National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
The Denial of the Rohingya Genocide and International Power Politics Overshadowing Justice
No full textAim: The aim of the study was to investigate the impact of genocide recognition by global institutions, exposing denialist power politics, and exploring avenues for justice, prevention, and accountability.
Method: Five semi-structured interviews were conducted with experts and critical analyses of issues, particularly unravelling power politics as the decisive barrier to justice was applied.
Results: The study contends that global power politics fuels genocide denial and obstructs justice, while granting impunity to dominant states. Experts unanimously exposed the persistent denial of the Rohingya genocide, and the unchecked atrocities enabled by political interests. The abuse of veto power, particularly by the U.S., China, and Russia, undermines accountability, as China’s economic ties with Myanmar shield perpetrators. Geopolitical and geo-economic forces shape international law, subordinating justice to power dynamics rather than ensuring redress for victims. This entrenched impunity fractures societies and erases human potential. Scholars emphasise that the Security Council’s monopoly on justice sustains systemic injustice and raises urgent questions against victims' persistent suffering for political constraints, which begs for sustainable reform to uphold accountability.
Conclusions: This study unravels global power politics undermining genocide and proposes mechanisms to curb Security Council veto abuse
Att stanna eller avgå? : En kvalitativ innehållsanalys om orsakerna till frivillig avgång i en specialistorganisation åren 2015–2024
No full textI den här avhandlingen undersöker jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys varför anställda frivilligt valt att avgå från en specialistorganisation under perioden 2015–2024 och om avgångsorsakerna förändrats under samma tidsperiod.
Arbetscentraliteten i Finland är hög och arbetstillfredsställelsen bland anställda har ökat genom åren. Trots det här byter anställda arbetsplats allt oftare och arbetsgivarna får det svårare att hålla fast vid sina kunniga arbetstagare. En hög personalomsättning kan medföra såväl ökade personalkostnader som en spridande oro bland anställda.
För fastställandet av avgångsorsaker har jag analyserat 74 personers narrativ om orsakerna till att de valt att avgå från en specialistorganisation under perioden 2015–2024. De frivilliga avgångsorsakerna har kategoriserats enligt frivillig avgång: ledarskap, belöning och begränsade utvecklingsmöjligheter och oundviklig avgång: hälsa, flytt på grund av partners arbetssituation eller annan anpassning till livssituation och pensionering. Kategoriseringen av avgångsorsakerna har sedan utgjort analysen för hur de olika avgångsorsakerna utvecklats under ovannämnda tidsperiod.
Den kvalitativa innehållsanalysens resultat har jag tolkat utgående från teorier om personalomsättning, engagemang, inbäddning och avgångsintervjuer som personalledningsverktyg. Eftersom avgångsorsakerna speglar samhällets utveckling överlag omfattas också aktuella teorier om balans mellan arbete och övrigt liv samt opting out.
Organisationens personalomsättning har under de senaste årtiondena hållit en effektiv nivå och någon större avgångstrend går inte att skönja. För övrigt visar resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen att anställda värdesätter alltmer ett meningsfullt arbete och möjligheter till personlig utveckling. En dålig balans mellan arbete och fritid ökar risken för uppsägningar, särskilt bland långvariga anställda. Misslyckade ledarskapsmetoder, begränsade utvecklingsmöjligheter och en negativ organisationskultur påverkar engagemanget negativt.
För att behålla nyckelpersoner bör organisationer fokusera på att stärka medarbetarnas engagemang och utveckling. För att ytterligare uppmuntra äldre arbetstagare att fortsätta längre i arbetslivet kunde flexibla arbetsarrangemang ha en positiv effekt
Regionala skillnader och samband mellan fysisk aktivitet och funktionsförmåga : En analys av Move!-resultat och fritidsvanor hos elever i årskurs 5
No full textResultaten i de senaste nationella Move!-mätningarna av fysisk funktionsförmåga i årskurs 5 och 8 visar att barns och ungas funktionsförmåga fortsatt ligger på är en oroväckande nivå, särskilt vad gäller muskelstyrka och uthållighet. I mätningarna finns dessutom en klar antydan om regionala skillnader i fysisk funktionsförmåga mellan eleverna, vilket tidigare forskning delvis förklarat med skillnader i barns aktivitets- och fritidsvanor. Detta stärker sambandet mellan elevernas fysiska aktivitet och deras prestationsförmåga i Move!-mätningarna. Trots detta har dessa regionala skillnader och samband sparsamt utretts i tidigare studier.
