala världskartan hos elever i årskurs 5 och dess utveckling från årskurs 3 till årskurs 5. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats.
1. Hurdana är elevernas mentala världskartor i årskurs 5?
2. Hur utvecklas elevernas mentala världskartor från årskurs 3 till årskurs 5?
3. Vilka aspekter bidrar till hurdana elevernas mentala världskartor är och utvecklas?
Med hjälp av dessa forskningsfrågor kan avhandlingen synliggöra hurdan den mentala världskartan är och hur den utvecklats under två år genom bland annat undervisning, erfarenheter och intressen. I undersökningen deltog 18 elever från en finlandssvensk skola varav 11 elever även deltog i den tidigare undersökningen då eleverna gick i årskurs 3. Eleverna fick som uppgift att rita ut sin mentala världskarta på ett blankt papper och placera ut de länder, världsdelar och världshav de känner till. Utöver den tecknade kartan blev eleverna intervjuade angående kartan genom en semistrukturerad elevintervju. Intervjuerna transkriberades och analyserades tillsammans med elevernas kartor genom en kvalitativ analys med fenomenografisk forskningsansats och kvantitativa inslag. Eftersom undersökningen tar fasta på elevens tankar och förståelse av världen passar fenomenografi som ansats då fokuset riktas på uppfattningarna inte verkligheten.
Resultatet från undersökningen visar att eleverna har mycket varierande mentala kartor över världen, dessa inkluderar främst Finland och grannländerna men även mycket av Europa och andra delar av världen. Eleverna visar på varierande förståelse av ländernas former och positioner. Majoriteten av eleverna har utvecklats mycket sedan årskurs 3 och visar under årskurs 5 på en bredare kunskap om världen. Resultatet visar också på tydliga kopplingar mellan undervisning, reserfarenhet samt intresse och hur utvecklade mentala världskartor eleverna har. Även aktuella händelser som krig och andra större nyheter är aspekter som placerar olika länder på elevernas mentala världskartor i denna ålder.
Då eleverna spenderar mycket tid i klassrummen, skulle de gynnas av att konstant ha visuell tillgång till kartor på väggen. Genom att inkludera kartor, inte bara i undervisningen utan även i klassrumsmiljön, tror jag att elever runt om i världen skulle få en mycket bättre förståelse för olika länder, deras positioner och geografiska förhållanden till varandra
Erfarna rektorers syn på uppdraget som rektor i dagens finlandssvenska grundskolor : En kvalitativ studie
No full textSyftet med avhandlingen är att undersöka hur erfarna rektorer i finlandssvenska grundskolor ser på sin yrkesroll, de ramar som formar uppdraget och deras praktiska arbete under den tid de arbetat som rektorer. Med erfarna rektorer syftar vi till rektorer med minst 10 års erfarenhet som rektor. Avhandlingen strävar efter att få en bred och helhetlig bild av hur rektorns roll ser ut i dagens finlandssvenska skola och vilka utmaningar och förändringar i arbetsmängden som uppstått. Vi vill undersöka hur dessa utmaningar hanteras av rektorn som ledare för skolans verksamhet. Vi strävar också efter att få en bild av hur ansvarområden och kompetenser i rollen som rektor har förändrats under de senaste 10–15 åren.
Utgående från syftet har vi formulerat tre forskningsfrågor:
