National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
"Det vore viktigt att förstå, att bostadslöshet inte är en egenskap, utan en livssituation" : Den massmediala konstruktionen av bostadslöshet som ett socialt problem i Finland
No full textI denna avhandling studeras bostadslöshet som ett socialt problem. Syftet med avhandlingen är att analysera hur massmedier konstruerar bostadslöshetsproblemet i Finland. I den teoretiska delen diskuteras och definieras begrepp såsom bostadslöshet samt görs en kartläggning av bostadslösheten i Finland. Dessutom lyfter avhandlingen fram trender och strategier för bekämpningen av bostadslöshet. Aktör- och strukturteoretiskt perspektiv samt socialkonstruktionistisk teori diskuteras för att förklara bostadslöshet som ett socialt problem.
Avhandlingens empiriska del analyserar hur finländska massmedier konstruerar bostadslöshetsproblemet, omfattningen av problemet och de främsta orsakerna till detta. Utöver detta analyseras riskgrupper, det vill säga vilka grupper av människor som anses vara mest drabbade samt vilka bostadspolitiska och andra åtgärder som efterlyses för att åtgärda problemet.
Avhandlingens frågeställningar lyder:
• Hur omfattande anser man omfattningen av bostadslöshetsproblemet vara, och vilka är de främsta orsakerna till detta?
• Vilka är de grupper som anses vara mest drabbade av detta?
• Vilka bostadspolitiska och andra åtgärder efterlyses för att åtgärda problemet?
En kort sammanfattning av svaren på avhandlingens frågeställningar lyder:
Bostadslösheten ökar. Politiska beslut om nedskärningar i den sociala tryggheten och socialservicen påverkar bostadslöshetsproblemet. Brist på bostäder med skälig hyresnivå fördröjer genomströmningen från stödbostäder till den öppna marknaden. De främsta orsakerna till bostadslöshetsproblemet är relaterat till socioekonomiska svårigheter.
Riskgrupper som uppmärksammas är främst kvinnor, unga, immigranter och före detta fångar. Åtgärder som efterlyses är politiskt ansvar, tillräckliga resurser och lättillgänglig service. Fler härbärgen, lägenheter i skälig hyresnivå och fler stödbostäder, särskilt i mindre enheter, efterlyses för att åtgärda bostadslöshetsproblemet. Förebyggande arbete och samarbete mellan olika aktörer anses väsentligt. Även andra tjänster som mental- och beroendevård, ekonomi- och skuldrådgivning samt psykosocialt stöd uppmärksammas som viktiga i kampen mot bostadslöshet
Samband mellan föräldraengagemang och elevers skolprestationer : En kvantitativ analys av PISA 2022 data
No full textInledning: Forskare har länge intresserat sig för den positiva effekt som föräldraengagemang kan ha på elevers skolprestationer (t.ex. Epstein, 1991; Fan & Chen, 2001). Denna uppfattning har resulterat i ett omfattande forskningsfält. Föräldrar som aktivt deltar i sina barns utbildning anses bidra till deras sociala, emotionella och akademiska utveckling (Green m.fl., 2007). Föräldraengagemang betraktas ofta som en investering där föräldrar lägger ner tid, pengar och energi för att stötta barns skolgång (Barger m.fl., 2019). Syftet med denna avhandling är att undersöka betydelsen av föräldraengagemang för elevers skolprestationer, med fokus på att identifiera vilka aspekter av engagemanget som har starkare respektive svagare koppling till elevers skolprestationer.
Metod: Avhandlingen bygger på en kvantitativ undersökning. Denna undersökning baseras på data från PISA 2022 (Programme for International Student Assessment). Samplet består av 91 297 deltagare (51,4% kvinnor och 48,6% män) från 17 olika länder. Utifrån avhandlingens syfte formulerades tre forskningsfrågor.
Resultat: En svag negativ korrelation konstaterades mellan hembaserat föräldraengagemang och elevers matematikprestationer och en svag till måttlig positiv korrelation konstaterades mellan skolbaserat föräldraengagemang och elevers matematikprestationer. Föräldraengagemanget "diskutera hur det går för mitt barn i skolan" ansågs ha den mest positiva effekten på elevers skolprestationer, medan "prata med mitt barn om vikten av att avsluta gymnasiet/andra stadiet" hade den mest negativa effekten. Elevers kön visade sig ha en minimal inverkan på valet av föräldraengagemangstyp, då de observerade skillnaderna var små och saknade praktisk betydelse.