Syftet med avhandlingen är att undersöka regionala skillnader i fysisk funktionsförmåga och fysiska aktivitet bland finlandssvenska elever i årskurs 5, med fokus på skillnader mellan tätort och landsbygd, samt mellan huvudstadsregionen och Österbotten. I studien undersöks även samband mellan elevernas prestationer i Move!-mätningarna och deras fysiska aktivitet på fritiden. Skolorna som ingår i studien är Brändö lågstadieskola (tätort, huvudstadsregionen), Söderkulla skola (landsbygd, huvudstadsregionen), Vasa Övningsskola (tätort, Österbotten) och Lagmans skola (landsbygd, Österbotten).
Utifrån syftet har vi skapat följande tre forskningsfrågor:
- Hurudana regionala skillnader finns det i Move!-resultaten?
- Hurudana regionala skillnader finns det i elevers motions- och idrottsvanor?
- Finns det samband mellan Move!-resultaten och elevernas motions- och idrottsvanor?
I vår undersökning har vi valt att tillämpa en kvantitativ forskningsmetod, med utgångspunkt i en positivistisk forskningsansats för att besvara forskningsfrågorna. Datainsamlingen består av registerdata från Move!-mätningarna 2024 på skolnivå från Brändö lågstadieskola, Lagmans skola, Söderkulla skola och Vasa Övningsskola. Utöver registerdata tillämpas även enkätdata berörande elevers motions- och idrottsvanor på fritiden. Urvalet består av 86 elever i årskurs 5 från de tidigare nämnda skolorna.
För att besvara forskningsfråga 1 genomfördes oberoende t-tester, medan forskningsfråga 2 analyserades med hjälp av chi-två-tester. Forskningsfråga 3 besvarades genom linjära regressionsanalyser. Resultaten för forskningsfråga 1 indikerar att elever i tätorter och i huvudstadsregionen har en bättre fysisk funktionsförmåga än barn på landsbygden och i Österbotten. Analysen av forskningsfråga 2 visar att det finns regionala skillnader i elevernas motion- och idrottsvanor, med signifikanta skillnader kopplade till spontan fysisk aktivitet, aktiv transport samt individuella motiv och driv för fysisk aktivitet. Skillnaderna är särskilt tydliga när det gäller inställning till fysisk aktivitet, där elever i tätorter och huvudstadsregionen generellt har en mer positiv attityd än på landsbygden och i Österbotten. Vad gäller forskningsfråga 3 identifierades starka och signifikanta samband mellan elevernas prestationsförmåga i mätavsnittet 5-steg utan ansats och enskilda faktorer av fysisk aktivitet, såsom idrottsglädje, idrottsligt engagemang och regelbunden fysisk aktivitet (minst 60 min per dag). Elever som oftare rör på sig på fritiden, har en positiv inställning till fysisk aktivitet och anger glädje som främsta motivationsfaktorn presterar generellt bättre i mätningen.
Resultaten är särskilt värdefulla för skola, hälso-och sjukvård, utbildningssektorn och folkhälsoarbetet eftersom de belyser behovet av att stödja barns och ungas fysiska aktivitet och funktionsförmåga med hänsyn till regionala och miljömässiga förutsättningar. Studien belyser dessutom att fysisk aktivitet som ger glädje inte bara gynnar aktivitetsnivån utan även stärker den fysiska funktionsförmågan. Vidare ger resultaten betydelsefulla insikter för kommunal och stadsplanering samt för idrottsföreningar genom att tydliggöra behovet av jämlika möjligheter till fysisk aktivitet, särskilt på landsbygden och i mindre resursstarka och föreningsrika områden
En avtalsrättslig analys av servicesedelregelboken som avtalsinstrument
No full textI samband med inrättandet av de finländska välfärdsområdena har servicesedeln fått en mer framträdande roll som ett tredje sätt att ordna social- och hälsovårdstjänster. Servicesedeln bygger på ett samarbete mellan det offentliga och privata där klienten ges möjlighet att välja serviceproducent, vilket skapar nya juridiska frågeställningar. Särskilt otydlig är den avtalsrättsliga statusen för de så kallade regelböcker som välfärdsområdena använder för att reglera servicesedelverksamheten.
