National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Social Exposure, Innovator-Consumer Homophily, and Inequality: Evidence from College Peers
No full textWe investigate the importance of social networks for the direction of entrepreneurship and innovation. Using quasi-experimental variation in the gender and socioeconomic composition among college peers in Finland, we show that exposure to lower-income peers increases the likelihood that an entrepreneur founds a firm in a necessities industry without affecting entrepreneurial income. Likewise, increased exposure to female peers increases entrepreneurial activities targeting female consumers. These effects are largest among groups over-represented in innovation: men and individuals from high-income backgrounds. We assess the macro implications of this heterogeneity in an endogenous growth model and find that differences in college peer composition explain around a quarter of the observed inventor–consumer homophily by gender, inducing a significant cost-of-living disadvantage for women. These findings show that innovators’ social experiences have a causal impact on the direction of innovation, independent of financial incentives.nonPeerReviewe
Mellanrummets melankoli : Stimmung i Tua Forsströms diktsamling Snöleopard
No full textAbstrakt: Syftet med avhandlingen är att studera den melankoliska stämning som kommer till uttryck i Tua Forsströms diktsamling Snöleopard (1987). Avhandlingen utgår från två centrala aspekter av Forsströms lyrik: det konkret materiella och det abstrakt stämningsmättade. Detta gestaltas i sin tur på två plan: i diktjaget samt i dess omgivning. För att utforska denna växelverkan utgår analysen från Hans Ulrich Gumbrechts begrepp Stimmung som teoretisk grund. Det abstrakta i stämningsbegreppet görs gripbart och konkret genom en metod där melankolin fungerar som ”grundstämning” eller utgångspunkt för analysen. På detta sätt fungerar melankolins estetik som ett ständigt närvarande bollplank. Studien utgår från Sigmund Freuds definition av melankoli, där den obestämda, oavslutade förlusten är av central betydelse. Avhandlingens forskningsfrågor lyder som följer: Hur gestaltas omvärlden och dess atmosfär i Snöleopard? Hur gestaltas diktjagets sinnesstämningar i förhållande till omvärldens atmosfär? På vilket sätt skapar gestaltningen av omvärlden och diktjaget i sin tur en melankolisk stämning i dikterna?
Analysen tar fasta på hur stämningen i dikterna skapas i gestaltningen av den fiktiva men konkreta omvärlden – hur exempelvis årstid, geografi, klimat och väder inverkar på stämningen – men också i relation till diktjagets inre. Som analysen visar är det omöjligt att särskilja det inre och det yttre i Snöleopard. Diktjaget förflyttar sig ständigt in och ut mellan olika inre och yttre rum, ofta genom att diktjaget sensibelt observerar omgivningen. Dessa iakttagelser av platsen ger sedan upphov till fantasier, minnen och reflektioner. Precis som det inre och det yttre är även tid och rum oskiljaktiga hos Forsström. Dessa begreppspar är i ett ständigt samspel som präglas av harmoni eller disharmoni beroende på hur de olika delarna står i relation till varandra. I rörelsen mellan dessa – ofta går de in i varandra och tar spjärn mot varandra – skapas den melankoliska stämningen i diktsamlingen.
Studiens mest centrala resultat är att det inre och det yttre samt nuet och det förflutna skapar ett slags mellanrum i dikterna. Diktjaget befinner sig i en ständig övergångsperiod där upplevelsen av nuet ger upphov till rörelser i tid och rum. De poetiska bilderna som förflyttningen eller förskjutningen ger upphov till är präglade av imperfektum, av det förflutna, vilket alltid innebär en förlust av något slag. Denna förlust är för melankolikern vag och obestämbar, och traumat hålls vid liv som ett öppet sår – för om bearbetningen av minnet avslutas går det slutgiltigt förlorat. Rörelserna i tid och rum i Snöleopard följer samma paradoxala mönster; de utgör ett uttryck för en strävan att bevara det förlorade genom fantasi, minne och reflektion och på så sätt skapa dessa mellanrum som befinner sig utanför tidens och rummets lagar
Visuellt stöd som hjälpmedel i undervisningen : En kvalitativ intervjustudie om klasslärares användning och upplevelser av visuellt stöd
No full textVisuellt stöd är hjälpmedel som kan användas på många olika sätt i undervisningen. Syftet med den här magisteravhandlingen är att få en ökad förståelse för hur österbottniska klasslärare använder sig av och upplever visuellt stöd i sin undervisning. För att kunna besvara syftet utformades tre forskningsfrågor:
