National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Konsekvenser av sexuella övergrepp i digitala miljöer för barn och unga
No full textDenna magisteravhandling behandlar konsekvenser av sexuella övergrepp i digitala miljöer för barn och unga. Teoretiskt utgår arbetet från Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), kompletterad med begreppet Adverse Childhood Experiences (ACE), för att belysa både individens resurser till återhämtning och den långsiktiga belastningen av trauma. Syftet är att kartlägga och fördjupa förståelsen för vilka konsekvenser digitala sexuella övergrepp kan medföra. Avhandlingens forskningsfråga är: Vilka konsekvenser har sexuella övergrepp i digitala miljöer för barn och unga?
Metoden utgörs av en scoping review enligt Joanna Briggs Institute:s riktlinjer, med litteratursökning i flera databaser. Totalt inkluderades tio vetenskapliga studier och två rapporter publicerade mellan 2017–2025. Materialet analyserades tematiskt i flera steg för att identifiera mönster, likheter och skillnader, vilka sorterades i subteman och övergripande teman.
Resultatet visar att barn och unga som utsätts för digitala sexuella övergrepp drabbas av omfattande psykiska och emotionella konsekvenser såsom skam, skuld, ångest, depression och självskadebeteenden. Konsekvenser för självbild, identitet och sexualitet framträder tydligt, med förändrad självkänsla, rädsla för spridning av material och svårigheter att etablera tillit i relationer. Sociala följer inkluderar isolering, relationella problem, vardagsbegränsningar och sårbarhet för fortsatt utsatthet.
Slutsats: digitala sexuella övergrepp kan inte betraktas som mindre allvarliga än fysiska övergrepp. En särskild komplexitet är risken för återexponering när övergreppsmaterial sprids online. Avhandlingen belyser behovet av vidare forskning om barns egna erfarenheter, särskilt gällande återexponering, polyviktimisering och framväxande fenomen som AI-generat materia
Agglomeration mechanisms of fluidized beds during biomass combustion
No full textThe world experienced the warmest year recorded in 2024, also breaching the 1.5 °C warming limit. It has now become even more crucial to switch to more sustainable and CO2-neutral energy production to limit and hopefully reverse climate change someday. Therefore, the need for cheap but challenging biomass fuels, earlier classified as waste for fuidized bed combustion is increasing. Traditionally, fuels such as wood chips and bark, with low alkali and phosphorus content, have been used which induced only minor agglomeration problems. However, due to the limited availability of conventional wood-based fuels, interest in agricultural residue biomass is steadily increasing due to high availability and lower costs. As agricultural residue biomass usually has high alkali-, phosphorus-, and in some cases silica content, the risk of agglomeration is high due to the formation of reactive or low temperature melting alkali compounds.
Therefore, this study focused on identifying the most common agglomeration-causing compounds present during combustion of agricultural residue biomass and testing them in an electrically heated laboratory-scale fluidized bed reactor.
The critical components for bed agglomeration were fed as synthetic ash compounds into the reactor at 10-minute intervals until defluidization, or until a pre-determined maximum feed limit had been reached. After completing the experiments, samples of the bed, including agglomerates and bed material, were cast into epoxy, ground and polished to reveal the crosssections of agglomerates and bed particles. These cross-sections were analyzed using Scanning Electron Microscopy/Energy-Dispersive X-ray spectroscopy (SEM/EDX). In some cases, wet chemical analyses were also conducted on the bed materials to determine the remaining unreacted synthetic compounds.
In addition, thermal analyses (DSC/TGA) and X-Ray Diffraction analyses (XRD) were done on selected synthetic ash compounds and mixtures, with and without quartz bed particles, to elucidate the agglomeration mechanisms and involved compounds further.
Based on the results, the ash compounds could be categorized into three agglomeration mechanisms:
Type I agglomeration: The compound melted and glued the bed material together
Type II agglomeration: The compound reacted with the quartz bed particles to reaction products that glued the bed particles together.
Type III Agglomeration: A combination of the Type I and II mechanisms, where the molten compound glued the bed particles together with subsequent reaction with bed particles forming molten agglomeration causing alkali silicate.