1. Hur ser erfarna rektorer på ledarskapsrollen i dagens finlandssvenska grundskolor?
2. Vilka utmaningar och ramar är mest framträdande för rektorer?
3. Hur hanterar och navigerar rektorer utmaningarna och de angivna ramarna?
En fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer valdes som metod i forskningen. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering och var halvstrukturerade vilket möjliggjorde följdfrågor och ett subjektivt perspektiv från informanterna. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering, vilket tillät en tydligare struktur i koppling till forskningsfrågorna. Ett strategiskt urval användes för att uppfylla vissa relevanta kriterier för forskningen. Som svar på första forskningsfrågan fick vi att rektorer i finlandssvenska lågstadieskolor anser att de har en ökad arbetsbelastning, en mer administrativ roll och minskat pedagogiskt ledarskap. Tids- och resursbristen hos rektorerna var något som rektorerna ansåg vara utmanande angående den andra forskningsfrågan. Den sista forskningsfrågan som handlade om hur rektorer hanterar och navigerar dessa utmaningar hade mångsidiga svar. En gemensam faktor var dock att rektorerna belyste att konstant tolka och anpassa sig till förändringar i yrket
Implementering av tre nivåer av stöd inom småbarnspedagogik : En fallstudie om speciallärares och lärares upplevelser
No full textEn lagändring skedde inom småbarnspedagogiken år 2022, vilket ledde till implementering av de tre nivåerna av stöd. De tre stödnivåerna är allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Eftersom tre nivåer av stöd inom småbarnspedagogiken är nytt, finns det inte mycket forskning kring implementeringen. Både specialläraren och läraren har en viktig roll vid anordnandet av stöd. Samverkan är centralt för att säkerställa att barnen får stöd av god kvalitet. Syftet med studien var att få förståelse för hur speciallärare och lärare upplever implementeringen av de tre nivåerna av stöd samt mångprofessionell samverkan vid implementeringen. Utgående från syftet formulerades två forskningsfrågor.
1. Hur upplever speciallärare och lärare verksamheten och arbetsrollerna efter att de tre nivåerna av stöd lagstadgats?
2. Hur upplever speciallärare och lärare samverkan vid implementering av tre nivåer av stöd?
Studien var kvalitativ och hade fallstudie som design. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Varje grupp bestod av en speciallärare och två lärare inom småbarnspedagogik. Totalt innefattade studien 12 respondenter. Intervjuerna gjordes både inom den finskspråkiga och den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i en kommun. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att tre nivåer av stöd möjliggör tidiga stödinsatser. Specialläraren har också blivit mer delaktig i gruppernas verksamhet. Det framkom osäkerhet kring förverkligandet av allmänt stöd. Studiens resultat visade att dokumentationen blivit tydligare, men mer krävande. Samtidigt upplevde deltagarna att dokumentationen underlättade förverkligandet av stöd. Arbetsrollerna upplevdes tydligare men det har blivit högre krav. Resultatet visade även att mångprofessionell samverkan i samband med tre nivåer av stöd är omfattande, samt att samverkan kräver öppenhet. Det konstaterades att riktlinjerna för stödnivåerna blivit tydligare sedan lagändringen 2022. Trots detta upplevdes en osäkerhet kring det allmänna stödet. Detta tyder på att det behövs fortbildning samt tydligare riktlinjer för allmänt stöd. Både lärare och speciallärare har fått en större arbetsbörda och tidsbrist är en stor utmaning. Det fanns behov av att utveckla dokumentationen, eftersom den är tidskrävande men nödvändig. Samverkan utövades mellan speciallärare och lärare men även med utomstående aktörer. Det fanns behov av att utveckla samverkan. Slutligen konstaterades det att samundervisning inte används i så stor utsträckning inom småbarnspedagogiken och att det behövdes kompetensutveckling inom området
Fasta fraser i studenttexter år 1979 och 2018
No full textAvhandlingens syfte är att ta reda på om det finns en skillnad i behärskningen av fasta fraser år 1979 och 2018. Syftet motiveras av en debatt kring huruvida ungdomars språkkunskaper har försämrats och en av de aspekter som tas upp i debatten är just fasta fraser. Fasta fraser är uttryck eller ordkombinationer som blivit helheter där mycket begränsad variation är möjlig. Fraserna har stelnat i sin form så att ord sällan kan bytas ut. En del fasta fraser har metaforiserats så att frasens betydelse inte går att utläsa av de enskilda ordens betydelse. Var gränsen går för när ett uttryck ska räknas som en fast fras varierar kraftigt från forskare till forskare. I denna avhandling används ordboken Svenskt språkbruk för att dra gränsen för vad som räknas som en fast fras.
Analysen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen analyseras 50 provsvar i studentexamensprovet i modersmål, 25 från 1979 och 25 från 2018. Antalet fasta fraser per antal ord per text räknas ut och skillnader analyseras med tanke på texternas vitsord och årtal.