1. Hur använder klasslärare visuellt stöd i undervisningen?
2. Vilka möjligheter upplever klasslärare att visuellt stöd bidrar med i undervisningen?
3. Vilka utmaningar upplever klasslärare med visuellt stöd i undervisningen?
Visuellt stöd ses i denna magisteravhandling som det stöd som klasslärare använder i sin undervisning för att komplettera eller ersätta den talade kommunikationen. Det finns olika former av visuellt stöd exempelvis bilder, symboler, scheman, fysiska föremål och filmer.
För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna gjordes en kvalitativ studie med en fenomenologisk forskningsansats. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. I denna studie deltog fyra klasslärare från Österbotten. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman och åtta underteman kategoriserade enligt avhandlingens forskningsfrågor.
Resultatet från studien visade att klasslärare använder visuellt stöd för strukturen, innehållet och kommunikationen. Vidare visar studien att visuellt stöd kan bida med att tydliggöra undervisningens struktur, främja elevernas delaktighet och underlätta för lärarens arbete samt stödja språklig och social förståelse. Det framkom även att klasslärarna upplever utmaningar med tid och användning när det kommer till användningen av visuellt stöd
AI-based Segmentation of Intermittent Faults and Partial Discharges in Power Systems
No full textHigh-voltage electrical systems are the backbone of modern industry and infrastructure, but they remain vulnerable to insulation failures that can cause severe operational and financial risks. Partial discharges (PD) are among the earliest indicators of such failures, appearing as transient electrical events that signal stress within insulation materials. Detecting and precisely locating these events is crucial for ensuring the reliability and safety of power systems. This thesis focuses on the challenge of accurately identifying the temporal boundaries of PD activity in high-frequency electrical signals, a task often complicated by noise and variability. To address this, we propose a segmentation framework built on a customized U-Net architecture enhanced with attention mechanisms, allowing the model to capture both local and global signal patterns. Combined with traditional signal processing techniques for filtering out irrelevant data, this deep learning approach isolates the onset and offset of PD events with high precision. By improving the accuracy of event boundary detection, our work supports more effective maintenance planning, minimizes unnecessary inspections, and enables condition-based asset management in high-voltage power grids
Displacement effects of the Finnish hiring subsidy - Evidence from a funding discontinuity
No full textFinland offers a subsidy to employers for hiring individuals with low employment prospects. In 2015, changes to the subsidy’s funding caused some regions to unexpectedly suspend new subsidy grants. I examine wages and employment in these regions using a differences-in-differences setting, with regions where the subsidy remained available serving as control areas. Among the population with low employment prospects, the temporary halt reduced the wage sum from subsidized employment by 37.2 million euros (−32%) over the following year and relative to the control areas. The similarly measured net decline in the total wage sum in this group was 32.7 million euros (−7.3%). Because the reductions in subsidized and total wage sums are very similar, the suspension of new subsidy grants appears to have been largely uncompensated by increases in unsubsidized employment. This suggests that any displacement effects from the subsidy, where the subsidized jobs would be replacing unsubsidized ones, are likely to be small.nonPeerReviewe
Övergång till europeisk spårvidd i norra Finland, teknisk utredning : Utvidgning av den europeiska spårvidden till Finland via Haparanda/Torneå
No full textThe new TEN-T regulation, which entered into force in summer 2024, includes requirements for the identification and design of railway lines with a European standard track gauge (1,435 mm) and possible promotion in countries with a different gauge. The importance of international western transport connections has recently been emphasised in Finland, especially from the perspectives of security of supply, preparedness and military mobility.
The study has examined the possibilities of implementing a track with a European track gauge as well as the related factors in Northern Finland. The study did not look at changing the current track gauge, but rather at maintaining existing connections. Thus, the study involved the examination of building a track with European track gauge alongside the existing track as a parallel track, i.e. a completely new track, and the implementation of the European track gauge on the current track as an overlapping track, i.e. a four-rail track. The study of an overlapping track as a large-scale solution, especially for the electrified railway, was an essential part of the work.