Konklusion: Studien visar att skolbaserat föräldraengagemang har en positiv koppling till elevers skolprestationer, medan hembaserat föräldraengagemang har en svag negativ koppling
Att göra historien levande : En kvalitativ studie kring ämneslärares upplevelser av en engagerande historieundervisning med koppling till den egna traktens historia.
No full textHur historia undervisas har en stor inverkan på hur ämnet uppfattas. En intresseväckande och betydelsefull historieundervisning ger ämnet en relevans för eleverna. Utbildningsstyrelsen (2014) fastställer att historieundervisningens centrala innehåll för grundskolans årskurs 7–9 skall fokusera på händelser som kan tangera den egna traktens, ortens eller släktens historia.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur ämneslärare gör historieundervisningen engagerande och intressant för eleverna i grundskolans årskurs 7–9, samt hur valet av ämneslärarens undervisningsmetod bidrar till detta. Vidare undersöks ifall den egna traktens historia är ett engagerande historiedidaktiskt verktyg och hur ämneslärare undervisar kring det. Utgående från avhandlingens syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Hur gör ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9 historieundervisningen intressant för eleverna och vilka undervisningsmetoder bidrar till detta?
2. Hur kopplar ämneslärare det centrala innehållet i undervisningen till den egna traktens historia och stärker detta elevernas historieintresse?
Data har samlats in utgående från kvalitativa intervjuer med ämneslärare som undervisar i grundskolans årskurs 7–9. Resultaten visar att ämneslärare använder ett inlevelsefullt berättande och en variation av konkreta medel för att engagera eleverna. Undervisandet av den egna traktens historia kan ses som ett intresseväckande moment och praktiskt kan undervisandet förverkligas genom olika temahelheter. Forskningens resultat ger konkreta insikter i lärarutbildningen, samt en relevans för vidare forskning kring elevers historieintresse, vilket blir väsentligt ur en aspekt av historiedidaktik, skola och samhälle
Utvecklingen av lågstadieelevers motivation samt dess påverkan på matematikprestationer
No full textElevers motivation i matematik har en stor betydelse för deras prestationer och engagemang i ämnet. Tidigare forskning har visat att faktorer så som självuppfattning, intresse och ansträngningskostnad påverkar hur eleverna förhåller sig till matematik. Samtidigt finns det en begränsad kunskap om hur dessa faktorer utvecklas och hur de samverkar med matematikprestationer. Denna avhandling syftar till att undersöka hur lågstadieelevers motivation i matematik utvecklas och hur motivation samverkar med matematikprestationer. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur utvecklas elevernas motivation i matematik från årskurs fyra till fem?
2. Hurudana samband finns det mellan utvecklingen av elevernas motivation i matematik och deras matematikprestationer från årskurs fyra till fem?
Avhandlingen bygger på data från forskningsprojektet SAMSYN. Urvalet omfattar finlandssvenska lågstadieelever (n=298) i årskurs 4. Datainsamlingen skedde under tre tidpunkter genom enkäter samt test i räkneflyt (FUNA-DB). Motivation mättes genom självuppfattning, intresse och ansträngningskostnad, medan matematikprestationer bedömts genom räkneflyt. Repeated Measures ANOVA användes för att undersöka förändringar över tid och korrelations- samt regressionsanalyser användes för att utforska sambanden mellan motivation och matematikprestationer. Resultaten visar att självuppfattningen i matematik ökade initialt men sjönk vid den tredje mättidpunkten, medan intresset minskade successivt över tid. Upplevelsen av ansträngningskostnad förblev relativt stabil. Analyserna visade även att elever med en mer positiv självuppfattning i matematik tenderade att prestera bättre i räkneflyt, medan de som upplevde matematik som mer ansträngande hade sämre prestationer. Däremot påvisades inget tydligt samband mellan intresse och räkneflyt. Dessa resultat visar att självuppfattning och upplevd ansträngning spelar en viktig roll i elevers matematikprestationer, medan intresse verkar ha en mer begränsad påverkan. Avhandlingen understryker vikten av att stärka elevers självuppfattning och minska upplevelsen av ansträngningskostnad för att främja bättre prestationer i matematik
Akademiskt välbefinnande och sociala medier : En longitudinell studie av finlandssvenska elever i årskurs 6–7
No full textSociala medier har blivit en fast del av barn och ungas vardag och påverkar flera aspekter av deras liv. Samtidigt är ungas psykiska hälsa och utbildningsresultat avgörande för både deras framtid och samhällets utveckling. För att kunna förstå dessa samband är det viktigt att undersöka hur elevers akademiska välbefinnande (skolengagemang, skoltrötthet och skolvärderingar) förändras i relation till tiden tillbringad på sociala medier.