Syftet med denna avhandling är att analysera servicesedelregelboken som ett avtalsinstrument, med särskilt fokus på dess privaträttsliga karaktär och funktion. Utgångspunkten är att regelböckerna, trots avsaknad av uttrycklig lagreglering, har en central roll i etableringen av ett rättsligt bindande förhållande mellan välfärdsområdet och serviceproducenten. Utredningen bygger på en rättsdogmatisk metod, och materialet utgörs bland annat av samtliga 21 välfärdsområdens regelböcker, Sitras modellregelböcker samt relevant doktrin och lagstiftning. Jämförelser görs även med det svenska valfrihetssystemet enligt lagen om valfrihetssystem (LOV).
Analysen visar att regelboken i praktiken fungerar som ett standardavtal, där serviceproducentens godkännande av regelboken ger upphov till ett privaträttsligt avtalsförhållande, jämförbart med ett anslutningsavtal. Samtidigt påverkas regelboken av offentligrättsliga principer såsom objektivitet och transparens, vilket gör den till en form av rättslig hybrid. För att stärka rättssäkerheten och öka förutsebarheten för alla parter föreslås en tydligare rättslig reglering av regelbokens status, alternativt en harmonisering av tillämpningen genom nationella riktlinjer. Avhandlingen bidrar därmed till en djupare förståelse för servicesedelverksamhetens avtalsdimension och belyser behovet av rättslig utveckling i en sektor där gränserna mellan offentlig och privat rätt ständigt omförhandlas
Hinduism in Diaspora : A Study on the Experiences of Nepali Hindus Living in Finland
No full textThis study studies the religious life of the five Nepali Hindus living in Finland and focuses on how these Nepali Hindus practice and maintain their faith in Finland. It also examines the issues of possible social exclusion experienced by these members of Nepali Hindu diaspora based on their religious and cultural identity. The study uses semi structural interviews for data collection. This study discovers that despite being in foreign land, these Nepali Hindus have maintained connection to the religious traditions of their home country, Nepal. This connection manifests in their practices of festivals and rituals in Finland with their family, relatives as well as friends. Although it is impossible to conduct all the religious traditions and practices in Finland due to social, economic as well as cultural challenges, these Nepali Hindus have tried their best to practice these traditions as much as possible. In this process they have brought some changes and modification in the ways of observing their faith traditions according to the situation of Finland. Practicing Hinduism in Finland has become a significant identity marker for them and a way of preserving their cultural and religious heritage in a foreign soil in a collective way. In this regard, there are differences in the way of practicing Hinduism in Nepal and Finland, but the attachment towards the faith traditions of these people seems alike. Regarding the issue of marginalization and exclusion, despite being member of a minority religion in Finland, these migrants have not experienced any kinds of discrimination in the Finnish society based on their religious identity, but they have pointed out some of the difficulties regarding language barriers, employment opportunities as well as some cultural differences as a migrant which has hindered them in social, cultural and economic integration in the Finnish society
76 Tasa-arvo maanpuolustuksessa
No full textVanhan sanonnan mukaan armeija tekee pojista miehiä, ja asevoimat nähdään perinteikkäästi hyvin miesvaltaisena organisaationa. Asevelvollisuus koskee Suomessa vain miehiä. Missä on naisen paikka maanpuolustuksessa? Miten maanpuolustus ja tasa-arvo yleensäkään sopivat yhteen? Jaksossa keskustellaan tasa-arvosta ja maanpuolustuksesta. Miten Puolustusvoimat pyrkii huomioimaan tasa-arvoa niin sotilaiden koulutuksessa kuin henkilöstössään työnantajanäkökulmasta. Miten tasa-arvoisena maapuolustus Suomessa nähdään ja mitä sen edistämiseksi on tehty? Jaksossa aiheesta keskustelevat sotilassosiologian professori Teemu Tallberg sekä henkilöstöalan tutkija Suvi Kouri Puolustusvoimien tutkimuslaitokselta
Agile Development Methodologies and Remote Work
No full textIn recent years, with the rapid growth of software development and remote work, there was a need to necessitate advanced project management frameworks. This thesis explores the latest agile development methodologies that are widely used in the industry and how they interact with remote working conditions by understanding the challenges prevailing in distributed teams. The study investigates the key concepts used in agile product delivery and the changes that occurred in agile principles after introducing remote work. The thesis analyses the structural changes that occurred in the teams in the transformation from traditional development methods to agile development methodologies. It investigated the new concepts that evaluate the asynchronous productivity in the team’s when working remotely and how performance metrics monitor the progress in distributed teams. Through a comprehensive research survey and analysis, the study was able to examine valuable insights about agile practices, collaboration tools, new trends in the industry and the effectives of the remote work. Ultimately, the thesis concludes the key features that achieved the successful integration of agile development methods and remote work for simple to complex projects around the globe
Hörförståelse och fonologisk medvetenhet hos en- och tvåspråkiga förskolebarn
No full textHörförståelse och fonologisk medvetenhet är två språkliga färdigheter som är viktiga för bland annat läsförmågans utveckling, därmed är de värdefulla att undersöka. Tidigare studier har visat oeniga resultat rörande sambanden mellan de två språkliga färdigheterna hos förskolebarn. Att även undersöka färdigheterna skilt inom olika språkgrupper ger en insyn i potentiella skillnader mellan grupper av en- och tvåspråkiga.