The scope of the study includes the existing railway network north of Oulu and the connection to Raa-he, i.e. the following track sections: Oulu–Tuomioja–Raahe, Oulu–Kemi–Laurila, Laurila–Tornio–Kolari, Tornio–Röyttä, Kemi–Ajos, and Laurila–Rovaniemi–Kemijärvi–Patokangas. In addition, a possible new connection, Kolari–Svappavaara, has been considered, which would enable services to Kiruna on the Swedish side and on to Narvik in Norway. The work has focused on the national rail network, but private railways have been taken into account at a rough level of planning. The sections are single-track, but a double track is planned for the Liminka–Oulu section. In addition, the track sections are electrified, except for the Tornio–Kolari, Kemi–Ajos and Tornio–Röyttä sections. However, electrification is planned for the Kolari and Röyttä track sections.
The European track gauge is mainly proposed as a parallel track solution, where the new track is either built on the same embankment as the existing track or in the same corridor but on a separate embankment. The parallel track solution is technically very similar to building a double track, although the European track gauge is 89 mm narrower than the Finnish gauge. Short sections are proposed to be implemented with an overlapping track solution by narrowing the zigzag movement of the lateral position of the overhead contact line. However, the solution requires further investigation. For land-use reasons, the overlapping track sections are proposed mainly in city centres and central railway yards. It is recommended that the junctions of the parallel and overlapping track sections be implemented as movable crossings, so that the main line is not subject to speed restrictions. The parallel track solution will require widening of the railway area in some places as well as rezoning plans. The new tracks must meet the requirements of the TEN-T regulation.
Finland and Sweden have different electrification systems and different nominal overhead contact line heights. In both countries, a country-specific electrification solution must be used. The traffic requires dual-voltage equipment that can operate on both countries' systems.
The results of the work do not rule out a large-scale overlapping solution, but there are many uncertainties about its feasibility. As no option for the implementation of the electrification overhead contact line was found that would allow the implementation of the overhead contact line on a large scale without modifying the pantographs of the tractive stock, the different implementation solutions require the development of special pantograph solutions and possible modifications of structures on electrified tracks on other track sections. There are also other uncertainties associated with an overlapping track, such as maintaining the characteristics of the existing track, making it more difficult to maintain the track, the possible lack of availability of spare parts and maintenance equipment, the increase in special technical solutions and the increasing complexity of the railway system. The impact during the construction of an overlapping track could be significant, as there are no alternative transport routes in northern Finland. Traffic disruptions should be minimised during construction.
Cost estimates have been prepared for the track sections, the yards examined, the standardised loa-ding bays, the necessary meeting places and the depot. The preliminary cost of the area under review within Finland’s borders is estimated to be around EUR 3.2 billion, including project tasks. The cost estimates are calculated using the index MAKU 145 (2020=100). In addition, a cost estimate has been established for a one-kilometre section of European track gauge with different types of standardised cross sections. The cost estimate for a one-kilometre section of overlapping track is EUR 2.0 million. The estimated cost of a parallel track for one kilometre is EUR 2.8 million when built on the same embankment as the Finnish track gauge and EUR 12.3 million when built on a separate embankment with pile slabs due to weak soil
Clinical Competence as the Key to Good Care : Assessing Competence to Improve Nursing Care in Care for Older Persons
No full textBackground: The global population is steadily increasing, accompanied by a significant number of older persons. This demographic shift, combined with limited national financial recourses and reorganizing within in the Wellbeing Services County, places increasing demands on long-term care facilities (LTCFs). Patients in LTCFs are not only older but also present with and more complex health conditions, necessitating a high level of clinical competence and clinical decision-making (CDM) skills among nursing staff to ensure the delivery of legally and ethically appropriate care.
Clinical and CDM competences are essential in care of older persons in LTCF. Nurses are frequently required to make decisions both with and on behalf of the patients, who in turn rely on and trust the nurses competence. Patients’ perception of thriving in LTCFs are influenced by their views of the nursing staff, particularly whether they perceive the staff as kind and acting in their best interest. Thus, patients’ well-being is closely linked to the competence of the nursing staff. Despite the importance of clinical competence, it is often assessed only through self-evaluation after graduation, with little to no objective assessment during nurses´ professional careers.