Syftet med denna magisteravhandling var att undersöka hur elevers akademiska välbefinnande och mängden tid tillbringad på sociala medier förändras från årskurs 6 till 7 samt analysera longitudinella samband mellan elevers akademiskt välbefinnande och tiden tillbringad på sociala medier. Vidare undersöktes könsskillnader gällande förändringar i elevers akademiskt välbefinnande och mängden tid tillbringad på sociala medier. Därtill analyserades longitudinella samband mellan dessa faktorer bland flickor och pojkar. Utgående från avhandlingens syfte formulerades tre forskningsfrågor:
1. Hur förändras elevernas akademiska välbefinnande från årskurs 6 till 7?
2. Hur förändras mängden tid elever tillbringar på sociala medier från årskurs 6 till 7?
3. Hurdana longitudinella samband finns det mellan akademiskt välbefinnande och tiden tillbringad på sociala medier hos elever från årskurs 6 till 7?
Denna avhandling är utförd inom forskningsprojektet SAMSYN vid Åbo Akademi. Avhandlingen omfattade ett delsampel som bestod av 291 finlandssvenska elever som deltog i två datainsamlingstillfällen. För att besvara forskningsfrågorna utfördes deskriptiva anlyser, korrelationsanalyser och olika t-test.
Resultaten från denna studie visade att skolengagemang minskade, skoltrötthet ökade och tiden tillbringad på sociala medier ökade från årskurs 6 till 7. Inom akademiskt välbefinnande framkom det signifikanta könsskillnader enbart i skoltrötthet i årskurs 6. Avhandlingens resultat visade att flickor tillbringade mer tid på sociala medier än pojkar vid båda mättillfällena. En ökad tid tillbringad på sociala medier hade ett samband med ett minskat skolengagemang och en ökad skoltrötthet hos hela gruppen. Bland flickor kunde liknande samband hittas men bland pojkar förblev sambanden mellan akademiskt välbefinnande och sociala medier icke-signifikant. Resultaten understryker behovet av att uppmärksamma elevernas tid tillbringad på sociala medier och dess möjliga påverkan på deras akademiska välbefinnande, särskilt bland flickor
Tolkningen av väsentlighet och rimlig säkerhet i Finlands Revisionstillsyn Effekter på Revisionskvalitet och Riskhantering
No full textKvaliteten på revision har varit ett särskilt aktuellt ämne, särskilt på grund av bokföringsskandalerna i början av 2000-talet och finanskrisen 2007–2009.
Målet med revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisionsrisk är risken att revisorn ger ett felaktigt revisionsutlåtande när årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. Om denna risk förverkligas, kan det betraktas som ett misslyckande i revisionen. Begreppen väsentlighet och rimlig säkerhet är centrala för att uppnå revisionskvalitet men är samtidigt tolkningsberoende. Syftet med denna studie är att undersöka hur den finska revisionsövervakningen tolkar begreppen väsentlighet och rimlig säkerhet i sina beslut. Ett ytterligare mål med studien är att undersöka de särdrag i fall där revision anses ha misslyckats.