För att nyansera den kvantitativa delens resultat görs även en kvalitativ analys av 6 texter, 3 från 1979 och 3 från 2018, där jag tittar närmare på de fasta fraserna, men också på vilka språkfel som förekommer i texterna. Syftet med den kvalitativa analysen är dels att undersöka hur det ser ut när fasta fraser inte används normenligt, dels att undersöka vilka typer av språkfel som förekommer år 1979, respektive 2018 och ta reda på om språkfelen, eller avsaknaden av dem, korrelerar med textens fasta fraser. En jämförelse med Hultman och Westman (1979) görs med fokus på vilka typer av språkfel som förekommer i texterna.
Resultatet av den kvantitativa analysen visar att ett högt antal fasta fraser har ett samband med den övre delen av vitsordsskalan, vilket var väntat. Däremot finns inget samband mellan antalet fasta fraser per antal ord och något av årtalen. Texterna från 1979 och 2018 är väldigt lika varandra sett till antalet fasta fraser per antal ord. Utgående från den kvantitativa analysen kan alltså inga slutsatser dras om att ungdomars behärskning av fasta fraser har försämrats.
Den kvalitativa analysen ger en liknande bild av skillnaden mellan årtalen som den kvantitativa när de fasta fraserna analyseras. Både de rättanvända fasta fraserna och de som inte används enligt normen ser relativt lika ut år 2018 och 1979. De typer av språkfel som förekommer i texterna är även de samma för båda årtalen och för Hultman och Westmans (1979) material från 1970. Den enda feltypen som skiljer de yngre texterna från de äldre är påverkan från engelska. Texterna med höga vitsord innehåller få språkfel båda årtalen, men texterna med låga vitsord skiljer sig mer från varandra. A-texten från 2018 innehåller flera hela meningar som inte fungerar, medan A-texten från 1979 endast innehåller mindre fel. Språkfelen och de fasta fraserna har ingen tydlig koppling. L-texterna har minst språkfel, men det är C-texterna som har flest fasta fraser
Klasslärarstuderandes uppfattningar om hållbarhetsundervisning: en kvalitativ intervjustudie
No full textSyftet med denna magisteravhandling är att undersöka klasslärarstuderandes uppfattningar om hållbarhetsundervisning. Hållbarhet har blivit ett mycket aktuellt begrepp i takt med framväxten av utmaningar som människorna och naturen på jorden står inför. Hållbarhet beskriver ett tillstånd där både dagens och framtidens människor på jorden kan leva ett gott liv och tillfredsställa sina behov, vilket förutsätter att naturen och dess resurser bevaras. I magisteravhandlingen förstås hållbarhet som ett begrepp som innefattar flera dimensioner: den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella. För att stödja utvecklingen av en hållbar livsstil hos människor behöver de utbildning, och lärare i grundskolor har en uppgift att undervisa eleverna om hållbarhet. Hållbarhetsundervisningen påverkas av lärarens egen uppfattning om hållbarhetsbegreppets och hållbarhetsundervisningens innebörd. Det är därför relevant att undersöka hur klasslärarstuderande uppfattar begreppen samt hur deras beredskap för att genomföra hållbarhetsundervisning motsvarar det utbildningsbehov som finns. Utgående ifrån syftet har tre forskningsfrågor formulerats:
1. Hur uppfattar klasslärarstuderande begreppet hållbarhet?
2. Vilket innehåll och vilka metoder uppfattar klasslärarstuderande att hållbarhetsundervisning kan innefatta?
3. Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar klasslärarstuderande att kan finnas i relation till hållbarhetsundervisning?
En fenomenografisk forskningsansats ligger till grund för magisteravhandlingen och kvalitativa intervjuer gjordes för att samla in datamaterial. Sammanlagt nio klasslärarstuderande på magisternivå deltog i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmetod och klasslärarstuderandes uppfattningar om hållbarhetsundervisning delades in i olika kategorier.