Aim: This thesis aims to explore the nursing staffs´ clinical competence including CDM in LTCFs and to explore if the nursing staffs´ clinical and CDM competence are affecting the patients thriving. Three sub-studies were conducted. The first sub-study explored the clinical competence of registered nurses (RNs) and practical nurses (PNs) in LTCFs for older persons in Finland and analysed associations with central background variables. The second sub-study identified explanatory variables associated with clinical competence using multivariate analyses. The third sub-study explored the relationship between patients´ thriving and CDM competence of nursing staff.
Methods: All three sub-studies employed a cross-sectional design, with the data collection between December 2020 and January 2021. Validated instruments were used: the Ms. Olsen test assessed clinical and CDM competence and the Thriving of Older People Assessment Scales (TOPAS) explored patient thriving. Statistical analyses included correlation, multiple linear regression and partial correlation to control for patient background variables.
Result: 337 nursing staff participated in sub-study 1 and 2 in 50 LTCFs. In sub-study 3, 136 patients and 131 nursing staff participated in 13 LTCFs. In sub-study 1, only one-fourth of RNs and one-third of PNs passed the objective clinical competence test, despite most rating themselves highly in self-assessments. Daily use of Finnish evidence-based practice (EBP) was low. A significant correlation was found between clinical competence and the use of Swedish as a working language and mother tongue. Sub-study 2 revealed that older age, use of Swedish as a working language and adherence to Finnish EBP were significantly associated with higher clinical competence. Sub-study 3 found a moderate positive correlation between patients´ thriving and nurses´ CDM competence. Swedish language use also correlated positively with thriving. Partial correlation confirmed a relationship between CDM competence and thriving, even when controlling for patient background variables.
Discussion: Three key findings emerged from the three sub-studies. A gap exists between self-assessed and objectively assessed clinical competence, highlighting the need for more reliable assessment methods. There is a clear need for enhanced clinical and CDM competence grounded in EBP. Despite this, nurses often rely on experience, intuition and peer discussions when making clinical decisions. Patients´ thriving is positively associated with nurses´ CDM competence, even though patients cannot directly assess this competence. They trust that they are receiving safe and high-quality care that they are entitled to get.
Conclusion: Objective assessment of nurses´ competence can identify specific areas for targeted continuous education, ultimately improving care quality, reducing costs and promoting the patients´ heath, well-being and thriving for older persons in LTCFs.Bakgrund: Den globala befolkningen ökar stadigt, vilket medför ett betydande antal äldre personer. Denna demografiska förändring, i kombination med begränsade nationella ekonomiska resurser och omorganiseringar inom välfärdsområden, ställer allt högre krav på äldreomsorgen (LTCF). Patienter, vid serviceboenden är inte bara äldre utan har ofta komplexa hälsotillstånd. Detta kräver hög klinisk kompetens och färdigheter i kliniskt beslutsfattande (CDM) hos vårdpersonalen för att säkerställa att vården är både juridiskt och etiskt korrekt.
Klinisk kompetens och kompetens i kliniskt beslutsfattande är avgörande för att tillgodose behoven hos äldre personer vid serviceboenden. Vårdpersonalen förväntas fatta beslut både tillsammans med och för patienterna, som i sin tur förlitar sig på och har tillit till deras professionella kompetens. Patienternas upplevelse av trivsel påverkas i hög grad av deras syn på vårdpersonalen, särskilt om vårdpersonalen upplevs som vänlig och agerar för deras bästa. Patienternas trivsel är därmed nära kopplat till vårdpersonalens kompetens. Trots den centrala betydelsen av klinisk kompetens sker bedömningen av denna ofta enbart genom självskattning efter examen, medan objektiva bedömningar under den yrkesverksamma karriären är sällsynta eller helt frånvarande.
Syfte: Syftet med denna avhandling är att undersöka vårdpersonalens kliniska kompetens inklusive kliniskt beslutsfattande inom äldreomsorgen samt att undersöka om vårdpersonalens kliniska kompetens och kliniskt beslutsfattande påverkar patienternas trivsel. Tre delstudier genomfördes. Den första delstudien undersökte den kliniska kompetensen hos sjukskötare (RN) och närvårdare (PN) verksamma på äldreboenden i Finland, samt analyserade samband med centrala bakgrundsvariabler. I den andra delstudien identifierades faktorer som förklarar variationer i klinisk kompetens genom multivariata analyser. I den tredje delstudien undersöktes sambandet mellan patienternas trivsel och vårdpersonalens kompetens i kliniskt beslutsfattande.