The agglomeration-reducing effect of calcium was studied with synthetic ash compounds and fuels. In the experiments, CaCO3 was mixed with two different K-phosphates that had shown different agglomeration mechanisms. Each mixture was fed into the fluidized bed reactor using quartz sand as bed material. The results suggested a significant decrease in agglomeration for the phosphate compound that caused agglomeration via the Type I mechanism. In contrast, the phosphate compound that had caused agglomeration via the Type II mechanism showed an increase in agglomeration. In both cases, highmelting K-Ca phosphates formed, yet in the case with the Type II mechanism phosphate, an increase in the amount of potassium available for further melt forming reactions was observed. Moreover, the effect of Ca3(PO4)2 on the Type II mechanism phosphate with and without SiO2 was assessed from DSC/TGA experiments. The results indicated no melt formation or reactions with SiO2.
Moreover, defluidization experiments with four different agricultural residue biomass fuels were done with the fluidized bed reactor at various temperatures. The results were compared to those from the experiments with synthetic ash compounds.Världen upplevde det varmaste året som registrerats år 2024, vilket också överskred 1,5 °C uppvärmningsgränsen. Det har därför blivit ännu viktigare att övergå till en mer hållbar och CO2-neutral energiproduktion för att begränsa och förhoppningsvis en dag vända klimatförändringen. Därför ökar behovet av billiga men utmanande biomassabränslen för fluidiserad bäddförbränning. Traditionellt har bränslen såsom träflis och bark, med låg alkali- och fosforhalt, och som endast orsakat en lägre grad av agglomerationsproblem använts. På grund av den begränsade tillgången och höga pris på traditionella bränslen, ökar intresset för jordbruksrestbaserad biomassa stadigt. Eftersom jordbruksrestbaserad biomassa vanligtvis har hög alkali-, fosfor- och i vissa fall kiselhalt, är risken för agglomeration hög på grund av bildning av lågtemperatursmältande alkaliföreningar eller silikatsmältor.
Därför var målet med denna avhandling att identifiera de vanligaste agglomereringsorsakande föreningar som förekommer under förbränning av särskilt jordbruksrestbaserad biomassa, och testa dem separat i en elektriskt uppvärmd fluidiserad bäddreaktor i laboratorieskala. De syntetiska askföreningarna matades in i reaktorn med 10 minuters intervall tills defluidisering inträffade eller tills en förutbestämd maximal halt hade uppnåtts. Efter experimenten togs bäddprover (agglomerat, bäddmaterial), som gjorts in i epoxi, slipades och polerades. Tvärsnittet av proverna analyserades sedan med SEM/EDX. I vissa fall gjordes även våtkemiska analyser pa bäddmaterialet för att bestämma mängden kvarvarande föreningar. Dessutom utfördes termisk analys (DSC/TGA) och röntgendiffraktionsanalys (XRD) på utvalda syntetiska askföreningar och blandningar, med och utan kvarts, för att ytterligare belysa agglomereringsmekanismerna och de involverade föreningarna. Föreningarna kunde därefter kategoriseras i tre agglomerationsmekanism kategorier:
Typ I agglomeration: Föreningen smälte och limmade ihop bäddmaterialet
Typ II agglomeration: Föreningen reagerade med kvartsbäddpartiklarna till smulten alkalisilikat som limmade ihop bäddpartiklarna.
Typ III agglomeration: En kombination av I och II där den smälta föreningen limmade ihop bäddpartiklarna med efterföljande reaktion med bäddpartiklarna som ledde till bildandet av smält agglomeringssorsakande alkalisilikat.
Den agglomerationsreducerande effekten av kalcium studerades också med både syntetiska askföreningar och bränslen. I experimenten blandades CaCO3 med två olika K-fosfater som hade visat olika agglomerationsmekanismer. Varje blandning matades sedan in i den fluidiserade bäddreaktorn med kvartssand som bäddmaterial. Resultaten visade en betydande minskning av agglomeration för fosfaten som tillhörde kategori I, medan fosfaten i kategori II visade en ökning av agglomeration. I båda fallen bildades Högtemperatursmältande K-Ca-fosfater, men i fallet med kategori II-fosfaten ledde bildningen till en ökning av mängden kalium som var tillgängligt för ytterligare smältbildande reaktioner. Utöver detta, utvärderades även Ca3(PO4)2 med kategori II-fosfaten (med och utan SiO2) i DSC/TGAexperiment, och resultaten visade ingen smältbildning eller några indikationer på reaktioner med SiO2.