Studien använder sig av innehållsanalys samt kvalitativ analys av Revisionsnämndens beslut från åren 2016–2024 och kvalitetskontrollrapporter publicerade av revisionsövervakningen under åren 2022–2024. Av de 178 beslut som Revisionsnämnden fattade mellan 2016 och 2024, valdes totalt 20 beslut för analys, där revisionen ansågs ha misslyckats, exklusive beslut som enbart rörde procedurfrågor.
Studien resulterade i flera slutsatser som kan delas in i teman om väsentlighet, rimlig säkerhet och revisionsmisslyckanden. När det gäller fastställandet av väsentlighetsgränser framstår revisionsövervakningen som något inkonsekvent, men betydande uppmärksamhet ägnas åt kvalitativa aspekter av väsentlighet både i förväg och i efterhand. Gällande rimlig säkerhet uppskattar revisionsövervakningen bland annat identifiering av väsentliga risker, ett gott samband mellan identifierade risker och utförda revisionsåtgärder samt utförandet av kompletterande revisionsåtgärder. Vid revisionsmisslyckanden framträder särskilt två teman: organisationer med bristfälliga kontroller, uppdrag som kräver branschspecifik expertis samt. I typiska fall är brister kopplade till efterlevnaden av ISA 450-standarden, där revisorn inte reagerat på ett adekvat sätt på tydliga väsentliga felaktigheter och bristfällig dokumentation av revisionsbevis
Multiliteracy in Basic Education: A Comparative Study Between Finland and Nepal
No full textA review of empirical studies reveals a lack of real-world research on multiliteracy, particularly comparative studies between developed and developing countries. This study seeks to address this gap by examining multiliteracy incorporated in basic schools in Finland and Nepal. The study aims to answer two research questions: A. What are the dominant approaches to multiliteracy in Finnish and Nepalese education? B. In what ways are the Finnish and Nepalese approaches similar, and how do they differ? In response to these research questions, the study employs content analysis to examine the data collected from English textbooks, teacher’s guides, student exercise books, the national curriculum, and teachers' notes. The analysis is guided by a multiliteracy approach scale developed based on The New London Group’s (1996) multiliteracy framework.
The findings reveal that approaches to multiliteracy are integrated in various ways. However, the study summarises the approaches into two categories: similarities and differences. In terms of similarities, the linguistic approach is noticed as the most dominant approach, whereas audio and visual approaches are remarked as the moderately dominant approaches. Additionally, the digital approach emerges as a complementary approach in both educational contexts. In terms of differences, the study observes that bilingualism dominates the Finnish context, while spatiality dominates the Nepalese context.
For the same reason, the multimodal approach is considered the best way to help in Finland, while the bilingual approach is considered the best way to assist in Nepal. These results indicate that multiliteracy is not a copy model but a model that depends on the context or situation. For example, the spatial approach reflects the Nepalese education and its emphasis on local culture or values, whereas the multimodal approach reflects the progressive or techno-based Finnish education. Despite these differences, the findings of this comparison indicate that the traditional concept of print-based literacy is being replaced by the broader concept of multiliteracy, regardless of a country’s level of economic or educational development
Do Financial Incentives for Training and Caseworker Meetings Enhance Re-employment?