Metoder: Samtliga tre delstudierna använde en tvärsnittsdesign och datainsamlingen genomfördes mellan december 2020 och januari 2021. Validerade instrument användes: Ms. Olsen-testet för att bedöma klinisk kompetens och kompetens i kliniskt beslutsfattande, samt Thriving of Older People Assessment Scales (TOPAS) för att mäta patienternas trivsel. De statistiska analyserna omfattade korrelationanalyser, multipel linjär regressionsanalys, samt partiell korrelation för att kontrollera för patienternas bakgrundsvariabler.
Resultat: I delstudie 1 och 2 deltog 337 vårdare från 50 äldreboenden. I delstudie 3 deltog 136 patienter och 131 vårdare från 13 äldreboenden. I delstudie 1 visade resultatet att endast en fjärdedel av sjukskötarna och en tredjedel av närvårdarna klarade det objektiva testet av klinisk kompetens, trots att självutvärderingarna visade höga nivåer av upplevd kompetens. Den dagliga användningen av evidensbaserad praxis (EBP) var generellt låg. Ett signifikant samband identifierades mellan klinisk kompetens och användningen av svenska som arbetsspråk och modersmål. Delstudie 2 visade att vårdarnas högre ålder, användningen av svenska som arbetsspråk samt tillämpningen av nationella evidensbaserade praxis var signifikant associerade med klinisk kompetens. Delstudie 3 visade ett måttligt positivt samband mellan patienternas upplevda trivsel och vårdarnas kompetens i kliniskt beslutsfattande. Användningen av svenska som arbetsspråk korrelerade och positivt med patienternas trivsel. Partiell korrelation bekräftade sambandet mellan kompetens i kliniskt beslutsfattande och trivsel även efter kontroll av patienternas bakgrundsvariabler.
Diskussion: Tre centrala resultat kom fram från de genomförda delstudierna. För det första identifierades en tydlig diskrepans mellan självutvärderad och objektivt bedömd kliniks kompetens, vilket understryker behovet av mera tillförlitliga och standardiserade utvärderingsmetoder. För det andra framkom ett behov av att stärka både klinisk kompetens och kompetens i kliniskt beslutsfattande, särskilt med fokus på evidensbaserad praxis. Trots detta tenderar vårdare att förlita sig på erfarenhet, intuition och kollegiala diskussioner vid kliniskt beslutsfattande, snarare än på evidensbaserad information. För det tredje visade resultaten att patienternas trivsel har ett positivt Även om patienterna inte kan bedöma deras kompetens, förlitar de sig på att få en säker och kvalitativ vård, en rättighet som bör garanteras inom äldreomsorgen.
Slutsatser: Objektiv bedömning av vårdpersonalens kliniska kompetens möjliggör identifiering av specifika utvecklingsområden för riktad fortbildning, Detta kan i förlängningen bidra till förbättrad vårdkvalitet, kostnadseffektivitet, samt främja patienternas hälsa, välbefinnande och trivsel för äldre personer inom äldreomsorgen.navigointi mahdollist
Hazardous Area Classification (HAC) Study for Power Plants using Light Fuel Oil (LFO)
No full textProcess safety is a critical priority in places where there is a possibility of hazardous
areas. In an engine power plant, prioritising process safety is crucial for mitigating
risks and ensuring a safe working environment, both for the worker, the installation,
the equipment, and the environment. Adhering to regulations and standards work as
foundational guidelines to ensure safety.
This thesis focuses on hazardous areas generated from liquid fuels, focusing on
different types of Light Fuel Oil (LFO). This study aims to review available standards
and methodologies for Hazardous Area Classification (HAC) and to establish a
comprehensive approach for modelling of potential release points within Wärtsilä
typical engine power plants. Emphasis was set on understanding when mist could be
formed upon liquid releases, as literature indicates that mist creation poses a larger
hazard range compared to a liquid release. Also, pool vaporisation, resulting from
liquid release and pool formation, was also considered as a key area of interest.