Dessutom genomfördes resultaten från defluidiseringsexperimenten med resultaten från experiment med fyra olika jordbruksrestbaserade biomassabränslen i den fluidiserade bäddreaktorn vid olika temperaturer
Transition to the European track gauge in Northern Finland, main study : Extending use of the European track gauge to Finland via Haparanda/Tornio
No full textDen uppdatering av TEN-T-förordningen om transeuropeiska transportnät som trädde i kraft sommaren 2024 innehåller krav på att utreda järnvägslinjer med spårvidd enligt europeisk standard (1 435 mm) i de länder där spårvidden skiljer sig från standarden. I Finland är spårvidden för närvarande 1 524 mm, så utredningskravet gäller även Finland. På grundval av detta har kommunikationsministeriet 3.6.2024 gett Trafikledsverket i uppdrag att granska utvidgning av den europeiska spårvidden till norra Finland via norra Sverige. I denna utredningshelhet har man undersökt vilka behov och tekniska lösningsalternativ det finns för att utvidga järnvägslinjer med europeisk spårvidd från Haparanda via Torneå till norra Finland. Som granskningsområde i Finland preciserades under arbetets gång förbindelserna i det nuvarande bannätet norr om Uleåborg samt förbindelsen mellan Uleåborg och Brahestad. Dessutom har man undersökt behovet av eventuella helt nya järnvägsförbindelser till Sverige eller Norge. Utgångspunkten för granskningarna har varit att den finska spårvidden ska bevaras – det vill säga att banorna med den europeiska spårvidden ska bli ett parallellt bannät.
Utredningshelheten delades upp i fyra delutredningar, vilka utgörs av denna sammanställande huvudutredning, en utredning av efterfrågan, en teknisk utredning och en projektbedömning. I utredningen av efterfrågan har det gjorts en bedömning av efterfrågepotentialen för gods- och persontrafik via en förbindelse med den europeiska spårvidden till övriga Europa samt till Sveriges och Norges oceanhamnar. I den tekniska utredningen har det granskats vilken typ av bantekniska lösningar som behövs för olika banavsnitt och vad kostnaderna för dessa skulle bli. I projektbedömningen har det producerats en lönsamhetsberäkning för olika projektalternativ (utvidgning av den europeiska spårvidden till Kemi, Uleåborg, Brahestad, Rovaniemi, Kemijärvi eller Kolari). Utredningarna kompletterades ännu under arbetets gång med en femte delutredning av materielbaserade lösningar för spårviddsbyte.
Den europeiska spårvidden föreslås genomföras huvudsakligen som en lösning med parallella spår, där det nya spåret byggs bredvid det befintliga. Det föreslås att korta avsnitt genomförs med en lösning bestående av fyrskensspår, där rälerna för de olika spårvidderna ligger omlott.
I den tekniska utredningen har det upprättats kostnadsberäkningar för linjeavsnitt, de bangårdar som granskats, en lastplats i enlighet med typlösningen, nödvändiga mötesplatser och en depå. De preliminära kostnaderna för granskningsområdet inom Finlands gränser inom det statliga järnvägsnätet har uppskattats till cirka 3,2 miljarder euro (moms 0 %), inklusive projektaktiviteter. Utanför Finlands gränser har man granskat en förbindelse mellan Kolari och Svappavaara (Sverige), som skulle kosta cirka 1,6 miljarder euro. Kostnadskalkylerna är beräknade i index MAKU 145 (2020=100). Förbindelserna ska finansieras från statens budget, och dessutom ska finansiellt stöd till förbindelser i TEN-T-nätet kunna ansökas från EU:s finansieringsinstrument avsedda för utveckling av TEN-T-transportnätet.