No full textIn 2005, displaced workers in Finland with at least three years of work history were given the option to enroll in a Re-employment Program. Participants met with a caseworker at the beginning of their unemployment and drafted an employment plan. In return, they became eligible for higher benefits for four weeks, as well as for the duration of individually targeted training programs specified in their plan. The program aimed to provide early counseling, encourage participation in labor market training, and improve matches between training programs and job seekers. Using a difference-in-differences approach, we show that the program increased caseworker meetings and participation in training programs but had no effect on unemployment duration in the short run or employment in the longer run. The effect on training participation was particularly strong for men, older workers and low-skilled workers, yet unemployment and employment effects were equally disappointing across all subgroups.nonPeerReviewe
Praktisk eller moderiktig? : En studie av dräktbruk och modemedvetenhet på Åland under Badhusepoken 1889‒1914
No full textI avhandlingen har bevarade dräkter och fotografier studerats med syfte att belysa dräktbruk, modemedvetenhet samt turisternas inflytande på dessa på Åland under sekelskiftet 1800‒1900, under den så kallade Badhusepoken. Syftet har även varit att bidra till ett forskningsfält där föremål används som källmaterial, samt lyfta fram Ålands museums textilsamling i en historisk kontext. Materiell kultur som metod har använts i avhandlingen, med dräktanalys utgående från Ingrid Mida och Alexandra Kims metodbok The dress detective. Analyserna av de bevarade plaggen samt badgästernas dräkter som syns i fotografierna har sedan jämförts med ideal i modetidningar från samma tid för att besvara forskningsfrågorna Hurdana kvinnoplagg har bevarats från den åländska badhusepoken? Hurdana kläder bär badhusgästerna i fotografier från badhusepoken? På vilket sätt förhåller sig de bevarade plaggen samt kläderna i gruppfotografierna med de modeideal som presenteras i samtida modetidningar? Sedan har källmaterialet kopplats an till forskningsfrågorna Hur speglas klass, iögonfallande konsumtion och praktiskhet i dräkterna och fotografierna? Kan lokalbefolkningens dräktbruk kopplas till trickle-down-teorin?. Detta har gjorts för att sätta materialet i en historisk kontext och för att knyta an till avhandlingens teorier, som varit Thorstein Veblens teori om fritidsklassen och iögonfallande konsumtion samt Georg Simmels trickle-down teori.
Resultatet av analysen blev detta: De flesta av de bevarade dräkterna har många drag som kan kopplas till modetidningar och samtida (och ibland lite föråldrade) modeideal. I vissa fall kan de bevarade plaggen anses höra till ett folkligt dräktskick. De plagg som burits i mer perifera och isolerade områden har få eller inga moderiktiga drag på grund av långsam modespridning. Nästan alla de bevarade plaggen är gjorda i mer vardagliga, praktiska och grova material och är inte återhållsamma, vilket kan anses vara en motsats till de skira, ljusa, dekorerade och återhållsamma dräkterna som hör samman med iögonfallande konsumtion och fritidsklassens ideal. Dräkterna som bars av badgästerna har följt samtida modeideal och de flesta av dräkterna kan kopplas till kategorin iögonfallande konsumtion genom bland annat ljusa tyger, mycket dekorationer och skira spetsar samt plagg med opraktiska element av stora kjolar, snäva midjor och dylikt. Flera av dräkterna kan anses vara praktiska, till exempel de dräkter som varit ämnade för cykling eller vandring. I detta fall visar gästerna dock att de har råd och tid att fara på utflykter och att det har dräkter särskilt för det ändamålet, vilket kan ses som iögonfallande konsumtion. På frågan om lokalbefolkningens dräktbruk kan kopplas till trickle-down teorin och anses ha influerats från badgästernas modeinfluenser är svaret att de dräkter som kan dateras till badhusepoken, 18891914, är mer moderiktiga än de dräkter som daterats till tidigare. Badgästerna bidrog till en utveckling av staden Mariehamn, bättre kommunikationer, ekonomi och fler jobb, vilket i sin tur gav lokalbefolkningen bättre möjlighet att konsumera mode. I vissa dräkter syns moderiktigheten i en direkt koppling mellan bärarens hemort och turisternas utflyktsmål och således en influens från badgäster till lokalbefolkning. Det var dock inte bara badturismen som kan ha lett till en ökad modemedvetenhet på Åland, utan även emigration, sjöfart och utrikeshandel samt billigare och mer lättillgängliga textilier på grund av industrialiseringen. Badgästernas inflytande på det åländska samhället kan dock ses som en stor faktor i det hela
Könsskillnader i arbetsmarknadsintegration av immigranter i Europa : en litteraturöversikt
No full textSyftet med avhandlingen är ett redogöra för könsskillnader i arbetsmarknadsintegration i länder i Europa. Samt att undersöka hur faktorer så som traditionella könsroller, utbildningsnivå och språkkunskaper kan förklara rådande könsskillnader. Ur en traditionell syn på könsroller har kvinnan mer ansvar för familj och hem medan mannen har mer ansvar för det ekonomiska. Detta bidrar generellt till att kvinnor i lägre utsträckning deltar på arbetsmarknaden för att lägga tid på familj och hem medan män arbetar. Avseende utbildningsnivå och språkkunskaper finns också skillnader mellan könen som påverkar deltagande på arbetsmarknaden. Avhandlingen lyfter både kvinnors och mäns situation på arbetsmarknaden. I avhandlingen undersöks två forskningsfrågor som svaras på genom statistik och tidigare litteratur i temat:
• Finns det könsskillnader i arbetsmarknadsintegrationen av personer med invandrarbakgrund i Europa?