The modelling was conducted using the software Phast® version 9.0 by DNV, which
showed notable limitations with handling hydrocarbon mixtures. Especially the default
version of Phast was insufficient for accurately modelling the desired mixtures
Maantie 120 (Vihdintie) välillä Kehä III (kt 50) – Lahnus : Kehittämisselvitys Espoo, Vantaa
No full textVihdintie (maantie 120) on seudullisesti merkittävä tieyhteys Helsingin Pitäjänmäestä Porintielle (valtatie 2) Vihdin Maikkalaan. Vihdintien suunnittelujakso välillä Kehä III – Lahnus kuuluu Helsingin seudun tieverkon luokituksessa kaupunkimaisena kehitettävään seudullisesti merkittävään tie- tai katujaksoon. Lahnuksen pohjoispuolella Vihdintien luokittelu muuttuu seudullisesti merkittäväksi tiejaksoksi.
Vihdintien kehittämisratkaisujen lähtökohtina ovat kaupunkimainen liikkumisympäristö ja maankäytön kehittämisedellytysten lisääminen. Vihdintien nykyinen palvelutaso ei vastaa tulevaisuudessa alueellisen tarpeen edellyttämää ja liikenteellistä merkitystä vastaavaa palvelutasoa. Selvityksessä on määritelty Vihdintien tulevaisuudenkuva eli tavoitetilanne, joka täyttää tavoitteet liikenteen sujuvuuden ja turvallisuuden suhteen, mahdollistaen kuitenkin alueen kehittymisen. Pääliittymien kohdilla tarvitaan joka tapauksessa lisäkaistoja, jotta liikenteen sujuvuus voidaan riittävästi turvata. Ilman liittymien lisäkaistoja myös joukkoliikenne ruuhkautuu liittymissä, mikä haittaa joukkoliikenteen palvelutasoa. Lisäksi on todettu selkeä tarve jalankulku- ja pyöräilyteiden laatutason parantamiselle sekä meluntorjunnan toteuttamiselle. Myös seudullisia viher- ja virkistysyhteyksiä on syytä parantaa.
Kehittämisselvityksessä on tutkittu kahta vaihtoehtoista tavoitetilanteen ratkaisua. Hankevaihtoehdossa 1 Vihdintie parannetaan Kehä III:lta Lahnukseen 2+2-kaistaisena tasoliittymin varustettuna väylänä. Hankevaihtoehdossa 2 Vihdintie parannetaan Kehä III:lta Juvan-malmintielle 2+2-kaistaisena ja siitä Lahnukseen 2-kaistaisena väylänä, jossa Niipperintien ja Lahnuksentien liittymissä on Vihdintiellä lisäkaistat liittymien läpi.
Liikenteellisen toimivuuden, turvallisuuden ja liikennetalouden kannalta pitkän aikavälin tavoitetila on syytä pitää koko jaksolla 2+2kaistaisena hankevaihtoehdon 1 mukaisesti. Se turvaa myös tulevalle maankäytölle toimivat yhteydet. Osittain 2+2-kaistaisessa ratkaisussa eli hankevaihtoehdossa 2 tiejakson pohjoisosasta muodostuu liittymien lisäkaistojen vuoksi hieman epäyhtenäinen ratkaisu, joka aiheuttaa ongelmia liikenteen sujuvuudessa ja turvallisuudessa
Report for the Periodic Review of North Karelia Biosphere Reserve : Report for 2010–2022
No full textTämä raportti on osa Unescon biosfäärialueiden kymmenvuotista arviointiprosessia, jonka tarkoituksena on tarkastella alueen kehitystä, toimintaa ja tavoitteiden toteutumista. Katsaus tarjoaa mahdollisuuden arvioida, miten biosfäärialue on edistänyt kestävää kehitystä, luonnonvarojen hallintaa ja paikallisten yhteisöjen osallistumista. Samalla se toimii välineenä tunnistaa vahvuuksia, haasteita ja kehittämistarpeita.
Tämän Pohjois-Karjalan biosfäärialueen raportin vuosilta 2010-2022 on koonnut biosfäärialueen koordinaattori, ja sen sisältö perustuu ohjaus- ja työryhmien asiantuntemukseen sekä julkisiin lähteisiin, kuten alueen toimijoiden verkkosivuihin ja julkaisuihin. Raportti käsittelee muun muassa biosfäärialueen muutoksia viimeisen vuosikymmenen aikana, ekosysteemipalveluita, suojelu- ja kehittämistoimintoja, tutkimusta ja koulutusta, hallintoa sekä saavutettua edistystä suhteessa Unescon tavoitteisiin.navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksettaulukot saavutettavialooginen lukemisjärjesty