Syftet med pro gradu-avhandlingen var att undersöka hörförståelsen och den fonologiska medvetenheten hos förskolebarn. Avhandlingen undersökte också sambanden mellan de två språkliga förmågorna hos alla förskolebarn, de enspråkiga svenska förskolebarnen och de tvåspråkiga svenska-finska förskolebarnen. Därtill undersöktes skillnader mellan en- och tvåspråkiga i uppgifter för hörförståelse och fonologisk medvetenhet.
Datat i avhandlingen kommer från normeringsdatat för ett test som består av sex olika deltest inom olika språkliga färdigheter kopplade till den tidiga utvecklingen av läsförmågan. Den här avhandlingen fokuserar på data från 309 förskolebarn. Deltagarna består av barn från svenskspråkiga daghem och förskolor i olika regioner av Svenskfinland. Barn som hade 11-årig läroplikt, särskilt stöd eller svenska som andraspråk (S2) deltog ej i datainsamlingen. Deltagarnas en- eller tvåspråkighet baserar sig på informationen från en bakgrundsblankett som i förväg fylldes i av deltagarnas vårdnadshavare.
Förskolebarnen var bättre på uppgiften i fonologisk medvetenhet än uppgiften i hörförståelse. Det fanns svagt positiva signifikanta samband mellan de undersökta förmågorna hos alla förskolebarn men också hos de enspråkiga och de tvåspråkiga förskolebarnen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan en- och tvåspråkiga i hörförståelse eller fonologisk medvetenhet.
Resultaten stämde delvis överens med vissa tidigare studier, men avvikelser från tidigare resultat kunde också identifieras. Resultaten bidrar också med viktiga språkspecifika resultat och slutsatser. Resultaten är viktiga kliniskt sett beträffande bedömning av läsförmågor hos en- och tvåspråkiga, men också viktiga ur ett finlandssvenskt perspektiv eftersom samplet representerar en- och tvåspråkiga i Svenskfinland.
Nyckelord
魅力的でモチベーションの上がる英語の教育方法: フィンランドと日本のケーススタディ
No full text私の修士論文研究の目的は、フィンランドと日本の学校教師が、外国語としての英語学習への関与とモチベーションを高めるために、どのような教授法や授業活動を用いているのかを探求することです。この目的を達成するために、私は2つの研究課題を設定しました。1つ目は、フィンランドと日本の教師は、どのようにMAKER（Method方法、Awareness認識、Knowledge知識、Ends目的、Relationship関係性）モデルを授業や教授活動に取り入れているのか、2つ目は、教師はどのようにして魅力的でやる気の出るEFL授業を作り上げているのか、です。私は、学校で英語を教えている13名の教師へのインタビューを行いました。そのうち7名はフィンランド、6名は日本で英語を教えている教師です。これらのデータを分析するために、質的分析手法、特にテーマ別分析を用いました。その結果、魅力的でやる気の出る英語の授業には、安全な学習環境、社会コミュニケーションの相互作用、教え方という3つのテーマが含まれることが示されました。教師が英語指導においてこれらのテーマを念頭に置き、あるいは他の教科の指導に応用すれば、教師にとって授業はより楽しく、より意義深いものになるでしょう。同時に、子どもたちも英語や他の教科を学ぶ意欲が高まるでしょう。しかし、本研究は定性的な研究手法を用いて行われたため、データ量は限られています。もしこの研究が、例えば多くの国で数百人の教師を対象とした定量的な研究手法を用いて行われていれば、データはより一般化可能になるでしょう。The aim of my master’s thesis study is to explore what kinds of teaching approaches and class activities the Finnish and Japanese school teachers use when they want to increase engagement and motivation in English as a foreign language learning. To attain this aim, I prepared 2 research questions. The first one is: How do teachers in Finland and Japan implement the MAKER (Methods, Awareness, Knowledge, Ends, Relationship) model in their teaching and teaching activities? The second one is: how do teachers create engaging and motivating EFL classes? I collected 13 teachers’ interviews who are teaching English in schools. Of these, 7 teachers are from Finland and 6 teachers are from Japan. I used a qualitative method, especially thematic analysis, to analyze these data. Then data showed that engaging and motivating EFL teaching would include three themes: safe learning environment, social interaction and teaching