National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Undervisning i språklig variation i ett finländskt läromedel för franska som främmande språk
No full textDans ce mémoire de master, nous étudions la présentation et la progression de la variation linguistique dans la série de manuels de FLE finlandaise J’aime, qui est constituée de quatre manuels. L’intégration de la variation linguistique dans l’enseignement du FLE est essentielle pour permettre à l’apprenant d’acquérir et de comprendre la langue sous ses différentes formes. Dans le but d’examiner l’enseignement du FLE tel qu’il est fait aujourd’hui, nous avons choisi le corpus en raison de son utilisation actuelle dans les collèges et lycées finlandais.
Afin de cadrer notre recherche, nous nous posons les questions de recherche suivantes : J’aime enseigne-t-il la variation linguistique ? Si oui, comment les différents niveaux de langue sont-ils présentés dans les manuels ? Comment l’introduction de la variation progresse-t-elle dans J’aime ? Notre hypothèse est, d’une part, que l’enseignement de la variation commence par l’introduction d’un niveau de langue familier, avant de progresser vers une langue plus formelle ou scientifique. D’autre part, nous pensons que la variation linguistique se voit principalement au niveau du lexique dans les manuels.
Pour répondre à nos questions de recherche, nous analysons les aspects où la variation linguistique est visible, tout en tenant compte de la progression linéaire des manuels. Ainsi, l’analyse commence par un aperçu général des manuels avec une mise en point particulière sur le lexique. Ensuite, la négation et l’interrogation sont analysées. Pour chaque catégorie, l’analyse commence par le premier manuel, J’aime 1, et se termine avec le dernier, J’aime 4.
Les résultats montrent que les manuels présentent une grande diversité de textes et de genres, à travers lesquels la variation linguistique est visible. Le lexique est la catégorie où la variation est la plus fréquente, et la plupart de ces mots appartiennent à un niveau de langue familier. En ce qui concerne l’enseignement de la négation, la forme standard est privilégiée par rapport à la forme familière. L’interrogation, de son côté, suit une présentation progressive : la structure familière apparaît au début du premier manuel, ensuite la structure plus standard et finalement la structure la plus soutenue
Ett splittrat samhälle : En tvärsnittsstudie om huruvida partival, kön och ålder kan associeras med väljarnas affektiva polarisering i Finland då GAL/TAN-dimensionen tas i beaktande
No full textAffektiv polarisering handlar om både negativa och positiva känslor som en individ får utifrån politiskt beteende. AP grundar sig på sociala identitetsteorin som går ut på att en individ väljer att stödja eller avvisa en grupp. I en politisk kontext definieras dessa grupper som partier. AP används ofta av statsvetare för att förklara splittring och motsättningar mellan individer. AP är ett relevant ämne eftersom det är ett centralt forskningsområde inom statskunskap; därtill har det undersökts endast lite i flerpartisystem.
Studiens syfte är att undersöka hur individens partival, kön och ålder möjligen kan associeras med AP enligt GAL/TAN-skiljelinjen. Studiens huvudsakliga teori är Ingleharts och Norris (2000) teori om den moderna könsklyftan, där författarna redogör för kvinnors omorientering vänsterut i de postmaterialistiska samhällena. Enligt teorin är denna omorientering starkare för unga kvinnor. Teorin ger god grund att reflektera över att det finns en association mellan kön, ålder och AP. Studiens andra stora teori är sociala identitetsteorin som används i studien för att resonera kring varför AP är möjligen starkare för individer med ett visst partival, kön och ålder.
Avhandlingen är en tvärsnittsstudie, eftersom undersökningen fokuserar på endast en tidpunkt. I undersökningen används data som har samlats in i samband med riksdagsvalundersökningen. Datainsamlingen har utförts med en enkätundersökning, där respondenterna har fått besvara hur de förhåller sig till de olika finländska partierna. Då det kommer till de mindre partierna och unga åldersgrupper är antalet respondenter lågt, vilket gör att alla studiens resultat inte kan generaliseras att beröra alla finländare.