Resultaten visar att klasslärarstuderande associerar hållbarhet främst med den ekologiska dimensionen. Majoriteten av informanterna beskriver hållbarhet som att vi behöver ta hand om jordens resurser, så att både vi och kommande generationer kan må bra, och vikten av att leva en hållbar livsstil betonas. Klasslärarstuderande förespråkar en konkret och praktisk undervisning, som kan inkludera utomhuspedagogik eller studiebesök, där eleverna får lära sig hur de kan göra hållbara val i sin vardag. Läraren kan stödja eleverna att bygga upp en god attityd till naturen samt utveckla ett hållbarhetstänk hos eleverna. Klasslärarstuderande upplever att de besitter en god förmåga att genomföra hållbarhetsundervisning, men anser samtidigt att en obligatorisk hållbarhetskurs inom klasslärarutbildningen kunde behövas. Resultaten tyder på att klasslärarstuderande kan erbjuda en viss hållbarhetsundervisning, men beredskapen för det kunde utvecklas ytterligare genom att behandla temat mera ingående inom klasslärarstudierna
Maintenance plan for the Mattila historic bridge
No full textKauhavan kunnan alueella Etelä-Pohjanmaalla sijaitseva Mattilan museosilta (V-258) on tyypiltään kolmiaukkoinen kivisille maatuille ja virtapilareille rakennettu jatkuva teräsbetoninen kaidepalkkisilta. Silta valmistui 1921 aiemman Lapuanjoen yli vieneen puusillan tilalle välittämään liikennettä joen länsipuolisen vanhan maantien ja itäpuolelle rakennetun rautatieaseman välillä.
Oy Constructor Ab, yksi aikakauden suurista betoniasiantuntijoista rakensi Mattilan sillan TVH:n tilauksesta. Pituudeltaan silta on 72,3 metriä ja sillan kokonais-leveys on 5,28 metriä. Silta-aukot ovat 22,25; 22,5 ja 22,25 metriä leveät. Sillan ajorata on kapeimmillaan vain 4 metriä.
Mattilan sillan lähialueella, on ollut pysyvää asutusta jo 1500-luvulta alkaen. Sysäyksen asutukselle antoi Lapuanjoki, joka oli pitkään seudun merkittävin liikennereitti. Uudenkaarlepyyn perustamisen jälkeen 1600-luvulla seudulle alet-tiin rakentaa myös maanteitä. 1700- ja 1800-lukujen kuluessa Lapuanjoen länsi-puolelle rakentui vauras kyläyhteisö. Alueella sijaitsevat vanhat talot ja muut rakennukset lisäävät sen kulttuurihistoriallista merkittävyyttä ja myös tien museaalista sekä matkailullista arvoa.
Väyläviraston arvokohteiden joukossa Mattilan silta ilmentää tieliikennehistoriassa vuoden 1918 tielakia ja autoistumisen vaikutuksia 1920- ja 1930-luvuilla. Aikakauden sisällä silta puolestaan edustaa ensimmäisiä teräsbetonisiltoja ja se on ainoa edelleen käytössä oleva jatkuva teräsbetoninen kolmiaukkoinen palkki-silta, sillä samaan aikakauteen kuuluvat Tulkkilan ja Mierolan teräsbetoniset museosillat ovat rakenteeltaan erilaisia: Tulkkilan silta on teräsbetoninen kaari-silta ja Mierolan silta puolestaan teräsbetoninen holvisilta. Mattilan silta otettiin museokohteeksi Vaasan piirin esityksestä 1986.
Museaalisesta näkökulmasta katsottuna sillan kunto on hyvä, mutta käyttäjien näkökulmasta sitä ympäristöineen on syytä kunnostaa kunnossapitosuunnitelman mukaisesti. Toimenpiteillä pyritään korostamaan sillan ja sen ympäristön tulkittavuutta, sekä parantamaan sen käytettävyyttä ja turvallisuutta. Sillan opastaulu ei täytä nykyisiä esteettömyysvaatimuksia, vaan opastusalue tulee uusia suunnitelmassa ehdotetulla tavalla.
Suunnitelmassa on esitetty toimenpiteitä sillan ja sen lähiympäristön kehittämiseksi ja hoitamiseksi tienpitäjän ja matkailijan näkökulmasta. Suunnitelma sisältää hoitourakkaan sisällytettävät tieympäristön hoitotoimenpiteet sekä kohteen ympäristön kunnostustoimenpiteitä ja suuntaviivoja sillan korjaukselle. Hoitourakkaan sisällytettävät hoitotoimenpiteet on esitetty tiivistetysti työkohtaisessa tarkennuksessa ja kohdekortissa
Parents' personality, their perceived self-efficacy and its impact on screen time in families with young children
No full textWHO:s (2019) och THL:s (2019) rekommendationer för användning av skärm med barn i åldern 3–5 år är 1 timme per dag och då tillsammans med en vuxen. Barnen i dagens samhälle överskrider allt för ofta denna rekommendation. Avhandlingens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan förälderns personlighet och upplevda självförmåga och barnets skärmtid. Därtill är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan förälderns egen skärmtid och barnets. Således ställdes två forskningsfrågor: 1. Finns det ett samband mellan förälderns personlighetsdrag, hens upplevda självförmåga och barnets skärmtid? och 2. Finns det ett samband mellan förälderns egen skärmtid och barnets skärmtid? Femfaktormodellen och den sociala inlärningsteorin användes som teoretisk referensram i avhandlingen.