method. If teachers keep in mind these themes in teaching English, or apply them in teaching other subjects, teaching will become more enjoyable and meaningful for the teachers. At same time, children will also be eager to learn English/other subjects. However, as this research was done using a qualitative research method, the data volume is limited. If the research had been done using a quantitative research method, e.g. including many different countries with hundreds of teachers, the data would be more reliable, and the results would be more generalizable
Kvarken Fixed Connection Feasibility Study
No full textSyftet med denna utredning har varit att gran-ska möjligheten att bygga en fast förbindelse över Kvarken. Det trafikmässiga behovet har bedömts i en separat utredning som genom-förts vid sidan av denna utredning. I den har den trafikmässiga efterfrågan bedömts vara måttlig under normala förhållanden och den har uppskattats rikta sig mer mot vägtrafiken än mot järnvägstrafiken och proportionellt sett mer mot passagerartrafiken än mot godstrafiken.
Enligt utredningens resultat är det möjligt att bygga en fast förbindelse över Kvarken. Det finns flera genomförbara lösningar: förbindelsen kan vara en väg, en järnväg eller en kombination av dessa och i det tekniska genomförandet kan både broar, tunnlar och vägbankar användas. I arbetet presenteras sex genomförandealternativ: landsväg, landsväg delvis i tunnel, järnväg, järnväg delvis i tunnel, järnväg helt i tunnel & kombi-nation av landsväg och järnväg.
I denna utredning presenteras inte en entydigt "bästa" eller rekommenderad lösning. De olika genomförandealternativen har sina egna fördelar och nackdelar och deras "överlägsenhet" beror på värderingen av de olika konsekvenserna sinsemellan. Därför har man som stöd för jämförelsen av olika alternativ lyft fram de olika alternativens kostnader, konsekvenserna av flera delfaktorer samt riskerna och möjligheterna.
Ur användarens perspektiv skulle en kombi-nation av landsväg och järnväg vara det bästa alternativet på grund av de omfattande möjligheter som alternativet erbjuder. Med tanke på kostnaderna skulle en landsväg vara det förmånligaste alternativet om vägen byggdes helt och hållet längs marken. Av de tekniska genomförandealternativen för den fasta förbindelsen torde de negativa miljö-konsekvenserna av järnvägstunneln vara minst.
Det skulle vara möjligt att till största delen undvika skyddade områden i genomförandet av förbindelsen: skyddsområden skulle kor-sas endast på ett kort avsnitt. Trots detta skulle alla lösningar på markytan ha betydande konsekvenser för Kvarkens marina ekosystem. Det är inte möjligt att kringgå Unescos världsarv i alternativen på markytan. Korsande av världsarvsområdet kan endast undvikas med en lång järnvägstunnel från strand till strand.
Oberoende av vilket alternativ som väljs kommer genomförandet av den fasta förbindelsen som projekt att vara både långvarigt och dyrt. Om projektet framskrider snabbt kunde förbindelsen vara tillgänglig i början av 2040-talet. Tidtabellen för genomförandet är starkt beroende av satsningen på projektet, eftersom de tillgängliga resurserna påverkar både planeringens och byggandets varaktig-het. Det finns stora skillnader i genomförandekostnaderna mellan de olika alternativen: i det billigaste genomförandealternativet har kostnaderna uppskattats vara 4,9–8,4 miljarder euro och de dyraste kostnadsberäkningarna närmar sig trettio miljarder euro