Studiens huvudsakliga resultat är att GAL-partierna bygger upp ett gemensamt affektivt block gentemot TAN-partierna. Enligt studiens resultat finns det höga nivåer av AP speciellt mellan GAL-partiernas och Sannfinländarnas respondenter. Då sociodemografiska faktorer tas i beaktande har GAL- och TAN-partiers respondenter skillnader i styrkan av AP. Kvinnor i Vänsterförbundet och unga kvinnor har generellt högre nivåer av AP i GAL-partier medan män i allmänhet och äldre män har högre AP-nivåer i TAN-partier. Generellt har kvinnor och män i GAL-partier lika stora AP-värden. Däremot då det är fråga om mittenpartierna är det möjligt att upptäcka variation i AP på så vis att unga har högre nivåer av AP gentemot TAN-partier, medan äldre har högre nivåer av AP gentemot GAL-partier. Samma mönster kan upptäckas då könsaspekten också tas i beaktande. Studiens resultat är betydelsefulla eftersom de ger bredare förståelse av AP i ett flerpartisystem, och därtill ger studien bättre förståelse av hur ålder och kön kan associeras med AP
Behagande kvinnor och arbetande män: Genus i finlandssvenska tidningsannonser från 1950-talet
No full textMed syftet att bredda kunskaperna om den finlandssvenska minoritetshistorien och det historiska studiet av annonser undersöker avhandlingen hur genus gestaltas i finlandssvenska tidningars annonser. För att åstadkomma detta analyseras annonser från fem nedslagsnummer av tidningarna Hufvudstadsbladet, Svenska demokraten och Vasabladet med hjälp av genushistorisk teori, diskursanalys, materiell kultur samt en syn på annonser som reflekterande och producerande handlingar.
Resultaten av denna studie tyder för det första på att hemmafruidealet var starkt i annonserna och visade en verklighet som inte stämde överens med realiteten i det finländska samhället, där många kvinnor arbetade. Trots att det fanns enstaka annonser som beskrev eller föreställde förvärvsarbetande kvinnor, så dominerades annonserna som kopplades till kvinnor av hemmafrun. För det andra visar studien att kvinnan i annonserna förväntades behaga män genom sitt utseende och trots att den privata sfären var kvinnans huvudsakliga sfär kunde hon få tillträde till den offentliga om hon behagade män under sitt utträde eller om hon vistades i den för nöjets skull.
Männens gestaltning i annonserna representeras huvudsakligen av den dominerande kostymklädda och kontorsarbetande medelklassmannen, som oftast förekom i Hufvudstadsbladets annonser. Andra sorters män såsom medlemmar av arbetarklassen, män av annan etnicitet och män av högre ålder gjordes till humoristiska spektakel eller åsidosattes i tidningens annonser. Högst troligen i ett försök att omanligförklara dem. Ett annat ideal för både män och kvinnor syns ändå i några av Svenska demokratens annonser som framställer bondemän och -kvinnor som hårt arbetande folk, vilket tyder på att det ändå fanns olika uppfattningar om manlighet och kvinnors roll i annonserna
3D-strukturbestämning av Borrelia BmpD med bundet APNEA
No full textDenna avhandling behandlar proteinet BmpD i bakterien Borrelia. I arbetet kristalliseras proteinet med molekylen APNEA och en 3D-struktur bestäms röntgenkristallografiskt
Kartläggning och tidig identifiering : En kvalitativ studie av kartläggningsmaterial i finlandssvenska skolor
No full textTidig identifiering är viktigt för att i god tid kunna stöda de barn som står i risk för inlärningssvårigheter. För att kunna möjliggöra tidig identifiering är det centralt att använda sig av kartläggningsmaterial för att få syn på de barn som visar tecken på inlärningssvårigheter.
Syftet med studien är att undersöka och analysera kommunernas planer för specialpedagogisk kartläggning i finlandssvenska skolor inom årskurs ett och två, samt jämföra hur de överensstämmer med aktuell forskning om inlärningssvårigheter och tidig identifiering.
Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka kartläggningsmaterial används i kommuner för att identifiera elever i risk för inlärningssvårigheter?
2. Vad avser de kartläggningsmaterial som används i kommunerna att mäta, och hur överensstämmer detta med aktuell forskning om inlärningssvårigheter och tidig identifiering?
Studien är kvalitativ där data har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Datainsamlingen baseras på kommuners planer för kartläggning och identifiering av elever i risk för inlärningssvårigheter i finlandssvenska skolor. I studien deltog sammanlagt 16 kommuner.
I resultatet framkommer att det finns en relativt stor variation kring vilka kartläggningsmaterial som används i de deltagande kommunerna, men även vissa likheter då en del kartläggningsmaterial är mer populära. Resultatet visar även att kommunerna använder sig av ett bredare urval av kartläggningsmaterial för att identifiera läs- och skrivsvårigheter, jämfört med de kartläggningsmaterial som används för att identifiera matematiksvårigheter