• Hur kan faktorer som traditionella könsroller, utbildningsnivå och språkkunskaper bidra till könsskillnaderna?
Integration på arbetsmarknaden innebär att immigranter och inföddas status på arbetsmarknaden ska vara på liknande nivå. Detta kan mätas genom olika arbetsmarknadsindikatorer som aktivitetsgrad, sysselsättningsgrad, arbetslöshetsgrad och överkvalificeringsgrad. Könsskillnader avseende dessa indikatorer konstateras i avhandlingen. Tendenser som framgår är att kvinnors ställning på arbetsmarknaden utgående från indikatorerna odet finns låga könsskillnader är också i de länder som kvinnor i vissa fall konstateras ha bättre situation avseende särskilda indikatorer. Traditionella könsroller observeras ha olika effekt för kvinnor och män och avseende arbetsmarknadsdeltagande har det genomgående mer negativ effekt för kvinnor. Barn och familj konstateras vara en viktig faktor som påverkar arbetsmarknadsdeltagande mer negativt för kvinnor än för män. Utbildning har olika effekt på arbetsmarknadsdeltagande för könen. Språkkunskaper i landets språk är viktigare för kvinnor eftersom arbeten som kvinnor generellt söker kräver god kommunikation. För män är språkkunskaper inte lika viktiga då män generellt söker arbeten där kommunikation inte är lika viktigt. Avseende språkkunskaper konstateras det att kvinnor påverkas mer negativt än män till följd av lägre deltagande i språkkurser. En könssegregerad arbetsmarknad bidrar till att kvinnor oftare söker sig till arbeten där kommunikation är mer central vilket orsakar att integration på arbetsmarknaden är svårare än för männen som söker sig till arbeten där kommunikation inte är lika centralt. Sammanfattningsvis observeras det i avhandlingen att kvinnor integreras sämre på arbetsmarknaden och att faktorer som könsroller, skillnader i utbildningsnivå och olika krav på språkkunskaper på arbetsmarknaden bidrar. ftast är sämre. Endast avseende vissa indikatorer i vissa länder och åldersgrupper har kvinnor en bättre ställning. Länder som Nederländerna, Danmark och Norge har i jämförelse med andra länder låga relativa könsskillnader. Länder som Grekland, Italien och Slovenien har höga könsskillnader i jämförelse med andra länder. I de länder där det finns låga könsskillnader är också i de länder som kvinnor i vissa fall konstateras ha bättre situation avseende särskilda indikatorer. Traditionella könsroller observeras ha olika effekt för kvinnor och män och avseende arbetsmarknadsdeltagande har det genomgående mer negativ effekt för kvinnor. Barn och familj konstateras vara en viktig faktor som påverkar arbetsmarknadsdeltagande mer negativt för kvinnor än för män. Utbildning har olika effekt på arbetsmarknadsdeltagande för könen. Språkkunskaper i landets språk är viktigare för kvinnor eftersom arbeten som kvinnor generellt söker kräver god kommunikation. För män är språkkunskaper inte lika viktiga då män generellt söker arbeten där kommunikation inte är lika viktigt. Avseende språkkunskaper konstateras det att kvinnor påverkas mer negativt än män till följd av lägre deltagande i språkkurser. En könssegregerad arbetsmarknad bidrar till att kvinnor oftare söker sig till arbeten där kommunikation är mer central vilket orsakar att integration på arbetsmarknaden är svårare än för männen som söker sig till arbeten där kommunikation inte är lika centralt. Sammanfattningsvis observeras det i avhandlingen att kvinnor integreras sämre på arbetsmarknaden och att faktorer som könsroller, skillnader i utbildningsnivå och olika krav på språkkunskaper på arbetsmarknaden bidrar