Kvantitativ metod användes i undersökningen. Data samlades in genom en digital webbenkät och 65 föräldrar med barn i Borgå och Vasa stads kommunala daghem och Folkhälsans daghem i St:Karins svarade på enkäten.
Resultaten visade att inget personlighetsdrag påverkade signifikant på barns skärmtid. Föräldrar med hög grad av emotionell instabilitet hade en lägre upplevd självförmåga i fråga om barnets skärmtid. Personer med en hög grad av samvetsgrannhet och öppenhet för nya upplevelser hade en högre grad av upplevd självförmåga. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan förälderns och barnets skärmtid.
Personer med hög grad av emotionell instabilitet upplever ofta lågt självförtroende, vilket kan bidra till att de känner även låg upplevd självförmåga i att hantera barnets skärmtid. Personer med hög grad av samvetsgrannhet är ofta motiverade och målmedvetna och därför kan ses uppleva även en högre grad av upplevd självförmåga i att hantera barns skärmtid. Personer med en hög grad av öppenhet kan genuint ses vara mer intresserade av nya upplevelser tillsammans med barnet, vilket kan leda till mindre skärmtid hos barnet
Effekten av barnomsorgsmöjligheter på könsskillnader i sysselsättning : ett europeiskt perspektiv
No full textSkillnader i arbetsmarknadsutfall mellan män och kvinnor har redan under en längre period varit ett intresseväckande ämne inom nationalekonomin, och hur barn inverkar på dessa skillnader är ett perspektiv som väckt uppmärksamhet. Traditionellt har kvinnor burit ett större ansvar inom hushållet och för barnomsorg, vilket i sin tur antyder att kvinnors arbetsmarknadsutfall påverkas mer vid tillkomsten av ett barn. Inom Europeiska unionen har det introducerats gemensamma mål och ramverk för barnomsorgspolitik inom medlemsländerna, och som motivering till dessa direktiv har det lyfts fram att man ämnar utjämna mödrars och fäders möjligheter att delta i arbetsmarknaden på lika villkor.
Syftet med denna avhandling är att undersöka hur barnomsorgsmöjligheter påverkar skillnader i män och kvinnors sysselsättning. Som grund för analysen undersöks data på sysselsättning inom Europeiska unionen och data på deltagande inom formell barnomsorg inom samma länder. Förutom att undersöka övergripande skillnader i sysselsättning mellan könen, ägnas även en mindre analys åt att utreda hur barnomsorgsmöjligheter kan påverka män och kvinnors deltagande i deltidsarbete. Kvinnor är i många länder överrepresenterade inom deltidsarbete jämfört med män, och denna fördelning påverkar kvinnors karriärer och lönenivå på lång sikt. Följaktligen analyseras även data på deltidsanställning för motsvarande länder.