Utvidgningen av järnvägslinjer med den europeiska spårvidden till norra Finland bidrar till att förstärka Finlands övergripande säkerhet. Utvecklingen av förbindelserna har särskilt stor betydelse för den militära rörligheten mellan Finland, Sverige och Norge. I övrigt har det identifierats ringa efterfrågan på förbindelser med europeisk spårvidd i förhållande till byggkostnaderna. Inom godstrafiken skulle den mest sannolika efterfrågan uppstå för sådana transporter mellan norra Finland och norra Sverige som för närvarande sker med lastbilar. På sträckor som är längre än detta räcker inte järnvägstrafikens konkurrenskraft till för att konkurrera med sjöfarten, och dessutom skulle kapacitetsbegränsningarna i det svenska bannätet förhindra ett storskaligt genomförande av järnvägstransporter. För persontrafikens del identifierades knappt någon marknadsefterfrågan alls, och därför skulle den eventuella trafiken behöva vara offentligt subventionerad upphandlad trafik.
Nytto-kostnadsförhållandena för de granskade projektalternativen är negativa, med andra ord är genomförandet av dem inte lönsamt. Detta beror på att fördelarna, såsom besparingar i trafikeringskostnaderna, är mindre än nackdelarna, såsom klimatutsläppen från byggandet och de ökade underhållskostnaderna för att upprätthålla två parallella system. Vid inbördes jämförelse av projektalternativen har det mest lönsamma alternativet bedömts vara en förbindelse mellan Kemi och Röyttä, eftersom största delen av transportefterfrågan skulle realiseras redan med detta alternativ. I projektbedömningen har man dock inte beaktat de fördelar som uppnås genom att den internationella militära rörligheten förbättras – dessa kan vara ett viktigt argument för förbindelser med den europeiska spårvidde
Övergång till europeisk spårvidd i norra Finland, huvudutredning : Utvidgning av den europeiska spårvidden till Finland via Haparanda/Torneå
No full textThe new TEN-T Regulation concerning the pan-European transport network, which entered into force in summer 2024, sets requirements for examining the migration of existing lines to the standard European track gauge (1,435 mm) in countries with a different track gauge. The current track gauge in Finland is 1,524 mm, which means that the requirement also applies to Finland. Based on this, the Ministry of Transport and Communications commissioned on 3 June 2024 the Finnish Transport Infrastructure Agency to compile a report on the extension of the European track gauge to northern Finland via Northern Sweden. This report package examines the needs and different technical solutions for extending the railway lines using the European track gauge from Haparanda via Tornio to Northern Finland. In this work, the current railway network connections to the north of Oulu and the connection from Oulu to Raahe were specified as the focus area in Finland. The needs for completely new railway connections to Sweden or Norway have also been studied. The starting point for the examination has been to preserve the Finnish track gauge – in other words, the lines using the European track gauge would be a parallel railway network.
The report package was divided into four sub-reports: this compiling main report, a demand survey, a technical report and a project appraisal. The demand survey assesses the potential demand for freight transport and passenger traffic via the connection with the European track gauge to the rest of Europe and to Swedish and Norwegian ocean ports. The technical report examines the type of line solutions needed for different line sections and what their costs would be. The project appraisal produced a cost-benefit analysis for different project options (extending the European track gauge to Kemi, Oulu, Raahe, Rovaniemi, Kemijärvi or Kolari). The reports were further supplemented during the work with a fifth sub-report on rolling stock-based track gauge change solutions.
It is proposed that the European track gauge be mainly implemented as a parallel track solution in which the new track would be built next to the existing one. It is proposed that short sections be implemented with a four-rail dual-gauge gauntlet track solution where the tracks of different gauges are interlaced.
The technical report includes the cost estimates for the line sections, the examined railway yards, a loading site according to the type solution, the required passing points and the depot. The preliminary costs within the focus area on the state-owned railway network inside Finland's borders have been estimated at approximately EUR 3.2 billion (VAT 0), including project tasks. Outside Finland's borders, the Kolari-Svappavaara (Sweden) connection has been examined, and it would cost approximately EUR 1.6 billion. The cost estimates are calculated in the index MAKU 145 (cost index of civil engineering works 145) (2020=100). The connections would be funded from the State budget, and financial assistance for TEN-T network connections could also be applied for through EU funding instruments intended for the development of the TEN-T transport network.