För att undersöka sambandet används en multipel regressionsanalys enligt OLS med fixa effekter. Resultaten visar att deltagande i barnomsorg har en effekt på både kvinnors och mäns sysselsättning samt deltidsarbete. Främst visar sig barnomsorgsdeltagande motverka könsskillnader i sysselsättning, eftersom deltagande i barnomsorg i flera fall har en starkare, positiv effekt på sysselsättningen bland mödrar. Den starkaste positiva effekten finns för deltagande i barnomsorg i åtminstone 30 timmar per vecka, bland barn som är över 3 år gamla men under skolålder. Däremot kan deltagande i barnomsorg inte på ett tydligt sätt förklara att kvinnor arbetar mer deltid än män. Resultaten indikerar även att konstanta landsfaktorer har en stor inverkan på könsskillnader i sysselsättning mellan länder. Sådana icke-observerbara faktorer kan bland annat utgöras av kulturella värderingar och normer, skillnader i föräldraledigheter, storleken på föräldraersättningar och diskriminering av mödrar på arbetsmarknaden
Responsibility for Unlawful Conduct of Private Military and Security Companies in Armed Conflicts : Violations of International Humanitarian Law and Human Rights
No full textThe current international rules-based order faces challenges, which have allowed non-state actors, such as private military and security companies (PMSCs) like the Wagner Group, to increase their influence. The growing use of PMSCs, particularly Wagner, in armed conflicts in Ukraine and Africa (e.g., Mali) raises serious questions about accountability and the attribution of responsibility for violations of international humanitarian law (IHL) and human rights. States may use PMSCs to avoid legal consequences. The aim of this thesis is to advance the discussion on the responsibility for IHL and human rights violations committed by PMSCs in armed conflicts, considering the current legal context. It seeks to clarify the framework to avoid impunity and find solutions to accountability gaps. The thesis focuses on State responsibility and the individual criminal responsibility of PMSC personnel. The thesis aims to answer two main research questions: 1) In armed conflicts, what are the conditions and limits for attributing the illegal acts of PMSC employees to the State, and when can the personnel be held individually responsible; 2) what is the normative framework provided by IHL and human rights law for the operations of PMSCs in armed conflicts, and can the positive obligations derived from these frameworks be used to cover potential gaps in the attribution of responsibility. These questions were looked through Wagner operations in Mali with the military junta, in a situation where civilians are particularly vulnerable. It is assessed whether general principles can be learned from the situation in Mali which could be applied to other contexts. The primary method used in this thesis is legal dogmatics to systematize the application of international human rights and IHL. It addresses and evaluates relevant international legal instruments and norms, clarifies their content, and critically analyzes the use of PMSCs in armed conflicts and the framework for State and individual responsibility. The situation of Wagner in Mali is used as a case study to apply the theoretical framework. The general conclusion of the thesis is that there are significant challenges and ambiguities in international law regarding the determination of State and individual responsibility for the actions of PMSCs in armed conflicts. Attribution of responsibility is complex, and there are no uniform standards, which allows States to evade responsibility. Although States have positive obligations to ensure respect for human rights and IHL in the context of PMSC operations, these obligations alone are not enough to bridge the accountability gaps. The individual criminal responsibility of PMSC personnel is clearer, but enforcement is challenging. The Wagner case in Mali illustrates these problems, as the attribution of responsibility to Russia is difficult despite numerous serious human rights violations. The thesis emphasizes the need for further development of international law to better address the challenges posed by PMSCs and ensure victims' right to remedies
Delivery of Multiple Drugs and Mitochondria to Regulate the Tumor Microenvironment for Cancer Treatment
No full textCancer remains a significant challenge due to the tumor microenvironment (TME), which plays a crucial role in tumor initiation, progression, and treatment resistance. Factors such as hypoxia, acidic pH, immunosuppression, and abnormal vasculature hinder the effectiveness of anticancer therapies, resulting in treatment failure and recurrence. Additionally, the TME's abnormal metabolic state contributes to resistance against chemotherapy and immunotherapy. As a result, regulating the TME has become a promising approach to improving anti-tumor therapeutic efficiency. However, conventional treatments often struggle due to physiological barriers, while emerging techniques, such as metabolic interventions, lack effective methods to regulate the metabolic pathways of diseased cells comprehensively. Addressing these challenges requires the integration of new technologies to enhance TME-regulated therapies and improve cancer treatment outcomes.
Rapid advancements in nanotechnology have greatly influenced cancer treatment strategies through nanoparticle-based drug delivery systems. These systems efficiently overcome physiological barriers, ensuring drug stability and precise targeting. They enable controlled release and effective intracellular delivery to critical tumor sites, enhancing therapeutic outcomes. Additionally, nanocarriers can combine multiple treatment modalities, optimizing drug delivery and overall efficacy. Thus, nanotechnology has become a key player in advancing personalized and precision cancer therapy.