Extending lines using the European track gauge to Northern Finland would strengthen Finland’s comprehensive security. Developing connections is particularly important for military mobility between Finland, Sweden and Norway. Otherwise, the identified demand for connections using the European track gauge has been low in proportion to the construction costs. In freight transport, the most likely demand would be for transports between Northern Finland and Northern Sweden, where lorries are currently used. The competitiveness of rail transport will not be sufficient to compete with maritime transport over longer distances. Additionally, the Swedish railway network’s capacity restrictions would prevent any large-scale organisation of rail transport. In terms of passenger traffic, hardly any market-based demand was identified, which means that any potential traffic should be publicly subsidised transport subject to public service obligation.
The estimated benefit-cost ratios for the project options examined are negative, i.e., their implementation is not viable. The reason for this is that the benefits, such as savings in the operating costs, are smaller than the disadvantages, such as climate emissions from construction and the increase in maintenance costs due to maintaining two parallel systems. When comparing the project options with each other, the connection to Kemi and Röyttä has been estimated to be the most profitable, as most of the transport demand would be fulfilled with this option. However, the project appraisal has not taken into consideration the benefits of improving international military mobility, which can play a key role in justifying the construction of European track gauge connections
Raidesepelin laatuvaatimusten kehittäminen : Kiven mineralogia, tekstuuri ja pitkäaikaiskestävyys
No full text
Akademiskt särbegåvade och övriga elevers uppfattning av emotionellt stöd och kamratrelationer i skolan
No full textSociala relationer och emotionellt stöd spelar en viktig roll för alla elevers trivsel i skolan, vilket även påverkar motivation och inlärning. Forskning om särbegåvade individer verkar understöda två diametrala hypoteser om särbegåvade individers sociala anpassning, hypoteserna om harmoni och disharmoni. Hypotesen om harmoni utgår från att särbegåvade individer är bättre socialt anpassade än andra, medan hypotesen om disharmoni utgår från det motsatta.
Syftet med denna avhandling var att undersöka om grupperna Akademiskt särbegåvade elever skiljer sig från Övriga elever gällande uppfattning av upplevt emotionellt stöd i skolan, vilket utgörs av variablerna lärarsensitivitet och socialt klimat, samt kamratrelationer. Utgående från syftet formulerades tre forskningsfrågor:
1. Finns det någon statistiskt signifikant skillnad mellan Akademiskt särbegåvade elever och Övriga elever gällande uppfattning av lärarsensitivitet, och hur ser denna eventuella skillnad ut?
2. Finns det någon statistiskt signifikant skillnad mellan Akademiskt särbegåvade elever och Övriga elever gällande uppfattningen av det sociala klimatet i klassen, och hur ser denna eventuella skillnad ut?
3. Finns det någon statistiskt signifikant skillnad mellan Akademiskt särbegåvade elever och Övriga elever gällande uppfattningen av kamratrelationer, och hur ser denna eventuella skillnad ut?
Forskningsfrågorna besvarades genom kvantitativa analyser på data som samlats in inom projektet SAMSYN vid Åbo Akademi. Data från elever i årskurs 4–6 samlades in hösten 2022. Grupper skapades på basis av resultat i räkneflyt och variabler från två olika mätinstrument analyserades genom oberoende t-test.
Forskningsresultaten visar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna gällande lärarsensitivitet och socialt klimat. Gällande kamratrelationer fanns en svag statistiskt signifikant skillnad gällande en variabel, till de Akademiskt särbegåvade elevernas nackdel. Övriga variabler gällande kamratrelationer var inte statistiskt signifikanta. Enlig forskningsresultaten är Akademiskt särbegåvade elever i årskurs 4–6 i finlandssvenska skolor lika nöjda med det emotionella stödet och kamratrelationer som Övriga elever, alltså verkar hypotesen om harmoni stämma bättre än hypotesen om disharmoni. Eftersom begreppsvaliditeten för datamaterialet kan anses vara låg behöver generaliseringar utgående från analysresultatet göras med försiktighet
Sotilaan toimintakyky teknisessä toimintaympäristössä : tulkitseva käsitetutkimus
No full textTämän tutkimuksen kohteena olivat sotilaan toimintakyvyn ja teknisen toimintaympäristön käsitteet, niiden keskinäiset suhteet ja niiden merkitykset. Käsitteitä ja niiden suhteita analysoimalla tarkasteltiin sotilaan toiminnallista suhdetta tekniikkaan, eli teknisen toimintaympäristön merkitystä sotilaan toimintakyvylle. Tutkimuksen päämääränä oli jäsentää teknisen toimintaympäristön merkitystä sotilaan toimintakyvylle sekä hahmottaa sotilaan subjektipositiota teknisessä toimintaympäristössä.
Tutkimusmenetelmänä käytettiin tulkitsevaa käsitetutkimusta, joka pyrkii tulkitsemaan tekstimuotoisessa aineistossa esiintyvien käsitteiden merkityksiä, luoden tai tarkentaen niitä tutkimuksen viitekehyksessä sekä kytkien ne tutkimusalan tieteelliseen keskusteluun teorian kautta. Vastaavaa tulkitsevaa käsitetutkimusta sotilaan toimintakyvystä teknisessä toimintaympäristössä ei ole aikaisemmin toteutettu Maanpuolustuskorkeakoululla.
Raportin ensimmäinen pääluku määrittelee tutkimuksen viitekehyksen ja esittelee tutkimusmenetelmät sekä tutkijan esiymmärryksen tulkinnan kohteina olleista pääkäsitteistä. Pääluvut 2, 3 ja 4 koostuvat sotilaan ja sotiluuden, tekniikan ja teknisen toimintaympäristön sekä toimintakyvyn käsitemäärittelyistä. Toimintakykyä jäsennetään osatekijöiksi neljän erilaisen toimintakykymallin perusteella, joista keskeisimpänä käytetään Puolustusvoimien käyttöön vakiintunutta nelijakoista mallia. Muiden pääkäsitteiden määrittelyt rakentuivat kirjallisuustutkimuksena. Viides pääluku tulkitsee pääkäsitteistä purettujen alakäsitteistöjen välisiä sidonnaisuuksia ajatuskokeessa, jossa käsitteet sidotaan sotilaalliseen tekniseen toimintaympäristöön. Ajatuskokeen toimintaympäristökuvaus perustuu tutkijan aikaisempaan työhistoriaan.
Tutkimuksen tuloksena voidaan todeta, että tarkastelluista toimintakykymalleista Kokonaisvaltainen toimintakykymalli käsittelee sotilaan toimintakykyvaatimuksia teknisessä toimintaympäristöissä kattavimmin huomioidessaan ihmisen ja koneen suhteen osaksi sotilaan toimintakykyä. Toimintakyvyn osatekijöistä fyysisen toimintakyvyn merkitys ei korostu teknisissä toimintaympäristöissä, sillä ympäristöille on tyypillistä vähentää sotilaan mahdollisuuksia keholliseen ilmaisuun ja toimijuuteen. Teknisessä toimintaympäristössä sotilas voi kuitenkin kohdata heikkoa fyysistä ja kognitiivista ergonomiaa, jotka ovat kumuloituvia stressilähteitä.