In this thesis, different therapeutic systems used inorganic nanomaterials to investigate how TME regulation affects effectiveness of anti-cancer treatment. Two strategies were employed: combining therapeutic approaches and metabolic intervention. For the first strategy, a gold-silica nanoshell was developed by exploiting the strong affinity between mesoporous silica nanoparticles (MSNs) and gold nanorods. This structure was loaded with doxorubicin (Dox), utilizing the photothermal effect of gold nanorods to achieve local tissue heating, which improved cell apoptosis alongside chemotherapy. Additionally, tetra(4-carboxyphenyl) porphyrin (TCPP) and cisplatin were co-loaded in MSNs; the TCPP-mediated photodynamic effect disrupted the reactive oxygen species (ROS) balance in drug-resistant tumors, enhancing cisplatin’s antitumor efficacy. For metabolic intervention, metal-organic frameworks (MOFs) were used to encapsulate isolated mitochondria, prolonging their biological activity in vitro and enhancing their uptake by target cells. This approach activated a cascade of regulatory effects within target cells, offering fresh insights into mitochondria transplantation therapies. In summary, this thesis offers a new perspective for exploring ways to improve antitumor efficacy by regulating the tumor microenvironment.Cancer är och förblir en betydande utmaning på grund av tumörmikromiljön (TME), som spelar en avgörande roll i tumörinitiering, progression och behandlingsresistens. Faktorer som hypoxi, surt pH, immunosuppression och onormal vaskularisering hindrar effektiviteten av antitumörterapier, vilket leder till misslyckad behandling och återfall. Dessutom bidrar TME:s onormala metaboliska tillstånd till resistens mot kemoterapi och immunterapi. Därför har reglering av TME blivit en lovande metod för att förbättra effektiviteten av antitumorbehandlingar. Traditionella behandlingar har dock ofta svårt att övervinna fysiologiska barriärer, och nya metoder, såsom metaboliska interventioner, saknar effektiva metoder för att heltäckande reglera de metaboliska rutterna hos sjuka celler. Att möta dessa utmaningar kräver integration av ny teknik för att förbättra TME-reglerade terapier och cancerbehandlingsresultat.
Snabba framsteg inom nanoteknik har haft stor påverkan på cancerbehandlingsstrategier genom läkemedelsleveranssystem baserade på nanopartiklar. Dessa system övervinner effektivt fysiologiska barriärer och säkerställer läkemedelsstabilitet och precis målning. De möjliggör kontrollerad frisättning och effektiv intracellulär leverans till kritiska tumörområden, vilket förbättrar terapeutiska resultat. Dessutom kan nanobärare kombinera flera behandlingsmodaliteter, vilket optimerar läkemedelsleverans och den övergripande effektiviteten. Därmed har nanoteknik blivit en nyckelaktör i utvecklingen av personlig och precisionsinriktad cancerterapi.
I denna avhandling undersöks olika terapeutiska system som använder oorganiska nanomaterial för att analysera hur reglering av TME påverkar effektiviteten av cancerbehandlingar. Två strategier användes: en kombination av terapeutiska metoder och metabol intervention. För den första strategin utvecklades ett guld-silikatskal genom att utnyttja den starka affiniteten mellan mesoporösa silikapartiklar (MSN) och guldnanorör. Denna struktur laddades med doxorubicin (Dox) och utnyttjade den fototermiska effekten från guldnanorören för att uppnå lokal vävnadsuppvärmning, vilket förbättrade cellapoptos i kombination med kemoterapi. Dessutom laddades tetra(4-karboxyfenyl)porfyrin (TCPP) och cisplatin tillsammans i MSN; den fotodynamiska effekten medierad av TCPP rubbade balansen av reaktiva syrespecies (ROS) i läkemedelsresistenta tumörer, vilket förbättrade cisplatins antitumöreffektivitet. För metabol intervention användes metallorganiska ramar (MOF) för att inkapsla isolerade mitokondrier, vilket förlängde deras biologiska aktivitet in vitro och förbättrade deras upptag i målcellerna. Denna metod aktiverade en kaskad av reglerande effekter i målcellerna och gav nya insikter i mitokondrietransplantationsterapier. Sammanfattningsvis erbjuder denna avhandling ett nytt perspektiv för att utforska metoder för att förbättra antitumöreffektivitet genom att reglera tumörmikromiljön.ei tietoa saavutettavuudest