Psyykkinen toimintakyky on altis kuormittumiselle teknisissä toimintaympäristöissä, sillä ympäristöjen ominaispiirteenä voidaan pitää mm. vaatimusta huomattavan informaatiomäärän käsittelystä. Informaatiotulva kuormittaa sotilaan kognitiivista kapasiteettia, jonka puitteissa sotilas suuntaa havainnointinsa olennaiseen, muodostaa tilanneymmärrystä ja tekee päätöksiä. Sosiaalisen toimintakyvyn osa-alueella tekniikka voi rajoittaa vuorovaikutustapaa ja sen syvyyttä, joka voi olla kuormittava ja mm. joukon koheesioon vaikuttava tekijä. Eettisen toimintakyvyn osalta teknisten toimintaympäristöjen sodankäyntiä epäsymmetrisoiva vaikutus voi johtaa tilanteisiin, joissa sotilaan on aiempaa haastavampaa arvioida toiminnan ja sen seurannaisvaikutusten eettisyyttä, sekä tehdä moraalisesti kestäviä päätöksiä.navigointi mahdollist
Rajaupseerin työkyky ja hyvinvointi : hyvinvoiva ihminen on tuottava
No full textTyöhyvinvointi tarkoittaa henkilön kokonaisvaltaista hyvinvointia työssään, sisältäen fyysisen, henkisen ja sosiaalisen hyvinvoinnin. Se käsittää työympäristön, työn organisoinnin, työn ja yksilön välistä tasapainoa sekä työssä koetun tyytyväisyyden ja motivaation. Työkyky viittaa henkilön kykyyn suoriutua työtehtävistään fyysisesti, henkisesti ja sosiaalisesti. Se käsittää paitsi fyysisen terveyden ja kunnon, myös henkisen hyvinvoinnin ja ammatillisen pätevyyden. Työkuormitus tarkoittaa yleensä henkilön työhön liittyvän tehtävien ja vastuiden määrää. Se voi sisältää aikapaineita, tehtävien monimutkaisuutta ja vaatia tiettyä työmäärää tai taitotasoa.
Palkkatyöyhteiskunnassa työ ja työelämän osallistuminen ovat keskeisiä. Työ merkitsee ennen kaikkea toimeentulon hankkimista ja sosiaalietuuksien kerryttämistä. Työhön osallistuminen tuo mukanaan myös muita voimavaroja, kuten sosiaalisia suhteita ja merkityksellisyyttä. Työskentely on tapa ilmasta itseään ja integroitua yhteiskuntaan, erityisesti nuorille ja maahanmuuttajille. Työllä on kuitenkin mahdollisuus vaikuttaa kielteisesti työntekijän elämään ja hyvinvointiin. Se saattaa aiheuttaa kuormittumista, kulutusta ja uupumusta. Lisäksi työ voi johtaa sairastumiseen, ammattitauteihin tai muihin työhön liittyviin terveysongelmiin.
Tutkielman empiirinen osa muodostui webropol-kyselystä. Kysely koski työhyvinvointia, työkykyä, jaksamista, palautumista sekä työn ja perheen yhteensovittamista. Kyselyyn vastasi 236 Rajavartiolaitoksen upseeria 410:stä, ja vastausprosentiksi tuli 58%, mikä on erinomainen. Tämä korkea vastausaktiivisuus kuvastaa aiheen merkityksellisyyttä upseerien keskuudessa.
Tuloksista käy ilmi, että useimmat vastaajat kokivat työkykynsä ja toimintakykynsä hyväksi, mikä näkyi korkeina keskiarvoina näihin liittyvissä kysymyksissä. Samalla kuitenkin huomattava osa vastaajista koki työtehtävänsä joskus ylivoimaisiksi ja oli kokenut henkistä työpahoinvointia.
Vaikka kyselyn numeraaliset vastaukset työyhteisöstä ja lähiesimiehistä olivat positiivisia, sanalliset vastaukset paljastavat joitakin ongelmia. Esimerkiksi joissakin hallintoyksiköissä henkilöstön määrä koetaan riittämättömäksi, mikä lisää työntekijöiden stressiä ja kuormitusta. Työn ja perhe-elämän yhteensovittamisesta on useille haastavaa. Monet työskentelevät perheestään erossa, mikä vaikuttaa negatiivisesti heidän työhyvinvointiinsa ja perhesuhteisiinsa.
Kyselyn tuloksista voidaan kokonaisuutena todeta, että vaikka upseerit arvostavat työtään ja heidän työhyvinvointinsa ja työkykynsä on pääsääntöisesti kiitettävä, mutta haasteitakin on, jotka vaativat huomiota ja kehittämistä.navigointi mahdollist